Enligt nationalförsamlingens beslut blef denna urkund äfven öfversänd till kronoåklagaren Sethe, jemte följande missif: Ett af Natiozalförssmlingen genom beslut gilladt pbetänkand-, öfver högförrädiska tilltag af ministepren Braedenburg, varder härjemte meddzeladt hr kronoåklagaren, på det att han må fullgöra sin ppligt. — Sålunda beslutadt, vid denna dags rådbplägning i Nationaliörsamlingen. Berlin den 43 November 4848. Nationalförsamlingen. Presidenten: von Unruh. Till motarbetande af de månvga opinionsyttringarne från landsorten hade Brandenburgska ministeren kringsändt den kongl. proklamationen af den 44 November till samtliga landtråden, jemte mnedaustående förklaring, under hvilken landtråden föreständigades att anskaffa så många underskrifter som möjligt och sedan insända till offentliggörande. På den under den 41 November detta år utfårdade kongl. uppmaningen svare vi med glädje: att avi troligen skola hålla oss till vår dyze konung, som städse menat godt med oss, och i sitt kopnungsliga ord gifvit oss en borgen för alla utlåfvade konrstitutionella friheter; och vilja med gods Ooch lif bistå honom mot alla dem, svm i upproprisk olydnad kunde vilja vända sig ifrån honom och förbindra honom i hans landsfaderliga afpsigter.n Staden Brandenburg, efter hvilken dynastien Brandenburg, som bekant är, tagit sist namn, påräknades framförallt såsom beredvillig att gå kamarillans önskningar till mötes, dels för namnets och de gamla minnenas skull, dels genom äran och vinsten af att se nationalförsamlingen inom sica murar; men dess invånare voro bland de första att protestera deremot. Den 42 November afsändes derifrån till nationalförsamlingen följinde skrift: Nu Höga nationalförsamling! Afven till oss har den phöga nationalförsamliogens beslut framträngt, anvgående det kongl. bådskapet af dena 9 dennes, om pförsamlingens förflyttning hit, ifrån Berlin. — Inpstämmande i ert beslut, förklara vi härmedelst högtidligen denna enpstämmighet, och att vi äro pberedda att eniigt våra krafier medverka till uppprätthållandet af er i detta beslut uttryckta mening. pBrandenburg an der Havel d. 42 November 1848. Stadsförordnade-församlingen I Pomern, der reaktionen företrädesvis påräknat bistånd, har tvärtom nästan hvar stad och socken sfsändt gillande deputationer och adresser till nationalförsamlingen; och förkla rat sig ärna äfven med vapen taga henne i skydd. Från Stettin safgick till och med en väpnad deputation, 800 men stork; men då den på vägen fick veta att de Berlin omgif vande tropparne besatt de närmaste jernvägs stationerna och afväpnade alla, resandej som med vapen ville iokomma i hufvudsiaden, Jlades deputstionens vapen i en packlår, som utan hinder infördes, hvarefter deputationen äfven 0behindradt anlände sjelf. En nationalsubskription var i hela Preussen öppnad till enskaffande af de för fort-ättningen af nationalförsamlingens möten nödiga medel. Den stod först att läsa i Berlins Nationalzeitung; men har sedan upprepats i de flesta öf iga tidningar, så fort den hunnit blifva bekant.