25. Valberättigade äro, utan någon census, alla
f ransmän, som fyllt 214 år och äro i åtnjutande af
na borgerliga och politiska rättigheter.
26. Valbare äro, utan afseende på census eller
hemvist, alla va!berättigade som fyllt tjugufem år och
äro i åtojutande af sina borgerliga och politiska
Tättigheter. ;
27. Vallagen skall bestämma de fall, hvilka kunna
betaga en fransk medborgare rättigheten att välja
och bifva vald.
Vallagen skall uppgifva de medborgare, hvilka
icke kunna väljas derför att de bekläda eller hafva
beklädt embeten i ett departement eller territorial-
område.
28. En folkrepresentant kan icke innehafvai nå-
got offentligt embete med lön.
Ingen medlem af församlingen kan under inne-
hafvandet af sitt uppdrag såsom folkrepresentant
utnämnas eller befordras till sådana offentliga em-
beten med lön, hvilka den verkställande makten
tillsätter efter behag.
Undantag från de tvenne föregående paragrafer-
nas stadgan!:en skola bestämnas i den organiska
vallagen.
29. Föregående paragrafs bestämmelser gälla icke
ör de församlingar, som äro valda för att granska
konstitutionen.
30. Representanterne väljas efter departement
och enligt röstlängd.
De valberättigade rösta i kantonens hufvudort;
kunnande likväl, till följe af lokala omständigheter,
kantonen delas i flera kretsar, i den form och un-
der de vilkor som komma att bestämmas genom
vallagen.
31. Nationalförsamlingen väjes för tre år och
omväljes helt och hållet.
Sednast fyratiofem dagar före denna tids förlopp
bestämmes genom lag tiden för de nya valen.
Om ingen l2g blifvit utfärdad inom den i före-
gående paragrafen bestämda tid, så samlas de val-
berättigade af egen myndighet den trettionde dagen
före de tre årens förlopp.
Den nya församlingen sammankallas af egenl4
myndighet till dagen efter den, då föregående försam-
lings uppdrag upphör.
32. Församlingen är permanent.
Hon kan likväl ajournera sig på af henne be-l!
stämd tid. I
Under prorogationen har en kommission, bestå-
ende af byråernas ledamöter och tjugufem repre-l
sentanter, utnämnda af församlingen genom sluten
omröstning och med absolut majoritet, rätt att sam-k
mankalla henne för fall som ej tåla uppskof.
Repubiikens president har äfven rätt att samman-1
kalla församlingen.
Nationalförsamlingen beslutar om det ställe, der!s
hon stal! samlas; kon bestämmer antalet och be-!l
skaffenheten af den militärstyrka, som skall anord-
nas till bennes skydd, och hon förfogar öfver den.r1r
33. Representanterne kunna alltid omväljas.
34. Medlemmarne af nationalförsamli: gen äroli
Tepresentanpter, icke för det departement som valt! c
dem, utan för hela Frankrike.
4
I
35. De kunna icke emottaga ovilkorliga instruk-
tioner.
36. Folkets representanter äro okränkbara.
De kunna aldrig ställas till ansvar, anklagas eller!
dömas för åsigter, som de uttryckt i nationalför-s
samlingen. -
37. De kunna icke häktss för brott utan attll
vara gripna på bar gernirg, eller ställas inför rätta:
utan attsförsemlingen har tillåtit det.
I hånde!sa af häktning på bar gerning, skall an-s
mälan derom genast ske bos nationalförsamlingen,
som tillåter eller förvägrar åtaiets fortgång.
Detta stadgande gäller äfven ör den händelsen, !!
att en i häkte varande meaborgare blir vald till
represtentan!. , I
38. Hverje folkrepressntant erhåller ett arfvode,
hvarifrån han icke eger rätt att afstå. S
39. Församlingens sammankomster äro offentliga,
Församlingen kan likväl bilda sig till hemlig
kommitte, på begäran af det antal ledamöter, som
af reglemente bestämmes.
Rvarje representant har rättighet att väcka mo-lt
tioner och utsfvar den enligt reg!ementets bestäm-l!
melser.
40. För att fatta giltigt beslut i lagfrågor, er-
fordras att hälften af församlingens ledamöter och
en derutöfver äro närvarande.
41. Intet lagförslag, utom sådana, som icke tåla
uppskof, skall slutligt afgöras förrän efter trenne
öfverläggningar derom, med mellactider, som ej fål
vara kortare än fem degar.
42. Hvarje motion, som åsyftar det förklarande,
att ett ärende icke tål uppskof, bör föregås af en
utvecklipg af motiverna.
Om församlingen anser ett sådant förklarande
böra ske, bestämmer hon tiden, då utlåtandet der-
öfver skall vera afgifvet till henne.
På grund af detta utlåtande erkänner församlin-
gen, att ärendet icke tål uppskof, förklarar detta och
utsätter tiden för diskussionen.
Om hon icke anser en förklaring, att ärendet ej
tål uppskof, nödig, behandlas motionen på samma
säll som andra.
V Kap. Om verkställande makten.
43. Franska folket uppdrager verkställande mak-
ten åt en medborgare, som erhåller titeln republi-
kens president.
AA4. Presidenten skall vara född fransman, minst
tretio år gammal och aldrig hafva förlorat egenska-
pen af fransman.
Efter hans val kunna icke väljas, under samma
presidentskapstid, hvarken vice-presidenten eller nå-
gon af hans slägtingar eller anförvandter intill
sjette led.
45. Republikens president väljes för fyra år och
kan ej återväljas förr än efter fyra års mellantid.
46. Valet sker af egen myndighet den andra
söndagen i Maj månad.
I det fall att presidenten, till följe af dödsfall,
afsägelse eller någon annan orsak, blir vald vid
någon annan tid, upphör hans myndighet den an-
dra söndagen i Maj det fjerde året efter hans ut-
väljande.
Presidenten väljes med slutna sedlar, och sbsolut
majoritet, genom direkt omröstning af alla valmän
i de franska departementerna och Algeriet. -
47. Protokolleri öfver valförrättningarne insän
das genast till nationalförsamlingen, som genast
granskar valförrättningens giltighet och utropar re-
blikens president.
Om ingen kandidat bar erhållit öfver hälften af
de afgifna, och minst två millioner, röster, eller om
de i 44 paragrafen stadgade vilkor icke äro uppfyllda,
väljer nationalförsamlingen republikens president,
med absolut majoritet och slutna sedlar, bland de
fem valbara kandidater, som erhållit de flesta rö-
mm re -
4