25. Valberättigade äro, utan någon census, alla f ransmän, som fyllt 214 år och äro i åtnjutande af na borgerliga och politiska rättigheter. 26. Valbare äro, utan afseende på census eller hemvist, alla va!berättigade som fyllt tjugufem år och äro i åtojutande af sina borgerliga och politiska Tättigheter. ; 27. Vallagen skall bestämma de fall, hvilka kunna betaga en fransk medborgare rättigheten att välja och bifva vald. Vallagen skall uppgifva de medborgare, hvilka icke kunna väljas derför att de bekläda eller hafva beklädt embeten i ett departement eller territorialområde. 28. En folkrepresentant kan icke innehafvai något offentligt embete med lön. Ingen medlem af församlingen kan under innehafvandet af sitt uppdrag såsom folkrepresentant utnämnas eller befordras till sådana offentliga embeten med lön, hvilka den verkställande makten tillsätter efter behag. Undantag från de tvenne föregående paragrafernas stadgan!:en skola bestämnas i den organiska vallagen. 29. Föregående paragrafs bestämmelser gälla icke ör de församlingar, som äro valda för att granska konstitutionen. 30. Representanterne väljas efter departement och enligt röstlängd. De valberättigade rösta i kantonens hufvudort; kunnande likväl, till följe af lokala omständigheter, kantonen delas i flera kretsar, i den form och under de vilkor som komma att bestämmas genom vallagen. 31. Nationalförsamlingen väjes för tre år och omväljes helt och hållet. Sednast fyratiofem dagar före denna tids förlopp bestämmes genom lag tiden för de nya valen. Om ingen l2g blifvit utfärdad inom den i föregående paragrafen bestämda tid, så samlas de valberättigade af egen myndighet den trettionde dagen före de tre årens förlopp. Den nya församlingen sammankallas af egenl4 myndighet till dagen efter den, då föregående församlings uppdrag upphör. 32. Församlingen är permanent. Hon kan likväl ajournera sig på af henne be-l! stämd tid. I Under prorogationen har en kommission, bestående af byråernas ledamöter och tjugufem repre-l sentanter, utnämnda af församlingen genom sluten omröstning och med absolut majoritet, rätt att sam-k mankalla henne för fall som ej tåla uppskof. Repubiikens president har äfven rätt att samman-1 kalla församlingen. Nationalförsamlingen beslutar om det ställe, der!s hon stal! samlas; kon bestämmer antalet och be-!l skaffenheten af den militärstyrka, som skall anordnas till bennes skydd, och hon förfogar öfver den.r1r 33. Representanterne kunna alltid omväljas. 34. Medlemmarne af nationalförsamli: gen äroli Tepresentanpter, icke för det departement som valt! c dem, utan för hela Frankrike. 4 I 35. De kunna icke emottaga ovilkorliga instruktioner. 36. Folkets representanter äro okränkbara. De kunna aldrig ställas till ansvar, anklagas eller! dömas för åsigter, som de uttryckt i nationalför-s samlingen. 37. De kunna icke häktss för brott utan attll vara gripna på bar gernirg, eller ställas inför rätta: utan attsförsemlingen har tillåtit det. I hånde!sa af häktning på bar gerning, skall an-s mälan derom genast ske bos nationalförsamlingen, som tillåter eller förvägrar åtaiets fortgång. Detta stadgande gäller äfven ör den händelsen, !! att en i häkte varande meaborgare blir vald till represtentan!. , I 38. Hverje folkrepressntant erhåller ett arfvode, hvarifrån han icke eger rätt att afstå. S 39. Församlingens sammankomster äro offentliga, Församlingen kan likväl bilda sig till hemlig kommitte, på begäran af det antal ledamöter, som af reglemente bestämmes. Rvarje representant har rättighet att väcka mo-lt tioner och utsfvar den enligt reg!ementets bestäm-l! melser. 40. För att fatta giltigt beslut i lagfrågor, erfordras att hälften af församlingens ledamöter och en derutöfver äro närvarande. 41. Intet lagförslag, utom sådana, som icke tåla uppskof, skall slutligt afgöras förrän efter trenne öfverläggningar derom, med mellactider, som ej fål vara kortare än fem degar. 42. Hvarje motion, som åsyftar det förklarande, att ett ärende icke tål uppskof, bör föregås af en utvecklipg af motiverna. Om församlingen anser ett sådant förklarande böra ske, bestämmer hon tiden, då utlåtandet deröfver skall vera afgifvet till henne. På grund af detta utlåtande erkänner församlingen, att ärendet icke tål uppskof, förklarar detta och utsätter tiden för diskussionen. Om hon icke anser en förklaring, att ärendet ej tål uppskof, nödig, behandlas motionen på samma säll som andra. V Kap. Om verkställande makten. 43. Franska folket uppdrager verkställande makten åt en medborgare, som erhåller titeln republikens president. AA4. Presidenten skall vara född fransman, minst tretio år gammal och aldrig hafva förlorat egenskapen af fransman. Efter hans val kunna icke väljas, under samma presidentskapstid, hvarken vice-presidenten eller någon af hans slägtingar eller anförvandter intill sjette led. 45. Republikens president väljes för fyra år och kan ej återväljas förr än efter fyra års mellantid. 46. Valet sker af egen myndighet den andra söndagen i Maj månad. I det fall att presidenten, till följe af dödsfall, afsägelse eller någon annan orsak, blir vald vid någon annan tid, upphör hans myndighet den andra söndagen i Maj det fjerde året efter hans utväljande. Presidenten väljes med slutna sedlar, och sbsolut majoritet, genom direkt omröstning af alla valmän i de franska departementerna och Algeriet. 47. Protokolleri öfver valförrättningarne insän das genast till nationalförsamlingen, som genast granskar valförrättningens giltighet och utropar reblikens president. Om ingen kandidat bar erhållit öfver hälften af de afgifna, och minst två millioner, röster, eller om de i 44 paragrafen stadgade vilkor icke äro uppfyllda, väljer nationalförsamlingen republikens president, med absolut majoritet och slutna sedlar, bland de fem valbara kandidater, som erhållit de flesta römm re 4