BAVA RS AUTIKSUI, BIILIS ITM VU UMD UURG 215 SEPVIIR MA rektor i. denna minister, derföre icke vore liberal i ordets inskränktaste bemärkelse, utan blott är ett verktyg, som ,låterbegagna sig af maktens högste ånnehafvare hvartill de önska: en sådan man, äfven af adlig börd, här blifvit presenterad landet och nationalförsamlingen såsom konstitutionel, ansvarig minister för ecklesiastik-, undervisningsoch snedicinalärenderna. Hr v. Strotha, f. d. kommendant vid Saarlouis, såsom det säges en bildad, klok och energisk officer, men en inbiten åristokrat, som beklagat att det vid artilleriet vore brist på adel, i synnerhet af rikare slägter, och att utan densamma ingenting ;kände blifva af denna del af armeen: är slutligen presenterad för landet och nationalförsamlingen såsom konstitutionel, ansvarig krigsminister. De tre förvaltärne af de öfriga departementen ls hafva ej visat sig för nationalförsamlipgen; vi hoppas att de skola anse för sin pligt, att motsvara den till dem ställda uppmaning att sörja för de löpande ärendernas fullföljande, äfven i farans ögon-blick, samt uppträda mot de olagliga, opolitiska, sstatsförderfliga och folkförrädiska våldsåtgärder, som de fyra ofvannämnde konstitutionella och ansvariga ministrarne haft förmätenheten att vidtaga. . Det den 9 Novembertill nationalförsamlingen ankomne kungl. budskap, som förkunnar riksdagens inställande och förflyttning, är ingenting annat än ett förnyande af absolutismens sträfvande till allenastyrande. Med detta steg hafva de ministrar, som deråt lånat sina underskrifter, låtit kronan afvika från den konstitutionela väg, som af dem blifvit besvuren, och inträdt på absolutismens bana. Genom detta steg göres nationalförsamlinger — det suveräna preussiska folkets representant, organen för 46 mildioner preussare — till ett lekverk för absolutistiskt godtycke. Kronan har således öfvergifvet den ståndPunkt, att gemensamt med folkets ombud organiSera landets styrelse m. m., som utgör en konstitutionell regerings första vilkor; och den anser sig icke mera hafva af nöden, att gemensamt med n2tionalförsamlingen bestämma öfver landets väl eller ve. Hon har låtit förstå, att det beror af hennes godtycke, om det preussiska folkets nationalrepresentation skall existera eller ej, samt om detta folk skall tillerkännas några rättigheter och friheter, någon egen vilja. Men det preussiska folket har dock en vilja; det har tillkämpat sig friheten, och skall icke låta beröfva sig sina rättigheter. Det preussiska folket har vid revolutionen icke velat kullstörta den kunpgliga tronen; den har skonats, emedan folket velat upprätthålla konungadömet. Det preussiska folket trodde, att den demokratiskt-konstitutionella monarkien, den af folkviljan uppburna monarkien, skulle blifva en sanning och att aristokratiens och byräåkratiens herravälde skulle taga ett slut, utan att från grunden upprifva och ombilda regeringsformen. Det högsinnade, tillitsfulla preussiska folket! Budskapet af den 9 Nov. skall göra ett djupt intryck i Preussen, i Tyskland, i Europa. Nationoiförsamlingen har uppfört sig värdigt och i fullt medvetande af sin ställning och sina pligter; äfven dess presidents, von Unruhs, utmärkta hållning har fullt motsvaret dagens och ämnets betydelse. Nationalförsamlingen har förklarat att kronan icke är berättigad att inställa och förflytta riksdagen; att någon anledning till ett-sådant steg ej fun nes för handen; att de ministrar, som gifvit kronan -ett sådant råd, gjort sig skyldiga till en svår pligtförgätenhet. Nationalförsamlingen fortfar med sin verksamhet tills den med våld hindras derifrån. En ringa del af dess representanter bar fogat sig efter absolutismens olagliga uppmaning och gripit till ykten då det gällde att representera folket och göra sin pligt. Folket lär sig nu med hvarje dag allt bättre känna sina vänner! Men det preussiska folket har dyra pligter att uppfylla. Det skall högljudt förklara att det ej fördrager något kränkande af folkrepresentationens helgd, något ingrepp i folkets frioch rättigheter, samt att det ej u.i kopungens råd vill se män som skamligt förrådt folket, kronan, friheten och Tyskdands ära! Höj deriore din röst, du fria Preussiska folk, böj den enhälligt och tillintetgör med ett enda slag och för alltid absolutismen och kammarillastyrelsen, hvilka så länge utsugit och förslafvat oss! STÄLLNINGEN I ÖSTERRIKE. En korrespondent från Wien af den 8 Nov. till ett Bes iinerblad skildrar ställningen i nämnde stad. som följer : Folkets sinnesstämning förtfår att vara dyster. Wienarpes fordna glada, lefnadslustiga lynne är alldeles försvunnet och har förbytt sig till en allvarlig, man kunde säga. spartansk karakter. Militären kamperar ännu i staden, men massorna deraf hafva något förminskats. Militärens beteende var i allmänhet, om man undantsger åtskilliga ohyggliga, till rått barbari gränsande excesser, berömvärdt. Officerarne hålla sig strängt afsöndradesfrånsborgrarne; men äfven dessa undvikavå sibs sida deras sällskap: De Jellachichska truppernas utseende är verkligen ömkligt; vi hafva ej: kunnat tänka oss er delaf den österrikiska . armeen i ett sådant skick. De flesta. af dessa krigare äro utan linne; hela deras drägt består af byxor och ett slags mantel, kallad. Halina. De äro dock: väl: beväphade. Detta folk synes: likväl icke vara elakt af naturen; de skratta beständigt och taga med tacksamhet emot små skänker, såsom cigarrer, o. d. Kejsaren har förordnat, att bebandlingen efter krigsrätt af de uti det sista wiener-upproret delaktiga ändivider skall upphöra, och att en hvar af dessa kommer att ställas under vanlig kriminal-undersökning. National-öfverkommendanten Messenhauser skall ställas under tilltal för högförrädderi. Kommunalrådet: bar gjort förböner för kommendanten. . Flera personer, som sökt uppbåda landstormen, föras fängslade ån till staden. MM — HA PS AA mr mm RS AA m.m mt. Z General Åuersperg har begärt afsked, emedan man förebrått honom att icke hafva varit nog: energisk den 6 Oktober, för att qväfva upproret. i Någon har uträknat, att i detta ögonblick : tvåtredjedelar af den österrikiska kejsarstatens befölkhing är försatt i belägringstillstånd. Denna uppgift är trovärdig, om man tager i betraktande Ungerns och aliens utsträckning, samt Wiens och Lembergs starka befolkning. En skorrespondent till. Weserzeitung: skrifver Zell! ÅA am MWicone holägenhar. mm) ch eo