godsegare, som hafva sympathier för Don Car-
los och absolutismen, bafva förenat sig med de
Montemolinaska banden och förledt många al
folket att göra likaledes.
Prinsen af Capua, som likväl blott i enskildal
angelägenheter och, som det säges, i hopp att
få penningbiträde, ankommit till Madrid har
blifvit aniydd att lemna staden.
FRANKRIKE.
Den sena ankomsten af de flesta tidningarna
med gårdagsposten och de högst vigtiga ny-
heter, som densamma medförde från Berlin,
hindrade oss då att meddela en enskild kor-
respondensartikel från Paris, den läsaren fin-
ver i dagens blad, äfvensom vi nödgades för-
bigå större delen af de fransyska- tidningarnas
ganska interessanta innehåll, till hvilka vi der-
före nu närmare återkomma.
I morgon den 49 skulle nya konstitutionen
proklameras i landet. I Paris hade7448 depu-
terade från 42 af de östra departementen bål-
lit en sammankomst, för att förena sig angå-
ende presidentvalet. De hade derefter samtli-
gen förklarat sig för Cavaignac. Det säges all-
mänt att Ledru Rollin afstått från kandidatur,
och att han ämnar verka för Cavaignac. Han
hade på den grund sökt förmå Proudhon, Le-
roux och Cabet alt förändra ett manifest, som
de ämnade utfärda, men man kände ej ännu
om de medgifvit det. I detta manifest lärer
den satts drifvas att allt presidentskap är en
förklädd monarki, och att således nationen bor-
de dela sina röster, så att ingen fick det
nödiga antalet af 2 millioner röster, då natio-
nalförsamlingen skall tillsätta presidenten och
denne blifver blott församlingens organ.
Efter konstitutionens slutliga antagande, har
nationalförssmlingen företagit pröfningen af stats-
utgifterna. Vi beklaga att det är nästan ma-
terielt omöjligt, för utrymmets skull, att följa
och meddela diskussionerna öfver detta ämne;
hvarföre redogörelsen nu måste inskränkas till
några korta data.
I allmänhet hafva församlingens kommitteer
gått ganska skarpt tillväga att föreslå indrag-
ningar uti förvaltningsutgifterna, för att kunna
inskränka och förminska den oerbörda massa
af tjenstebefattningar och aflöningar, som hade
blifvit tillskapade under Ludvig Filips regering,
och hvarigenom de civila och militära tjenste-
männens antal uppgår till 180,000.
Vid början af diskussionen i församlingen
föreslog ledamoten Roljat, att ingen embets-
mans aflöning skulle få öfverstiga 10,000 fr.
Han påstod att Frankrikes budget vore den
enormaste, som finnes på hela jordklotet, och
ett verkligt vidunder, Till stöd för-sitt förslag
anförde han bland annat, att de juridiska ma-
gistratspersonerne i öfverdomstolarne, om man
afdrager de dagar, då session ej hålles, och
tre månaders ferier, samt räknar antalet af de
timmar under hvilka de sitta i domstolen, så
utgör detta sednare sammanräknadt icke mera
tid, än 35 dagar för en arbetare, som arbetar
10 timmar om dagen. Som denne nu i all-
mänhet icke förtjenar mer ån 3 fr. om dagen
(1!, rdr banko), hvarföre skola då de högre
embetsmännens löner vara så betydliga, att de
icke kunna inskränkas inom ett maximum af
10,000 francs?
Många invändningar gjordes emot denna åsigt,
för att visa, att man icke kan mäta en sådan
-embetsmans göromål, som här var i fråga, en -
dast med den tid som ban är sysselsatt i dom-
stolen ; att en alltför stark nedsättning i aflö-
ningen skulle hafva den alternativa olägenhe-
ten, att antingen lemna embetena till största
delen i de förmögnares händer, som icke be-
;ihöfva se på aflöningen, eller också hafva till
följd att fylla statens förvaltning med medel-
måttor ; och slutligen att man mera borde vara
betänkt på att inskränka embetenas antal, men
anständigt aflöna funktionärerna, än att försätta
dessa i nöd och bekymmer för sitt uppehälle.
Förslaget blef också förkastadt. Emedlertid
blefvo t. ex. lönerna för de s. k. conseils de-
tat nedsatta: för vice presidenten från 25,000
till 18,000; samt för ledamöterna och general-
:sekreteraren från 43,000 till 42,000. Sam-
manräknade aflöningen för denna inrättning
med sina underafdelningar uppgår likväl ännu
-efter reduktionen, till nära 700,000 fr.
En dylik nedsättniovg gjordes för presiden-
ten och generalprokuratorn i kassationsdomsto-
den från 39 till 20,000 frarics; ledamöternas i
appellationsdomstolen i Paris löner halva blifvit
nedsatta från 410,000 till 8,000 fr., o. s. v.
En betydlig reduktion har äfven blifvit gjord
uti utrikesdepartementet. Några ledamöter bör-
jade härvid med den anmärkningen, att Frank-
rikes utgifter för dess diplomatiska kår, som
nu uppgå till 9 millioner francs, vore alltför
öfverdrifna, då England för samma ändamål
endast deponerar 5 millioner. Följande tabell
visar Skilnaden mellan ministrarnes löner. så-