FOÖRSVARSLOSHETS-LAGSTIFTNING OCH KORREKTIONSANSTALTER I SVERIGE. Vi hafva förut omnämnt ett arbete, utgilvet af notarien vid fångvårdsstyrelsen, hr C. OQO. Brink, kalladt: Historisk öfversigt af fängelsesystemerna, samt svenska lagstiftningen rörande fängelsernan Vid deita tillfälle lofvade vi återkomma till ifrågavarande intressanta skrift och derur meddela några utdrag. Då vi nu efter riksdagens slut kunna disponera det nödiga utrymmet för uppfyllandet af deita löfte till publiken, meddela vi med nöje nedanstående upplysande bidrag till vårt fångvårdsväsendes historia. Det är tid att detta vigtiga ämne icke längre hålles uti ett mystiskt skumresk; det är af vigt att allmänheten sättes i tillfälle att bedöma halten af sådana läror, som på nyss slutade tiksmöte sökt göra sig gällande och funnit flera förespråkare dels på riddarhuset uti hrr Rääf : konsorter, dels i bondeståndet. uti ett par ledamöter, som utmärkt sig för en ensidig och inskränkt uppfattning af kriminallagstiftningens principer i allmänhet. Man her, till det nittonde seklets blygd, och till föga beder för vårt svenska riddarhus bumanitet, hört drakoniska principer lofordas från lagstiftarebänken af. män, som stå i spetsen för: en. politisk fraktiop;! och den maskstungna vishet, som åberopat urminnes bäfd för att åskådliggöra behofvet att i medlet af det nittonde seklet stå på samma humanistiska ståndpunkt. i lagstiftningsväg, som för ett årtusende tillbaka, har blifvit begärligt omfattad af hågra medlemmar af bondeståndet, hvilket stånd dock djupast borde känna behofvet af en human, så väl lagstiftning som lagskipning. Detta vare sagdt i förbigående, såsom stående i nära sammanhang med det ämne, hvarom: här egentligen är fråga. Ionan allmänna opinionen hunnit göra sig förtrolig med interiören af vårt fångvårdsoch försvarslöshetsväsende i dess närvarande skick, samt derefter till opartisk granskning företagit de förslager till förbättriog och förenkling, som stå i sammanhang med det nya kriminsllagförslaget, kan man ej vänta sig några bättre resultater, än de, hvarom de digra riksdagsprotokollen bära vittne. Ifrågavarande arbete bar förtjensten att oväldigt uppdraga en trogen teckning af de institutioner, hvilkas häfd kommit hr Rääf att på förhand fälla saknadens tårar. Man skall deruti finna tillräckliga bevis för den oförgängliga sannibgen, att äfven det yppersta med tiden blir gamrhålt och odugligt, samt att ingenting är otacksammare än att lappa och skårfva klu! på klut. Herr Rääf äskar spöpålen och lappverken såsom heliga reliker från en förfluten tid, hvilka böra värnas, så ett de ej ohelgas äftidens: reförrölusta; det är derföre mindre troligt, att upplysningen om sanna ställ. ningen, hos honom och; likatänkande, kan ver. ka en förändrad öfvertygelse, Men den stiors allmänheten, som ej förstår sig särdeles på reliker, törde se, saken med fördomsfriare ögon. Utdraget. följer: Försvarslöshets-lagstiftmingen är en egenhet i svenska lagarne, hvilken saknar motstycke ji andra länders polisförfattningar. Vi hafva redan nämnt, alt.den är gammal, Landslagen af år 1449 ålägger alla dem, som hafva min dre än .5 marker i förmögenhet, att toga årstjenst, Hvilket stadgande åer är hämtadt ui Södermanlandslagen, och Sladslagen upprepa! samma lagbud.— Laga försvar nämnes först adeliga privilegierna af, år. 4369. Under 4 och 18:e seklet hafva många. th: slrängaför. Hattningar ji: berörde afseende blifvit utfärdade hvilka här ej är tillfälle att gehomgaå,-V vilja blott säga något om dem, som tillhöra vår tid. Enligt den vi nämnt af år 1835, menas