tuor, quatre, fyra, vier, four; ö företer någon lik-11
het med s, hvars foniska förvandter äro sch samt
Ce och-ch i de fall, då de uttalas med sitt vekare
ljud; 6 är likt b, hvars motsvarande tenuis är p;
för 7 vilkorligt f och dess förvandter ph, pf);):
8 — huit, eight, acht; hs granne i alfabetet är j;
9 likt med g, hvars tenuis är k, vidare ck samt ch.
och c i de fall, då de uttalas med sitt hårdare
ljud; x betecknar, såsom dubbelbokstaf, 95 (—ks).
Medeisi dessa konsonanter, och vokaler hvilkal!
som helst, bildas nu, för hvarje tal som skall fästas
i minnet, så kallade numeriska ord. Uti dessa nu-
meriska ord kafva dock blott de tre första konso-l!?
nanterra någon betydelse såsom substitutioner; t.
ex. 495 — riksdag (cv — 4, kK — 9, 835) 0. 8. V.
Lika sto:t, som antalet af möjliga kombinationer
är, lika lät är denna förbindelse.
Vi skole, för att än ytterligare upplysa detta för-
farande, fremsälla några exempel ur kronologien:
F. Er. 1194. Trojanska kriget. Num ord: Teukrer.
529. Cyrus död. sanguis ?)
242. Arcbimedes döda) netange b).
e Kr.14. Augustus död. triumvir.
359. Uifilas. D Moeso-gö-
ter.
4024. Nc
terna (Guy dArezzo). liniera. I
4308. Edsförbutdet och Wilhelm Tell. Wilhelm.
4495. Bikskammarrätten inrättades. Rikskam-
marrät-
ten.
4517. Luther och Reformationen. sliftare.
4320. Raraei Sanzio död. D Sanzio.
4643. Barometern uppfinnes. Barome-
ter.
1735. Linz Ri Systema Nature. mäster-
ligt ec).
4764. Carl XIV Johan född. Bernadot-
te.
4822. Canova död. Venus.
4829. Freden i Adrianopel. Nicolaus.
4830. Waihalla i Böjern Walhalla.
Sättet för tillämpningen i andra fall, der inlä-:
randet af abstrakta tal är i fråga, är väsendtligen
enshanda, t. ex.
Asien har 3534,000,000 inb. Num ord: Smyrna.
Afrika 4125,000,000 Tunis.
Ryssland har 61,400,000 D Peter
den store.
Sachsen 41,430,000 D Dresden.
Waldeck 64,000 Pyrmont.
Schwarzburg-Sondershausen
bar 32,000 Sondershau-
sen.
Köpenhamn har 423,000 D Danskar.
Orltans 40,000 Orleans.
0. 5. V.
På enchanda sätt inpräglas andra statistiska upp-
gifter, bergshöjder m. m.; specifika vigten, så vig-
tig att kärna i kemien; astronomiska uppgifter, t. ex.:
Stjernbiiden Lejonet bar 94 stjernor. Num. ord: kraft.
Tvillingarne, 64 bröder d).
Vid försök med metodens tillämpning för
siffror, erbjuda sig likväl icke alltid så närbe-
slägtade begrepp, som de här anförde numer-
orden (dem vi urvalt såsom exempel ibland en
långt större mängd, som förf. uppräknar, men
hvilka föruisätta en dubbel eller flerfaldig ide-
association, för att leda till hufvudordet). När
större svårighet yppar sig i detta fall, t. ex.
när man önskar mnemonisera en serie af krono-
logiska da:s under ett längre tidsskifte, tyckes
det att föreningen emellan ämnet och nummer-
orden skalle standom kunna underlättas genom
alt bilda en liten berättelse, i hvilken num-
merorden iuflätades. Möjligen skulle man, der
ämnet så medgifver, kunna betrygga det rik-
tiga återkallandet ytterligare, genom berättel-
sens uppsiällande i något slags versform; num-
merordets förvexling med något annat ord
kunde dervid förekommas, genom dess af ton-
vigten bestämda plats i versen. Om man t.
ex. ville ronemonisera Svenska Historien, från
det kristna tidehvarfvets början, och härvid
icke begsgna något utländskt språk, så stöter
man, redan vid utsättandet af Sveriges första
konungs afgångsår (4024), på svårigheten att
förena de RBeventlowska nummerkonsonanterna
för 024 (Cl) till något ord som passar på
Olof Skötkonung. Ordet lenare ligger väl nära
tillhands; men detta öfverensstämmer alltför
litet med bans bekanta lynne. I följande me-
triska versrader, historiskt trogna till sitt in-
nehåll, är likväl detta ord begagnadt på två-
faldigt sätt. i
Erik den Segersälles son, SKÖTKONUNGEN
OLOF,
sökte en lenare tro: blotade ej, men var döpt.
Hård var han dock till sinne och språk, tills, af
talaren -Thorgny
hastigt förändrad, han tog äfven en lenare ton.
— - 2 ::XLxLX --:
mA I An
Vi bifoga änvu några prof på samma til-l
lämpningssätt :
4160. ERIK DEN HELIGE föll för tablaturen.
! Han heldre
dog, äm till vapen han grep, inhan på messan
. var slut.
4266. BIRGER JARL var mäktig och rik, en
nabob här i norden;
styrde sin kung och sin son Waldemar, jemte
hans land.?
4279. WALDEMAR blef nyfiken att en gång styra
- som myndig;
saknade vana likväl, jagades bort af sin bror.
4290, MAGNUS LADULÅS, så kallades den; ty
: med lagen
bättre än naglad bom, stängde han lada och bö.
1497. Som rogifvare kom STEN STURE DEN
ÄLDRE, och endast
riksföreståndare var; vördad och mäktig ändå;
4501. sedan den danske JOHAN, som kung, men
. ; slätt ban regerar,
4503. tills; som en Salomoun- vis, STUREN försökes
Igen;
först afundad, sen bjelpt, af SVANTE STURE,
som hade
435492. en Sten Sture förut, efterträddes af en.
Denne, STEN STURE DEN YNGRE; var
son af Svante, och nitisk ji
4520. för civilisation, lika med Kristian tyrann, t
?) Egentligen blott för tyska substitutionsord.
?) Det är klart, att ju större förråd man i allmän-:
het redan förut eger af kunskaper, desto lättare
tillämpas -denna method, derföre att. den mera
vetande naturligtvis-har lättare att förena kom-
pinationer emellan olikartade begrepp än den
TT. 5 - oo fs a
2 pm lan via mMArA Alknnninsa I