Article Image
mält dem till erhållande af lämplig belöning nu ee————VLREVY AF TIDNINGARNA. Det är en egenhet och utgör så att säga ett af de hufvuddrag som man ofta varseblifver hos de såkallade grå af äkta sorten, att de hysa en viss mer eller mindre stark, men alltid afgjord bätskhet emot Aftonbladet. Vi ämna nu icke ingå i undersökning om orsaken härtill, ehuru den ej vore svår att uppgilva; men anmärke endast, att samma fenomen jemväl återfinnes såsom ett karaktersdrag hos vår kollega inom pressen, Åflonposten, som mnumera verkligen kan kallas askgrå. Det synes nemligen vara omöjligt för vår kollega att yttra sig öfver något ämne utan att antingen direkt eller i förtäckta ord komma på Altonbladet. I går, i dag, i morgon, alla dagar tyckes vårt blad stå för dess sinne såsom elt spöke som förföljer eller en mara som rider honom. j Genom någon ideassociation som vi ej rätt kunne förklara, synes det egentligen vara Af tonpostens heliga afsky eller förskräckelse för det republikanska statsskicket i Frankrike, som framkallar nyssnämnda oro; hvilket vi bland annat döme deraf, att Aftonposten merändels, då han talar om oss, begagnar benämningen: det republikanskt sinnade Aftonbladet,. Ty då det, med kännedom om Altonpostens ärlighet, icke är antagligt, att ändamålet med detta ständiga upprepande är att tillvägabrioga någon falsk föreställning om Aftonbladets politik, så lärer man få förutsätta att öfvertygelsen om Aftonbladets republikanska sinnelag blifvit en fix id hos Aftonposten sjelf. I sjelfva saken förhåller det sig härmed på det sättet, såsom Aftonbladets öfrige läsare utan tvifvel baft tillfälle att förmärka, att Aftonbladet hvarken företrädesvis älskar republiken, eller har någon förutfattad rädsla derför. Här i Sverge t. ex. skulle vi anse en republik under denna generation nära nog omöjlig. Skulle deremot republiken i Frankrike konsolidera sig, och förmå besegra de svårigheter som öfvergångstillståndet medför, så betrakts vi dess tillvaro såsom ett mäktigt värn för frihetens sak i hela Europa, utan att deraf följer, att republikanska statsförfattningar äro att önska i de öfriga staterna, såvida monarkerna äro förnuftiga. Konuogarne i Holland, Belgien och Danmark hafva genom sitt handlingssätt och genom att sälta sig i spetsen för liberala reformer visat, att en konstitutionell monarki kan utan skakningar medföra samma goda resultat som en republik; detsamma har man till en del äfven förut sett i Norge, och till och med för oss sjelfve bör det väl ej vara öfverdrifvet att hoppas något dylikt, fastän det ännu synes problematiskt huru snart det kan inträffa. Det är från synpunkten af denna öfvertygelse som Aftonbladet alltid, och särskildt hela detta år, tydligt utgått, och det hade således kanhända ej varit för mycket begärdt hos någon annan än Aftonposten, att ej förbise allt detta. Men af vår kollega fordra vi icke så mycket. Dessutom bör det medgifvas, att Aftonbladet alltifrån början sökt att skiogra den nimbus, hvarigenom man så länge sökt hos massan underhålla ett slags religiös dyrkan för monarkien och kungliga personligheter, emedan en sådan blind dyrkan, enligt vår tanka, icke öfverensstämmer med den konstitutionella monarkiens väsende. Men detta bade vi ej trott skulle gå Aftonposten så djupt till sinnes, att det i och för sig kunde ge anledning att anse Aftonbladet för republikanskt. Det fägnar oss emedlertid att Aftonposten i går berömt det danska konstitutionsförslaget, ehuru detta beröm, sanningen att säga, hufvudsakligen synes hafva fästat sig vid vissa inskränkningar, såsom den af 30 års ålder för valrättens utöfning m. m., hvilka förekomma oss såsom innefattande nog öfverflödig försigtighet. 25 års ålder för valrättens utöfning och 35 år för valbarhet till landthinget tycks just ej innebära någon fara. Få se hvad-riksdagen i Danmark säger om dessa punkter: Aftonposten har ju gifvit sin approbation åt de personer som skola besluta derom. Hvad Aftonposten yttrar om norska representationen m. m., såsom motsats till den denska, och det lilla försöket att sätta det hos o5s hvilande representationsförslaget i paritet med det danska, förefaller 055 deremot så snarlikt

8 november 1848, sida 3

Thumbnail