Article Image
Först säga de, för att tillfredsställa det allmänna anspråket på frihet och sjelfständighet : Konstitutionel monarki är republik — blött med ett ärftligt öfverhufvud; derefter utpeka de allt sträfvande till frihet och sjelfständighet, till lika rättigheter, befordrandet af bildning, sedlighet och välstånd hos alla folkklasser, såsom blodlysten, mordoch rofgirig republikanism, för att, såsom motsats till republikanismens brandfackla, rekommendera den gamla monarkien, monarkien med beskattningsfrihet, med jordaristokratiens dominialoch patrimonialrättigheter, med adclskamarilla,. med polistvång och militärstat. Men nu vänder sig icke striden kring frågan, huruvida statens öfverhufvud skall bestämmas genom val eller födelsens tillfällighet. Det polska valriket kallades äfven republik ; Venedig med sin valda Doge var likaså en republik. Det är nu frågan om: lika rätt, eller privilegierätt ; frihet och sjelfständighet, eller polisoch militärregemente ; erkännande af menniskorätt och aktning för menniskovärde, eller fortfarande bestånd af mensklighetens fördelning uti tvenne klasser: de som. hafva förmögeuhet och rang men göra intet till samhällets båtnad, och de som hafva intet och göra allt; folkets suveränitet och sjelfregering, eller förmynderskap genom privilegierade klasser, Vi kunna !ej underlåta att vid hvarje tillfälle påpeka att detta är den synpunkt, hvarunder den närvarande rörelsen bör uppfattas. Det är kamarillorna, aristokratien och bierarkien vi vilja bekämpa. Väl gifs det de, som säga: vi varsna ingen kamarilla; och dock höra vi dagligen, att konungen (i Preussen) hålles uti en temligen hermetisk afsöndring, så att tilldragelserna i hans närmaste grannskap, i Sanssoucis trädgårdar, i Potsdam; hvad som föregår i hela fäderneslandet; folkets verkliga sinnesstämning, sorgfälligt hållas för honom förborgade. Man kan således med skäl säga, såsom det heter i de opolitiska visorna: Konungen vet det icke! För hvilkas intresse är det väl, som kamarillan alltid visat sig verksam? Jo för män af aristokratien, den diplomatiska, den militäriska, den byråkratiska, samt adelns och penningearistokratien : män, som uti feodalrätternas, af tidens tand illa anfrätta institutioner: uti den obilliga, rikedomen knappt berörande beskattningen, samt uli upprätthållandet af de medeltidsförhållanden, som i närvarande stund blott bafva en tillvaro för skalder och forntidsforskare: blott betrakta eganderättens oantastbara helighet. Vidare, män af bierarkien, den katolska såväl som den protestantiska, hvilka med hjelp af Eichhorn, Thiele, v. Gerlach. Gänhel, Strauss, Hengstenberg och de som slutit sig till dessa, redan trodde sig nära målet att spela statskyrkan med allt dess verldsligt goda, med makt och anseende, med kyrkobanpn och bot etc. i bänderna på ett litet pietistiskt kotteri, som kallar hvar och en för gudsförnekare, som med afsky betraktar deras vidskepelse, hersklystnad, förkättringsbegär, och böjelse att vandra i mörkret. — Alla dessa mäns interesse är det, som uti kamarillans verksamhet funnit sitt kraftigaste beskydd. Detta är den skiljomur som söndrar konungen från folket! Hvar och en som är i tillfalle att kunna bidraga till nedrifvandet af denna skiljomur bör af intet låta bindra sig att efter förmåga bekämpa detta reaktionära bemödande, som arbetar för den skändligaste egennytta, hvars verk i hela sin förhatliga nakenhet framstår uti det inbördeskrig, som kamearillan lyckats upptända i de österrikiska staterna, och som, likt en förtviflad spelare med en skymflig kankrutt för ögonen, sätter på det sista kortet alla folk. klassers välstånd och bildning, monarkens och monarkiens existens, landets gods och blod, med få ord: allt som kan sättas på spel. Hell derföre Preussen! Hell hela det tysks fäderneslandet, hvars öde i detta ögonblick visar sig vara oåtskiljeligt förenadt med Preussens om den 435 Okt. blifver en sann förbrödringens dag för alla stånd; om på denna dag alla, som mena väl med fäderneslandet, och för hvilka frihet, redlighet, bildning och rättvisa icke blott äro toma ord; förena sig ut sträfvandet att göra slut på all politisk atskil. nad, samt för alltid bannlysa all ståndsegennytta, allt som kan söndra konuvgen från folket. KÄMNERSRÄTTENS UNDERSÖKNING OM UPPTRÄDENA DEN 48 OCH 49 MARS.: (Forts. fr. J4 255.) .. Am AA

4 november 1848, sida 3

Thumbnail