tänkt: på saken, hon visste det, det syntes på henne, och hontog också nu till ordet: ,Jo, ser du far, vi ha ju moster Lotta i staden, nog tar hon emot flickan hos sig och — Nej mor, se då är jag ifrån alltihop), af bröt Karin, häftigt; får jag inte dig med mig så — Kära barn, det kan då inte ske, svarade modren, bestämdt. Hur skulle jag kunna vara ifrån allt här hemma? hos moster Lotta, som är så beskedlig, skall du må rätt godt ändå. Jo, se det var då aldrig. värdtp, återtog Karin, bedröfvad; då får det vara.n I Nej, Så hör nux, sade Kalle leende, både far och mor och Karin kunde flytta in på en månad eller så, och jag ser nog om det bär hemma under tiden.n Ja! det tycker jag just, sade mor; dua kan visst vara i mitt stålle, om du kan vara ifars. Nej, det har jag intet sagt, skrattade fästmannen; men gamla Eva kan nog -sköta, på en så liten tid, hvad som är här att göra.n Åh ja, nog kunde det gå anv; medlade gubben; men det blir bra kostsamt emot hvad det andra häde! blifvit. Åh lappri, det blir väl godt med det.n Ja, ja, vi få sex, slöt kommissarien; och frun satt i djupa tankar; — men Karin slog sina knubbiga armar om sin trolofvades hals och såg så innerligt in i hans ögon, — ,Ack, hvad du är snäll ändå! Aldrig i verlden kan jag få en goare och bättreman,. det, är visst. Nej, det kan du lita pån, sade far, rörd, i —det han nickade åt Kalle. : Moster Lotta har: fyra run? och eget husj hon kan väl utan besvär hysa eder allesam-mans,och för resten, så kan mor tåga, såpass med Guds gåfvor med sig, att det snarare blir en vinst för moster,, sadevfästmannen, för att komma ifrån berömmet, Ia ki on : Ah ja, för det så går det väl an; men det är ju såbakvändt att fara ifrån hus och hem