tänkt: på saken, hon visste det, det syntes på
henne, och hon- tog också nu till ordet:
,Jo, ser du far, vi ha ju moster Lotta i sta-
den, nog tar hon emot flickan hos sig och —
Nej mor, se då är jag ifrån alltihop), af
bröt Karin, häftigt; får jag inte dig med
mig så —
Kära barn, det kan då inte ske, svarade
modren, bestämdt. Hur skulle jag kunna vara
ifrån allt här hemma? hos moster Lotta, som
är så beskedlig, skall du må rätt godt ändå.
Jo, se det var då aldrig. värdtp, återtog
Karin, bedröfvad; då får det vara.n I
Nej, Så hör nux, sade Kalle leende, både
far och mor och Karin kunde flytta in på en
månad eller så, och jag ser nog om det bär
hemma under tiden.n
Ja! det tycker jag just, sade mor; dua kan
visst vara i mitt stålle, om du kan vara ifars.
Nej, det har jag intet sagt, skrattade fäst-
mannen; men gamla Eva kan nog -sköta, på
en så liten tid, hvad som är här att göra.n
Åh ja, nog kunde det gå anv; medlade
gubben; men det blir bra kostsamt emot hvad
det andra häde! blifvit.
Åh lappri, det blir väl godt med det.n
Ja, ja, vi få sex, slöt kommissarien; och
frun satt i djupa tankar; — men Karin slog
sina knubbiga armar om sin trolofvades hals
och såg så innerligt in i hans ögon, — ,Ack,
hvad du är snäll ändå! Aldrig i verlden kan
jag få en goare och bättreman,. det, är visst.
Nej, det kan du lita pån, sade far, rörd, i
—det han nickade åt Kalle. :
Moster Lotta har: fyra run? och eget husj
hon kan väl utan besvär hysa eder allesam-
-- mans,- och för resten, så kan mor tåga, såpass
med Guds gåfvor med sig, att det snarare blir
en vinst för moster,, sadevfästmannen, för att
komma ifrån berömmet, Ia ki on :
Ah ja, för det så går det väl an; men det
är ju såbakvändt att fara ifrån hus och hem