QR I
nem————— ——E
Dagligt Allehanda för i dag innehåller föl-
jande väl tänkta och uttryckta betraktelser,
under titeln: Folkskoleväsendets samband med
representationsfrågan.
Hvad halfva Europa bevisat med bajonetterna,
behöfver intet vidare bevis. Personlighetsprincipen
har året 1848 skrifvit med blodiga och outplånliga
drag på kulturens panna. Annu kan visserligen!
några decennier reaktion ega rum. Hvad som är
vunnet, förloras likväl icke; det mognar för kom-l
mande skördar.
Det mognar i folkskolan.
Hvad är vunnet? -Erkännandet, att-allajmenni-
skor äro personer, d. ä. varelser med förnuft och
fri vilja.
Alla kunna visserligen icke inse det allmänna
bästa; men så mycket kan en hvar nse, att han!
behöfver en målsman, som vill och inser det.
Alla ega visserligen icke kraft nog, att skilja
de enskilda intressena från de allmänna; men så
mycken . kraft eger en hvar, att han kan höja sin
röst till utväljande af män, som kunna det. - Att
välja mellan godt och ondt — den art af frihet lä-
fer väl ingen kunna draga från begreppet menr-
niska.
Trenne makter strida om herravälde, penninge-
aristekratien, lärdomsaristokratien och folkmakten,
representerad genom en massa af menniskor, som
till största delen hvarken äro rika eller lärda (
bildade), utan blott personer. Det är den sist-
hämnda makten, som kommer att taga öfverväldet;
men de 2:ne första spjärna deremot.
Hvart syftar tiden? Till folkmaktens upphö-
jande till den punkt, hvarest den var, då några
af folket skilde sig från sina bröder och med bild-
ningens anspråk och under dess uppräckta sköld
togo makten af dem och gjorde sig till herrar öf-
ver sina bröder. Detta vill man ej erkänna; men
man tvingas dertill genom la force des choses, Det
är santit, striden pågår. Man bygget och rifver
omkull igen.
Så länge man ej vågar se sanningen midt i hen-
mes strålande, klara öga, blir handlingen alltid li-T
tet på :sned. Och allt snedt måste rättas om igen.
JUnder sken af lag och rätt begås all olaglighet;
änder sken af sanning fastställas de största osan-!
ningar: Ett sådant behof för tmenniskan är sen-!
ningen, .
Nu är det en sanning, att samhillet är till för
mässan af personerra skull, icke för det minete
antalet. Ytterligare, att det, vi kalla bildning, al-
drig kommer mängden till godo annat än som
:skummet öldrickaren. Bildningens fradga blir mäng-
-deos lott. Prester bildas så, att folket icke för-
står dem, och de ej förstå folket; embetsmän bil-
das så, att folket endast :tager efter deras oarter;
hofven äro så bildade, att omgifoingen blott tager
dem till mönster i lyx, äregirighet och herrsklyst-
nad. Ben bildring kan ej vara sann, som vidgar
i stället för att fylla svålget emellan de bildade och
obildade, som söndrar i stället för att närma och
försona. Bildvingens aristokrati är al samma art,
som pepningens.
Men är då mobbens, är folkmassans bättre?
Ingen aristokrati är god; men är någon det, så är
det personlighetens; ty personligheten är på en
gäng det starkaste och det sannaste begrepp i mensk-
ligheten.
Men personligheten, hvad är det för begrepp?
Persomwlighetsbegreppet tillhör ej blott förnuftet och
den fria viljan, utan det har sin egentliga rot:i
kärleken, som omfattar och innesluter både för-
nuft och -vilja. Att lägga personlighketsbegreppet
till grund: för en samhällsförfattnipg är detsamma
som att lägga kärleken; ty genom: kärleken kon-
stitueras personligheten. Att vara-en person och
att älska är ett och samma. Emedan Gud är kär-
leken, :är Gud person; och om menniskan. är Hans
afbild, så är det gerom kärleken. Förgäfves sö-
ker men då en sambälisform, hvari afbilderna kunna
utveektas till någon likhet med -urbilden, om ej
sambäftlet grundas på kärleken, d. ä. på person-
ligheten.
Man vill ej höra talas om kärleken i politiken.
Det talet är bannlyst till predikstolarna och står
att läsa i vackra böcker. Likväl blifver intet sam-
hälle förr, än detta begrepp åter fått sin plats i
samhällsläran, sannipgsenligt, d. ä. kristligt kon-
strueradt. Våga en -gång försöket, och du skall
se, att sanningen, till din förvåning,:bjelper, stöder
och upprätthål!er sig sjelf.
Det är den falska bildningen och den för det
allmänna bästa fruktlösa rikedomen, som härvid e-
gentligen löper någon fara. Den -sanna bildnin-:
gen, som äfven deri bär sanningens pregel, att den
kan vara allmän; der sanna rikedomen, som äfvent
är rik.på uppoffringar, har intet a:t:befara. . T
Hvad -kan folkskolan medbringa till förmån fört
ett sådant sakernas nya skick? Hon är afalla den
vigtigaste, den förnämsta häfstången. t
De lärda läroverken tjena genom sin anda och
hela inrättning mera att skilja folkets :beståndsde-
lar ät, än att förena dem. Man har icke val kom-
mit i iatinskolan förr, än man tycker sig stå, ej
blott högre än det gemena folket, utan äfven hö-
gre än kristendomen .ech kristlig bildning. Vi
vädja tryggt till allas erfarenhet, som gått igenom
lärda skolor. Grekiska -och latin, eller matematikj
och moderna språk — de göra kristendomen um-
bärlig. Mången höglärd man, till och med styres-
man inom kyrkan hör man heldre citera en sats
vur Cicero eller Horatius, än ett språk ur Bibeln.
Detta är verkan af de lärda skolorna.
Men hela der förkristiiga tiden är utmärkt af ett
fortvarande svalg mellan höga och låga, fria och
trälar, bildade och obildade. Deraf den förtlöpandel
hårdnackade striden emellan bildade och obildade.
Men när Han kom, som sade: jag är verldens
Hjus, vändes bildningens begrepp om. Upplysning
utan den, som utgår ifrån Honom, finnes nu ej
mera. Men denna upplysniog kan af alla vinnas,
och derföre gifves ej mera någon särskildt bildad
eller upplyst klass. Begreppen esoterisk och .exo-
terisk hafva med uppgången af detta verldsljus för-
svunnit från jorden.
Folkskolan är just ämnad att meddela denna
kristliga allmänbildning. Vid folkskoleiärares an-!
tagande fästes i första rummet afseende å deras.
gudsfrukten och sedliga vandel7). Alla ämnen,
som i folkskolan meddelas, skola ställas på kristligl,
grund -och meddelas från kristlig synpunkt. Per-.
sonlighetens, d. ä. kärlekens utbildning hos barnen,
blir således folkskolans mål. Men just derigenomyj,
att de utbildas till personer, är det möjligt att de ;
i en framtid kunna begagna sin naturliga rätt atti.
(q
j
deltaga i representationen. Allmänna val, emedan
de stödjas på personlighetsprincipen, förberedas så-
lunda och grundas på folkskolans verksamhet. Och
det är just derföre, som folkskoleväsendet-i denna
stund är af så oändligt stor vigt. Den som arbe-
tar på dess framgång, arbetar med detsamma en )
ny förbättrad och mera sann folkrepresentation il
händerna.