QR I nem————— ——E Dagligt Allehanda för i dag innehåller följande väl tänkta och uttryckta betraktelser, under titeln: Folkskoleväsendets samband med representationsfrågan. Hvad halfva Europa bevisat med bajonetterna, behöfver intet vidare bevis. Personlighetsprincipen har året 1848 skrifvit med blodiga och outplånliga drag på kulturens panna. Annu kan visserligen! några decennier reaktion ega rum. Hvad som är vunnet, förloras likväl icke; det mognar för kom-l mande skördar. Det mognar i folkskolan. Hvad är vunnet? -Erkännandet, att-allajmenniskor äro personer, d. ä. varelser med förnuft och fri vilja. Alla kunna visserligen icke inse det allmänna bästa; men så mycket kan en hvar nse, att han! behöfver en målsman, som vill och inser det. Alla ega visserligen icke kraft nog, att skilja de enskilda intressena från de allmänna; men så mycken . kraft eger en hvar, att han kan höja sin röst till utväljande af män, som kunna det. Att välja mellan godt och ondt — den art af frihet läfer väl ingen kunna draga från begreppet menrniska. Trenne makter strida om herravälde, penningearistekratien, lärdomsaristokratien och folkmakten, representerad genom en massa af menniskor, som till största delen hvarken äro rika eller lärda ( bildade), utan blott personer. Det är den sisthämnda makten, som kommer att taga öfverväldet; men de 2:ne första spjärna deremot. Hvart syftar tiden? Till folkmaktens upphöjande till den punkt, hvarest den var, då några af folket skilde sig från sina bröder och med bildningens anspråk och under dess uppräckta sköld togo makten af dem och gjorde sig till herrar öfver sina bröder. Detta vill man ej erkänna; men man tvingas dertill genom la force des choses, Det är santit, striden pågår. Man bygget och rifver omkull igen. Så länge man ej vågar se sanningen midt i henmes strålande, klara öga, blir handlingen alltid li-T tet på :sned. Och allt snedt måste rättas om igen. JUnder sken af lag och rätt begås all olaglighet; änder sken af sanning fastställas de största osan-! ningar: Ett sådant behof för tmenniskan är sen-! ningen, . Nu är det en sanning, att samhillet är till för mässan af personerra skull, icke för det minete antalet. Ytterligare, att det, vi kalla bildning, aldrig kommer mängden till godo annat än som :skummet öldrickaren. Bildningens fradga blir mäng-deos lott. Prester bildas så, att folket icke förstår dem, och de ej förstå folket; embetsmän bildas så, att folket endast :tager efter deras oarter; hofven äro så bildade, att omgifoingen blott tager dem till mönster i lyx, äregirighet och herrsklystnad. Ben bildring kan ej vara sann, som vidgar i stället för att fylla svålget emellan de bildade och obildade, som söndrar i stället för att närma och försona. Bildvingens aristokrati är al samma art, som pepningens. Men är då mobbens, är folkmassans bättre? Ingen aristokrati är god; men är någon det, så är det personlighetens; ty personligheten är på en gäng det starkaste och det sannaste begrepp i menskligheten. Men personligheten, hvad är det för begrepp? Persomwlighetsbegreppet tillhör ej blott förnuftet och den fria viljan, utan det har sin egentliga rot:i kärleken, som omfattar och innesluter både förnuft och -vilja. Att lägga personlighketsbegreppet till grund: för en samhällsförfattnipg är detsamma som att lägga kärleken; ty genom: kärleken konstitueras personligheten. Att vara-en person och att älska är ett och samma. Emedan Gud är kärleken, :är Gud person; och om menniskan. är Hans afbild, så är det gerom kärleken. Förgäfves söker men då en sambälisform, hvari afbilderna kunna utveektas till någon likhet med -urbilden, om ej sambäftlet grundas på kärleken, d. ä. på personligheten. Man vill ej höra talas om kärleken i politiken. Det talet är bannlyst till predikstolarna och står att läsa i vackra böcker. Likväl blifver intet samhälle förr, än detta begrepp åter fått sin plats i samhällsläran, sannipgsenligt, d. ä. kristligt konstrueradt. Våga en -gång försöket, och du skall se, att sanningen, till din förvåning,:bjelper, stöder och upprätthål!er sig sjelf. Det är den falska bildningen och den för det allmänna bästa fruktlösa rikedomen, som härvid egentligen löper någon fara. Den -sanna bildnin-: gen, som äfven deri bär sanningens pregel, att den kan vara allmän; der sanna rikedomen, som äfvent är rik.på uppoffringar, har intet a:t:befara. . T Hvad -kan folkskolan medbringa till förmån fört ett sådant sakernas nya skick? Hon är afalla den vigtigaste, den förnämsta häfstången. t De lärda läroverken tjena genom sin anda och hela inrättning mera att skilja folkets :beståndsdelar ät, än att förena dem. Man har icke val kommit i iatinskolan förr, än man tycker sig stå, ej blott högre än det gemena folket, utan äfven högre än kristendomen .ech kristlig bildning. Vi vädja tryggt till allas erfarenhet, som gått igenom lärda skolor. Grekiska -och latin, eller matematikj och moderna språk — de göra kristendomen umbärlig. Mången höglärd man, till och med styresman inom kyrkan hör man heldre citera en sats vur Cicero eller Horatius, än ett språk ur Bibeln. Detta är verkan af de lärda skolorna. Men hela der förkristiiga tiden är utmärkt af ett fortvarande svalg mellan höga och låga, fria och trälar, bildade och obildade. Deraf den förtlöpandel hårdnackade striden emellan bildade och obildade. Men när Han kom, som sade: jag är verldens Hjus, vändes bildningens begrepp om. Upplysning utan den, som utgår ifrån Honom, finnes nu ej mera. Men denna upplysniog kan af alla vinnas, och derföre gifves ej mera någon särskildt bildad eller upplyst klass. Begreppen esoterisk och .exoterisk hafva med uppgången af detta verldsljus försvunnit från jorden. Folkskolan är just ämnad att meddela denna kristliga allmänbildning. Vid folkskoleiärares an-! tagande fästes i första rummet afseende å deras. gudsfrukten och sedliga vandel7). Alla ämnen, som i folkskolan meddelas, skola ställas på kristligl, grund -och meddelas från kristlig synpunkt. Per-. sonlighetens, d. ä. kärlekens utbildning hos barnen, blir således folkskolans mål. Men just derigenomyj, att de utbildas till personer, är det möjligt att de ; i en framtid kunna begagna sin naturliga rätt atti. (q j deltaga i representationen. Allmänna val, emedan de stödjas på personlighetsprincipen, förberedas sålunda och grundas på folkskolans verksamhet. Och det är just derföre, som folkskoleväsendet-i denna stund är af så oändligt stor vigt. Den som arbetar på dess framgång, arbetar med detsamma en ) ny förbättrad och mera sann folkrepresentation il händerna.