FRANSKA NATIONAL-FÖRSAMLINGENS ÖF VERLÄGGNING OM SÄTTET FÖR UTVALJANDE AF REPUBLIKENS PRESIDENT. (Forts. från gårdagsbl.) Jag frestas att lemna å sido dessa vetenskapliga och bistoriska tillfällighetsbetraktelser; dessa förhastade betraktelser, som ändå komma för sent från denna tribun, och att i stället afslöja de hemliga bevekelsegrunder, som be: mäktigat sig hvar och en, likväl utan att derigenom uppreta passionerna; ty jag kan lyckligtvis bekräfta, att icke en skymt af faktion hvilar i denna fråga öfver nationalförsamlingen. Tillåten mig att tala från själ till själv och sägs öppet hvad jag tänker. Innebure frågan ingenting annat än frågan sjelf; gällde den icke annat än den eller den kombinationen; genom hvilken presidentvale: skulle tillvägabringas; då skulle rådplägninger snart vara slutad. Vi skulle då. kunna säga: antingen är folket verkligen beklädt med suve: ränitet, eller icke; eger det den, då är det och från folket som utsöfrandet af nationalsöveränitetens olika funktioner — jag säger icke med mr Parieu, maktens fördelning — bör utgå. V skulle säga vidare: demokratien är misstrogen det ligger i hennes natur,. och hon är det si mycket mera, som hon icke bakom sig egel traditionen om; något långvarigt välde, hvilke skänker en borgen för framtiden (Ganska bra ganska bra!) Å Nå väl, under det vår demokrati befinne; sig i denna ställning; under det j kunren värt förvissade att hon med oro:och misstroend granskar alla edra åtgärder; hvad är under så dana förhållanden att göra? Hvad annat, är att lagligt och uppriktigt och-utan alla förbe håll tillerkänna henne sin rätt ,fulltyut (Bifall.