FRANSKA NATIONAL-FÖRSAMLINGENS ÖF-
VERLÄGGNING OM SÄTTET FÖR UTVAL-
JANDE AF REPUBLIKENS PRESIDENT.
(Forts. från gårdagsbl.)
Jag frestas att lemna å sido dessa veten-
skapliga och bistoriska tillfällighetsbetraktelser;
dessa förhastade betraktelser, som ändå komma
för sent från denna tribun, och att i stället
afslöja de hemliga bevekelsegrunder, som be:
mäktigat sig hvar och en, likväl utan att der-
igenom uppreta passionerna; ty jag kan lyck-
ligtvis bekräfta, att icke en skymt af faktion
hvilar i denna fråga öfver nationalförsamlingen.
Tillåten mig att tala från själ till själv och sägs
öppet hvad jag tänker.
Innebure frågan ingenting annat än frågan
sjelf; gällde den icke annat än den eller den
kombinationen; genom hvilken presidentvale:
skulle tillvägabringas; då skulle rådplägninger
snart vara slutad. Vi skulle då. kunna säga:
antingen är folket verkligen beklädt med suve:
ränitet, eller icke; eger det den, då är det och
från folket som utsöfrandet af nationalsöve-
ränitetens olika funktioner — jag säger icke med
mr Parieu, maktens fördelning — bör utgå. V
skulle säga vidare: demokratien är misstrogen
det ligger i hennes natur,. och hon är det si
mycket mera, som hon icke bakom sig egel
traditionen om; något långvarigt välde, hvilke
skänker en borgen för framtiden (Ganska bra
ganska bra!) Å
Nå väl, under det vår demokrati befinne;
sig i denna ställning; under det j kunren värt
förvissade att hon med oro:och misstroend
granskar alla edra åtgärder; hvad är under så
dana förhållanden att göra? Hvad annat, är
att lagligt och uppriktigt och-utan alla förbe
håll tillerkänna henne sin rätt ,fulltyut (Bifall.