qvicksilfverånga; men i stället för den annars van-
liga, tvättningen med lösning. af undersyafvelsyradt
nDatron, doppas den.i en lösning, al..kopparwitriol,
och bringas derjemte en kort stund i beröring med
negativa polen af.en elektrisk.stapel; hvarvid ked-
jan slutas medelst en platinatråd. Kopparn utfäl-
ler sig härvid på qvicksilfret, och lemnar: iodsilf-
ret bart. När fällsingen skett, tvättas :plåten: först
med: destilleradt vatten och sedan: med lösning af
undersvafvelsyradt patron, till iodsilfrets:bortskaf-
fande; samt torkas: hastigt öfver en spritlampa:
Bilden, i hvilken kopparn föreställer dagrarne
och silfret skuggorna, förflyttas derefter på en tunn
limmhinona. För detta ändamål öfvergjutes plåten
med en klar limmlösning, som får intorka. Efter
torkningen låter limmbladet lossa sig från plåten,
kopparn medföljer då limmet.
Detta limmblad lägges nu tätt intill ett blad fo-
tografiskt papper, med kopparn närmast papperet,
t. ex. mellan ett par spegelglasskifvor, och utsättes
för öppna dagsljuset en fjerdedels timme; papperet
upptager då daguerreotypbilden, med urbildens
ställning samt dagrar och skuggor. Omedelbart ef-
ter limmbladets borttagande doppas papperet i rent
vatten och sedan i en lösning af undersvafvelsyradt
natron, till neutraliserande af papperets silfversalt.
Slutligen urlakas pappe-et väl i rent vatten och
torkas. Man har då på papper en daguerreotyp,
så god som den kan önskas.
Man kan efter samma metod på papper överflytta
den daguerreotypiskt tagna kopian af ewt kopparstick.
— BALSAMERING AF LIK OCH VIRKE. Så olika
dessa forvaringsåtgärder kunna tyckas, så har man
likväl påträffat ett ämne, som är brukbart i begge
fallen. Det är chlorzink, ett föga kostsamt metall-
salt. Sucquet har visat att insprutningar och in-
dränkningar med chlorzinklösning bevarar anima-
liska organismer emot förruttnelse, bättre än några
andra, som i samma ändamål blifvit försökta; och i
England har man funnit att en dylik lösning, in-
drifven medelst starkt tryck i porerna af ett träd,
meddelar det deraf huggna virket stor fasthet, ut-
märkt motståndsförmåga mot fuktighet och röta,
och en sådan oförbrännlighet, att det äfven under
vidrörande af glödande jern, icke utbryter i låga.
Engelska amiralitetet låter redan använda virke,
förvaradt med chblorzink, till kolkamrar på ångfar-
tyg af trä; en lösning af detta salt begagnas äfven
till borttagande af de rötaktiga utdunstningarne från
vattnet i kölrummet eller det s. k. kölsviset, och
det ingår såsom hufvudbestånsdel i Burnetis desin-
ficerande medel.
— PERROTIN FÖR STENTRYCK. I tygtryckeri-
erna är namnet perrotis någonting allmänt bekant;
så kallas, efter uppfinnaren, den sinnrikaste tryck-
machin,, som hittills uppfunnits för frambringande
af mångfärgadt kattun. Perrot har nu äfven löst
det i Frankrike för många år sedan: såsom pris-
ämne uppgifoa problemet att konstruerna en sten-
trycksmachin, hvari så väl insvärtningen som tryck-
Dingen..utföres af machinen sjelf; så att machinen
kan hållas i gång genom oorganisk kraft, och icke
fordrar annan åtgärd vid bruket, än planchpappe-
ets påläggning och de tryckta planchernas bortta-
gande. Prisprogrammet hade bestämt att 4,000 nå-
gorlunda jemngoda exemplar skulle utan afbrott
kunna i machinen tryckas på samma sten; den till
granskning af Perrots nya uppfinning utsedda kom-
mitteen .har öfvertygat sig att machinen lemnar
6,000 aftryck, hvilka samtligen uppfylla de af pro-
grammet föreskrifna vilkor. Denna stentrycksma-
chin är genom en remtrissa förenad med en ång-
machin, som sätter den i rörelse, och fruntimmer
användes till papperets på- och. afläggning.
— MATLAGNING MED ÄRTMALT. I en tysk
tidskrift uppgifves att torra ärter kunna göras mera
lättsmälta än annars, och tillika gifvas en angenä-
mare smak, lik den af färska gröna ärter, om de
förut underkastas ett slags mäiltning. Man blöter
dem 42 till 48 timmar i ljumt vatten, eller på en
varm kakelugn, frånsilir sedan vettnet och upp-
lägger ärterna i en hög, som i måttligt varm luft
lemnas orörd: 24 timmar. Under denna tid ut-
veck!ar sig ärtgrodden, så att den genombryter ska-
let, och med detsamma förvand!ar sig, likasom vid
korns mältning, en del af stärkelsen i såcker. År-
terna äro dermed färdiga att tokas och anrättas.
— En norsk kusk, som varit med trupperna
ji Skåne, har berättat att Hallingdalsboerna väckt
stor uppmärksambtet hos svenskarne genom sin
raskhet att dansa Hallingpolskan. Medan de lågo
i läger kom hvar sönadagsafton en mängd svenska
officerare och bad dem dansa. Enär de alltid upp-
fyllde en sådan begäran, spridde sig ryktet om dem
snart öfver hela Malmö, och slutligen samlade sig
en stor mängd af denna stads invånare för att se
dem dansa. Man beundrade dem isynnerhet för
de svåra hopp (srundkast) de gjorde, stundom ö—6
alnar höga, Svenskarne skola hafva förundrat sig
mycket häröfver, och kusken säger sig hafva hört
många af dem yttra, att norrmännen icke måtte
vara goda att tagas med då de äro så viga. Slut-
ligen ådrogo sig dessa danser kronprinsens upp-
märksamhet, så att några af de bästa Halliogdan-
sarne ofta blefvo bjudne till honom och dansade
från: aftonen till låpgt fram på morgonen; och prin-
sen skulle bafva hafi mycket nöje bäraf.