qvicksilfverånga; men i stället för den annars vanliga, tvättningen med lösning. af undersyafvelsyradt nDatron, doppas den.i en lösning, al..kopparwitriol, och bringas derjemte en kort stund i beröring med negativa polen af.en elektrisk.stapel; hvarvid kedjan slutas medelst en platinatråd. Kopparn utfäller sig härvid på qvicksilfret, och lemnar: iodsilfret bart. När fällsingen skett, tvättas :plåten: först med: destilleradt vatten och sedan: med lösning af undersvafvelsyradt patron, till iodsilfrets:bortskaffande; samt torkas: hastigt öfver en spritlampa: Bilden, i hvilken kopparn föreställer dagrarne och silfret skuggorna, förflyttas derefter på en tunn limmhinona. För detta ändamål öfvergjutes plåten med en klar limmlösning, som får intorka. Efter torkningen låter limmbladet lossa sig från plåten, kopparn medföljer då limmet. Detta limmblad lägges nu tätt intill ett blad fotografiskt papper, med kopparn närmast papperet, t. ex. mellan ett par spegelglasskifvor, och utsättes för öppna dagsljuset en fjerdedels timme; papperet upptager då daguerreotypbilden, med urbildens ställning samt dagrar och skuggor. Omedelbart efter limmbladets borttagande doppas papperet i rent vatten och sedan i en lösning af undersvafvelsyradt natron, till neutraliserande af papperets silfversalt. Slutligen urlakas pappe-et väl i rent vatten och torkas. Man har då på papper en daguerreotyp, så god som den kan önskas. Man kan efter samma metod på papper överflytta den daguerreotypiskt tagna kopian af ewt kopparstick. — BALSAMERING AF LIK OCH VIRKE. Så olika dessa forvaringsåtgärder kunna tyckas, så har man likväl påträffat ett ämne, som är brukbart i begge fallen. Det är chlorzink, ett föga kostsamt metallsalt. Sucquet har visat att insprutningar och indränkningar med chlorzinklösning bevarar animaliska organismer emot förruttnelse, bättre än några andra, som i samma ändamål blifvit försökta; och i England har man funnit att en dylik lösning, indrifven medelst starkt tryck i porerna af ett träd, meddelar det deraf huggna virket stor fasthet, utmärkt motståndsförmåga mot fuktighet och röta, och en sådan oförbrännlighet, att det äfven under vidrörande af glödande jern, icke utbryter i låga. Engelska amiralitetet låter redan använda virke, förvaradt med chblorzink, till kolkamrar på ångfartyg af trä; en lösning af detta salt begagnas äfven till borttagande af de rötaktiga utdunstningarne från vattnet i kölrummet eller det s. k. kölsviset, och det ingår såsom hufvudbestånsdel i Burnetis desinficerande medel. — PERROTIN FÖR STENTRYCK. I tygtryckerierna är namnet perrotis någonting allmänt bekant; så kallas, efter uppfinnaren, den sinnrikaste tryckmachin,, som hittills uppfunnits för frambringande af mångfärgadt kattun. Perrot har nu äfven löst det i Frankrike för många år sedan: såsom prisämne uppgifoa problemet att konstruerna en stentrycksmachin, hvari så väl insvärtningen som tryckDingen..utföres af machinen sjelf; så att machinen kan hållas i gång genom oorganisk kraft, och icke fordrar annan åtgärd vid bruket, än planchpappeets påläggning och de tryckta planchernas borttagande. Prisprogrammet hade bestämt att 4,000 någorlunda jemngoda exemplar skulle utan afbrott kunna i machinen tryckas på samma sten; den till granskning af Perrots nya uppfinning utsedda kommitteen .har öfvertygat sig att machinen lemnar 6,000 aftryck, hvilka samtligen uppfylla de af programmet föreskrifna vilkor. Denna stentrycksmachin är genom en remtrissa förenad med en ångmachin, som sätter den i rörelse, och fruntimmer användes till papperets påoch. afläggning. — MATLAGNING MED ÄRTMALT. I en tysk tidskrift uppgifves att torra ärter kunna göras mera lättsmälta än annars, och tillika gifvas en angenämare smak, lik den af färska gröna ärter, om de förut underkastas ett slags mäiltning. Man blöter dem 42 till 48 timmar i ljumt vatten, eller på en varm kakelugn, frånsilir sedan vettnet och upplägger ärterna i en hög, som i måttligt varm luft lemnas orörd: 24 timmar. Under denna tid utveck!ar sig ärtgrodden, så att den genombryter skalet, och med detsamma förvand!ar sig, likasom vid korns mältning, en del af stärkelsen i såcker. Årterna äro dermed färdiga att tokas och anrättas. — En norsk kusk, som varit med trupperna ji Skåne, har berättat att Hallingdalsboerna väckt stor uppmärksambtet hos svenskarne genom sin raskhet att dansa Hallingpolskan. Medan de lågo i läger kom hvar sönadagsafton en mängd svenska officerare och bad dem dansa. Enär de alltid uppfyllde en sådan begäran, spridde sig ryktet om dem snart öfver hela Malmö, och slutligen samlade sig en stor mängd af denna stads invånare för att se dem dansa. Man beundrade dem isynnerhet för de svåra hopp (srundkast) de gjorde, stundom ö—6 alnar höga, Svenskarne skola hafva förundrat sig mycket häröfver, och kusken säger sig hafva hört många af dem yttra, att norrmännen icke måtte vara goda att tagas med då de äro så viga. Slutligen ådrogo sig dessa danser kronprinsens uppmärksamhet, så att några af de bästa Halliogdansarne ofta blefvo bjudne till honom och dansade från: aftonen till låpgt fram på morgonen; och prinsen skulle bafva hafi mycket nöje bäraf.