a
Oe ee ee
polemiserat med Afsonposten.
LITTERATUR.
Kongeriget Sveriges industrielle Forfat-
ning i 4847, ved O. J. Rawert, är titeln på
en i Köpenhamn detta år utkommen och jem-
förelsevis till vidden särdeles sakrik statistisk
skrift. För svenskar måste det alltid med-
föra eil eget intresse, att se sitt fädernesland
uppmärksammas af upplyste och fördomsfrie
utländuingar. Etatsrådet Rawert, riddare af
Dannebrogen och Dannebrogsman , har uti
grannriket såsom pfabriksdirektör gjort sig
ganska fördelaktigt känd för en ovanlig verk-
samhet och kunskaper, som ban icke nöjt sig
att samla hemma blott, utan äfven förökat ge-
nom resor och studier af andra länders stati-
stiska och ekonomiska förhållanden. Han be-
sökte Sverige vid landtbruksmötet förledne som-
mar. Han har skrifvit om vårt land och dess
fabrikala tillstånd i och för en tid, liggande
oss så nära, alt hans arbete redan derigenom
tar vår uppmärksamhet i stort avspråk.
Sistlidet års industriella författning i Sverige
är väl br R:s egentliga mål att beskrifva;
men, innan han komer dertill, inlåter han
sig äfven i en förelöpande kort historik öfver
handelns, näringarnes och fabriksväsendets äl-
dre tillstånd, ända från hedendomen. Snart
ängår ban närmare på fältet af modernäringen,
åkerbruket, hvilket framställes i förenivg med
boskapsskötseln, lin- och silkesodliogen. Hr R.
gör sina landsmän, danskarne, uppmärksamme
på svevskarnes åtgärder och författningar till
landtekonomiens befordrande, såsom enskifte,
storskifte, afvittring o. s. v. Sedan ban i
förbigående redogjort för landtbruksakademien,
dandthushållnings-sällskaperna, landtbrukssko-
lorna, det 4831 i Norrköping anlagda s. k.
ullkontoret, ullmarknaden m. m., vänder han
sina blickar på svenska handeln, hvarvid han
anför specialuppgifter öfver Sveriges såväl ut-
försel till, som införsel ifrån : Danmark, Norge,
Finland, Ryssland, Preussen, Mecklenkurg och
hansestäderna, Nederländerna, Belgien, Frank-
rike, Spanien, Portugal, England, Nordamerika,
Vestindien, Sydamerika, Afrika, Ostindien 0.
S. v., jemte anteckningar öfver antalet på skepp,
som begaguss vid all denna bandel, Otver-
sigten är hufvudsakligen författad på grund af
tullspecialerna för åren 1844 och 4845, äf-
Tensom af uppgifter från de svenska konsula-
terna; således inbegripes deri icke hela varu-
omsättningen lävgs efter norska gränsen, eller
den, som sker genom smuggling. Utförligast
behandlas kepitlet om Industrien. Här beskrif-
vas Sveriges jernmanufaktur, klädesfabrikation,
sockerraflinaderier , tobaksfabriker , garfverier,
papperstillverkning, skeppsbyggeri och binärin-
gar af alla slag. — Sist anföras. offentliga ar-
betsinrättningar,, ifrån Prins Carls uppfo-
stringsanstalt ända till Norrköpings fruntim-
mersförening till qvinliga fångars förbättring;
och medel 14ill industrienå befordrander, ifrån
Technologiska institutet och Chalmerska slöjd-
skolan, ända till Industriföreningen, hvars re-
organisation 4848 särskildt framhålles. I och
för den industriella lagstiftningen andrager fört.
svenska : Patentlagen och grundprincipen för
den ständerna nu föreslagna Tulltaxan ; hvar-
jemte:under samma afdelning omtalas, ehuru
något oegentligt på det stället, Ivdustriexposi-
tionen 4847 och konstflitens nuvarande till-
stånd i allmänhet. Förf:s slutord utgör en
liten albandling för sig sjelf, på 45 sidor, an-
gående den vigtiga frågan om en Tullförening
mellan de tre nordiska rikena. Hr R. anser
på goda grunder :en sådan förening ej kunna
Komma i fråga med Danmark förr, än den först
tillvägabragts inellan Sverige och Norge. Men
Bindren emot denna. sistoämnda: tullförening
anser han ganska stora; och anför härom stor-
thingsmannen, tullkassören Langes tankar. Hr
Lange var en af de tre norrmän, som, jemte
tre svenskar, deltogo i den 4845 nedsatta kom-
mittten i Christisnia, hvars ändamål var att
taga i öfvervägande hvilka förändringar kunde
anses ändamålsenliga. i gällande bestämmelser
för handels- och sjöfartsförhällandena mellan
Sverige och Norge, och göra förslag till en ny
lag härom. Hr Lange anser, patt så länge
Norges grundlag och det norska folkets sjelf-
beskattningsrätt i det väsendtliga förblifva o-
förändrade, är. en fullständig tullförening mel-
lan Sverige och Norge icke möjlig. Af kär-
Jek-till-sitt- lands grundlagar önskar han såle-
des icke den ifrågasatta tullföreniögen. Dennas
möjlighet på en motsatt väg; eller genom en
förändring af Sveriges konstitutiva skick till
mera likhet med Norges, har hr Lange icke
vidrört — af bofsamhet och artighet, eller af
andra skäl, veta vi ej. Men resultatet: af hr
Rawerts framställning blir naturligtvis också,
att en allmän nordisk tullförening, hvari Dan-
mark då äfven skulle ingå, måste blifva overk-
ställbar, så länge Sveriges och Norges är. det:
mllt måste nemliligen hoera Al hane flsAn svånns