a Oe ee ee polemiserat med Afsonposten. LITTERATUR. Kongeriget Sveriges industrielle Forfatning i 4847, ved O. J. Rawert, är titeln på en i Köpenhamn detta år utkommen och jemförelsevis till vidden särdeles sakrik statistisk skrift. För svenskar måste det alltid medföra eil eget intresse, att se sitt fädernesland uppmärksammas af upplyste och fördomsfrie utländuingar. Etatsrådet Rawert, riddare af Dannebrogen och Dannebrogsman , har uti grannriket såsom pfabriksdirektör gjort sig ganska fördelaktigt känd för en ovanlig verksamhet och kunskaper, som ban icke nöjt sig att samla hemma blott, utan äfven förökat genom resor och studier af andra länders statistiska och ekonomiska förhållanden. Han besökte Sverige vid landtbruksmötet förledne sommar. Han har skrifvit om vårt land och dess fabrikala tillstånd i och för en tid, liggande oss så nära, alt hans arbete redan derigenom tar vår uppmärksamhet i stort avspråk. Sistlidet års industriella författning i Sverige är väl br R:s egentliga mål att beskrifva; men, innan han komer dertill, inlåter han sig äfven i en förelöpande kort historik öfver handelns, näringarnes och fabriksväsendets äldre tillstånd, ända från hedendomen. Snart ängår ban närmare på fältet af modernäringen, åkerbruket, hvilket framställes i förenivg med boskapsskötseln, linoch silkesodliogen. Hr R. gör sina landsmän, danskarne, uppmärksamme på svevskarnes åtgärder och författningar till landtekonomiens befordrande, såsom enskifte, storskifte, afvittring o. s. v. Sedan ban i förbigående redogjort för landtbruksakademien, dandthushållnings-sällskaperna, landtbruksskolorna, det 4831 i Norrköping anlagda s. k. ullkontoret, ullmarknaden m. m., vänder han sina blickar på svenska handeln, hvarvid han anför specialuppgifter öfver Sveriges såväl utförsel till, som införsel ifrån : Danmark, Norge, Finland, Ryssland, Preussen, Mecklenkurg och hansestäderna, Nederländerna, Belgien, Frankrike, Spanien, Portugal, England, Nordamerika, Vestindien, Sydamerika, Afrika, Ostindien 0. S. v., jemte anteckningar öfver antalet på skepp, som begaguss vid all denna bandel, Otversigten är hufvudsakligen författad på grund af tullspecialerna för åren 1844 och 4845, äfTensom af uppgifter från de svenska konsulaterna; således inbegripes deri icke hela varuomsättningen lävgs efter norska gränsen, eller den, som sker genom smuggling. Utförligast behandlas kepitlet om Industrien. Här beskrifvas Sveriges jernmanufaktur, klädesfabrikation, sockerraflinaderier , tobaksfabriker , garfverier, papperstillverkning, skeppsbyggeri och binäringar af alla slag. — Sist anföras. offentliga arbetsinrättningar,, ifrån Prins Carls uppfostringsanstalt ända till Norrköpings fruntimmersförening till qvinliga fångars förbättring; och medel 14ill industrienå befordrander, ifrån Technologiska institutet och Chalmerska slöjdskolan, ända till Industriföreningen, hvars reorganisation 4848 särskildt framhålles. I och för den industriella lagstiftningen andrager fört. svenska : Patentlagen och grundprincipen för den ständerna nu föreslagna Tulltaxan ; hvarjemte:under samma afdelning omtalas, ehuru något oegentligt på det stället, Ivdustriexpositionen 4847 och konstflitens nuvarande tillstånd i allmänhet. Förf:s slutord utgör en liten albandling för sig sjelf, på 45 sidor, angående den vigtiga frågan om en Tullförening mellan de tre nordiska rikena. Hr R. anser på goda grunder :en sådan förening ej kunna Komma i fråga med Danmark förr, än den först tillvägabragts inellan Sverige och Norge. Men Bindren emot denna. sistoämnda: tullförening anser han ganska stora; och anför härom storthingsmannen, tullkassören Langes tankar. Hr Lange var en af de tre norrmän, som, jemte tre svenskar, deltogo i den 4845 nedsatta kommittten i Christisnia, hvars ändamål var att taga i öfvervägande hvilka förändringar kunde anses ändamålsenliga. i gällande bestämmelser för handelsoch sjöfartsförhällandena mellan Sverige och Norge, och göra förslag till en ny lag härom. Hr Lange anser, patt så länge Norges grundlag och det norska folkets sjelfbeskattningsrätt i det väsendtliga förblifva oförändrade, är. en fullständig tullförening mellan Sverige och Norge icke möjlig. Af kärJek-till-sittlands grundlagar önskar han således icke den ifrågasatta tullföreniögen. Dennas möjlighet på en motsatt väg; eller genom en förändring af Sveriges konstitutiva skick till mera likhet med Norges, har hr Lange icke vidrört — af bofsamhet och artighet, eller af andra skäl, veta vi ej. Men resultatet: af hr Rawerts framställning blir naturligtvis också, att en allmän nordisk tullförening, hvari Danmark då äfven skulle ingå, måste blifva overkställbar, så länge Sveriges och Norges är. det: mllt måste nemliligen hoera Al hane flsAn svånns