de ämnen, som höra till studentexamen, böra indelas i de matematiskt filosofiska och de linguistiskt historiska. Dessa kunna inhemtas parallelt, dock så, att ettdera för en tid tar brorslotten, tills det afträder denna åt ett annat, och så vidare, till dess alla, hvart och ett i sin tur, kommit i åtnjutande af samma förmån. Att ett inlärdt ämne derföre ej helt och hållet lägges å sido, utan att det oafbru-i. tet genom Dya öfoingar bibehålles i minnet, ärl sjelfklart. 3:0 En lärare i hvarje ämne. Hvyarje lärare, äfven den skickligaste, har ett ämne, hvaråt han mera egnat sig, eller åtminstone ctt, hvaraf ban är mera intresserad. Att han med mera liflighet och mera framgång skall undervisa i detta än i deandra, är så tydligt, att det ej behöver vidare om ordas. A:o Vid svensk ämnes krifning, framdeles äfven lysk och fransysk, skola väljas företrädesvis sådana ämnen, der lärjungen kan utveckla någon af de sanningar han inkemtat i de lärokurser, han genomgålt. Derigenom vinnes reda i begreppet, och läraren kommer i tillfälle att upptäcka de luckor, som kunna förefinnas i Jä jungens uppfaitning och att afbjelpa dem. 3:o Talöfningar unställas flitigt, till eo början! endast på modersmålet, sedermera äfven på tyska och fransyska. Genom urskillniog i va! af ämnen, så att endast sådanve förekomma, sominpgå eler stå i näre sammanhang med de successit genomgångna lärokurserna, skola lärarne försöka Jlifva dessa öfningar, göra dem gagnand2 och, em möjligt, förekomma den ensidighet i uppfattningen af fremmande språk, som vidlåder det gamla skolsyste met, der lärjungen vål slutiigen fö siår hvad han ser, d. Vv. s. läser, men ej bvad kan hör, d. V. sl det fremmande språket, då det lalas. Denna ensidighet torde så mycket lättare kuona undvikas i min läroinrättning, som den genast ifrån början utgår från det muntliga föredraget. 6:0 Intel pensum öfverlemnas åt lärjungen till inlärarde, innan del är tillräckligt genomgånget och förklaradt af läraren. Läraren sysselsätter sig med förklaring och examinering hvar annan: gång, och hvarje lektion begynner dessutom med en återblick på det föregående i kursen. Så bibehålles alltid öfversigten och minnet underhj-lpes. 7:0 Undervisningen fortgår på 2:ne linier: den matematiskt filosofiska och den linguistiskt historiska. För lärjungar i det förra fallet sk-W eftersträfves kunskapsmättet för högsta fordringarne till studentexamen i filo:cfi, matematik, historia och geografi, och lefvande eprik; för lärjungar i det sednare fallet, utom i de föregående ämnena, äfven i de döda språken. 8:0o Inga ferier. Genom upphafvandet af långa ferier äventyrar ick2 lärjungin att glömma hvad, han under terminen lärt, och undervisni: g n kon-. centreras. 9:0 Är lärjungen af sjukdom eller annan giltig orsak. hindrad alt besöka några af de bestämda lektuonstimmarne, erhåller han ersättning i extra lektionstimmar, till dess han äterhemtat, hvad han genom sin frånvaro förlorat. Fördelarne bäraf ligga i öppen dager. 40:0 Om lärjunge genom uppmärksamhet och flit hinner förr än hans kamrater säkert genomgå en lärokurs, hindras han ej ait öfver, å till en annan, som äfven samtidigt läses. Härigenom vionas alla fördelarne ar den så kallade fria flyttningen. . 41:0 Elever kunna när som helst inkomma ten skola af denna plan. kLärarne accommodera dock bäst den 4 Oktober, 4 Januari, 4 April och 4 Juli. 42:0 Begagnar en och annan ferier, ersättes hans törlust genom extra lektionstimmar, som i 9:0 nämnas. Att ofvanståend2 endast utgör några få spridda punkter af planen, och att en plan af denna beskaffenbet ej kan antydas, mycket mindre fullständigt utföras inom den trånga rymd, hyvanill jag i en tidning är inskränkt, torde hyar och en inse. Slutligen får jag förklara, att inoch utexamina anställas, och att till de sednare alitid upplyste och för grundligh-t och lif i undervisningen nitälskande män vördsammest skola inbjudas. Stockhölm i September 1848. ÅA. J. Andersson. Lärare i matematiken vic Stockholms Lyceum.