pe. kad 109 millioner? Använda på det nyss ifrågasatta viset, skulle de blilva en verklig ömklighet. För de arbetslösa, som kunde genom rättigheten att fordra arbetslön af staten framkallas ibland en befolkning af 36 millioner, skulle de ej förslå till mer än två eller tre dagars aflöning. Hundratals millioner skulle således oupphörligt erfordras, för att tillfredsställa rättigheten till arbete, i fall den infördes i grundlagen. Införandet af denna förbindelse kunde göra hela grundlagen maktlös, återuppväcka oron i landet, hejda all förkofran bland de arbetande klasserna. Röst från venstern: Omröstning! Omröstning! Goudchaux: Jag finner att församlingen icke i dag har den godheten att bevilja mig den uppmärksamhet, hvarvid den vant mig, och jag vågar anhålla om rådplägningens fortsättning 1 morgon. Ordföranden: Församlingen anhåller att talaren måtte fullfölja sin framställning. Goudchaux försöker fortfara, men hans tal afbrytes oupphörligt af venstern. Slutligen vänder han sig dit och yttrar: Män af Berget! Menskligbeten fortgår; den skall fortgå utan er, och i trots af er; ja, i trots af er, ty j viljen qvälfva den ! (Långt och bullersamt afbrott. Flera försök af ordföranden och den öfriga församlingen, alt besvärja stormen, äro fåfänga, och Goudchaux nödgas förklara, att om han med uttrycket: Män af Berget — Montagnardsp — den bekanta benämningen på de ursinniga Jakobinerna under förra revolutionen, — hade sårat någon, så hade det skett utan afsigt, och att ban återtoge detta uttryck. Efter flera nya afbrott, innan han hunnit afsluta någon sammanbängande mening, återfår han ändtligen ordet.) Goudchaux: Enligt min öfvertygelse är det lätt, att med den inledning, som är föreslagen, och genom 43:e artikeln i sjelfva grundlagsförslaget, gifva en fredlig lösning åt den stora frågan om varbetets rätt. Det låter ej förneka sig att icke den arbetande klassens ställning förbättrats under det sednast förflutna halfva århundradet. För ögonblicket lider denna samhällsklass; det är lika oförnekligt; men jag skall nämna medlet att göra slut på dess lidanden. Det består i att återställa krediten, förtroendet man och man emellan: att aflägsna den känsla af betryck, som tynger på allas sinnen, Men att med en budget af en milliard vilja skaffa arbetsförtjenst åt alla sysslolösa händer, det är helt enkelt att vilja det omöjliga. J skullen blifva oförmögna att hfnära hela samhället; den ende som förmår sådant är Gud. (Afbrott från venstern.) Utan tvifvel är arbetet mödosamt; men ingen kan undandraga sig det; det är menniskans lott. Tillskapen j en skuldfordran emot staten, för den som ej har arbete eller ej kan skaffas arbete, så inträffar dock förr eller sednare att ingen vill arbeta; hvar och en skall slutligen fordra underhåll af staten ändå. Må vi, i afseende på förbättrandet af folkets välstånd, stanna vid utvägar som kunna vidtagas! I min egenskap af praktisk man Ilkommer jag aldrig att samtycka till inskrifvanIdet i grundlagen af ett löfte, som aldrig skulle kunna hållas; hkasom jag ej beller skulle nålgonsin kunna samtycka till ett döende välstånds Igalvaniserande till lifs för några dagar, några månader, genom pappersmynt; det är elt af Ide ytterliga nödhjelpsmedel, som jag alltid kommer att förkasta. (Buller. Rop på omröstning, förnyade från rlalla håll; efter ett nytt försök från några talare af venstra sidan att apostrofera Goudchaux för hans uttryck om Montagnarderna.) Mr Jules Favre. (Trängande sig upp i talarestolen.) Jag begär ordet emot omrösningen. Jag förstår värdet af tiden på annat vis. län de som vägra höra mig! — Församlivger har redan egnat mycken tid åt den fråga, son nu sysselsätter oss; men jag vet ingen vigti gare; och derför fordrar jag att diskussionen I måtte fortsättas i morgon. (Nej! Nej! Omröstning! Omröstning!) — Då en mängd amendementer äro å bane, i samma syftning och en. dast skiljande sig i redaktionsformen; så for. drar jag uppgskof till morgondagen. (Omröst ning! Omröstning!) Frågan, om omröstningen skulle ske nu brivgas under omröstning, och bifalles. Ordföranden uppläser på nytt Glais-Bizoins amendement, med erinran; att motionärer fulländat det, sedan det framställdes, genon tillägg af orden: enligt de former och med de vilkor, som komma alt genom lag bestämmas. Omröstningen öfver sjelfva amendementet före tages derefter och utfaller som följer: För amendementet . . 487. Mot amendementet . . 396. Antal omröstande . . 783. Ordföranden: Nationalförsamlingen antage: icke mr GlaisBizoins amendement. UTRIKES.