ropa eit deltagande. Det beror ännu mindrel: på en sådan tystnad, att lugna den oro, soml: bemäkiigat sig förmögenhetens innehafvare. Hvad l! som här är vådligt, det är att icke säga allt hvad man tänker, att i grundlagen icke ut-l! trycka det ädla, deltagande, menniskoälskande, : som finnes i edra tänkesätt. Utanför edra por-l; tar lura upprorsligor på folkets lidanden, för att förvandla dem till nya olycksfall. Det ges! icke mer än ett medel att betaga dessa ligor sin styrka, och det består uti att från deras! uppmaningar borttaga den obetydlighet af san-!) ning och rättvisa, som ännu kan finnas qvar deri. Så länge det finnes en social sanning utan-l för grundlagen, må vi aldrig sofva lugnt; ty denna sanning skall förr eller sednare begagoas till anfallsvapen emot grundlagen. En dylik sanning är i närvarande ögonblick tillvaron afl proletariatet, af folkskarors lidanden genom arbetslösbet, och af understödsbehbofi alla former. Hvarje epok, m. b., har sin kallelse gifven genom sitt ursprung. Om vi vända oss bort från deita ursprung och vägra att se det, så finnas andra, som skola se det, och söka förklara det 1 vårt ställe. Epoken af 4789 hade till kallelse, att fastställa tredje ståndets rättigheter. Aret 1848 och vår republikanska styrelse hafva en ännu vackrare kallelse: den, att stadfästa rättigheten att vara till, vare sig genom arbete eller nödbjelp, och på vilkor, som j sjelfve egen att bestämma. Se der, m. h., det kall, som åligger 4848 års revolution! Frukten ej några onda verkningar af goda afsigter; från en ren, af gudomlighetens bud helgad källa kan ingenting orent härflyta. — Under vår första revolution, ropade Danton, vid de utländska våldkräktarnes anfall: Djerfhet! Djerthet! Beständigt djerfhetl — Vi, mera lyckliga, under förmånligare omständigheter, vi beböfva icke ropa på djerfbeten; men vi skola säga: Deltagande, ullgifvenhet för folket; och vi kunna påräkna detsamma tillbaka !) Rop från alla håll: Omröstning! Omröstning! (Det omröstas öfver omröstningen angående Mathieus amendement, och omröstningen beslutas.) Ordföranden: M:r Glais-Bizoin har lemnat mig ett ovylt amendement. M:r Mathieu har återtagit sitt och förklarar, att ban förenar sig med m:r Glais-Bizoin. Den redaktion, som m:r Glais-Bizoin föreslår af första raden i 8 S af grundlagsinledningen, lyder som följer: Republiken bör beskydda medborgaren till person, familj, religion, eganderätt, arbete. Den erkänner alla medborgares rätt till undervisning, äfvensom rättigheten alt vara tilll genom arbete och nödhjelp. (Oredigt sorl. Buller.) Talrika röster: Vi erkänna icke detta amendement! Det har icke blifvit oss meddeladt på förhand! M:r Dufaure erhåller ordet, i afseende på omröstningsfrågans uppställning; han yttrar: M. h., grundlagskommitteen förkastar mir Glais-B:zoins amendement, af samma skäl, som den förkastat m:r Mathieus, nu af honom sjelf återtagna; och vi förkasta det nya amendementet af ett ytterligare skäl, nemiligen att uttrycken deri äro sådana, att om nationalförsamlingen medgåfve en öfverläggning och omröstning derom, och denna skulle leda till ett afslag, så kunde man utanför detta rum förkunna, att nat;onalförsamlingen icke velat åt den nödställde medgifva ,rättigheten att vara tilln. (Bullersamt afbrott på yttersta venstern.) M:r Dufaure: Beviset för betänkligheten af det nya amendementet och dess ordställning ligger just i det afbrott, för hvilket jag nu i detta ögonblick är föremål. :Jag protesterar emot allt, som skulle kunna gifva förevändniog till den slutsats jag nyss omnämnt, och återupprepar, att grundlagsutskottets redaktion på ett mycket begripligare sätt drager försorg om de nödställde. Flera röster: Omröstning öfver frågan om m:r Glais-Bizoins amendement bör komma under omröstning! Glais-Bizoin: JIag begär endast att få säga ett ord. Jag besvär er, m. h., att icke förkasta mitt amendement! Förskjuten icke ur grund: lagen en förklaring, som skulle komma att göra sig gällande... Talrika röster: Till ordningen! Till ordningen: Glais Bizoin: ... en förklaring, säger jag, som skulle göra sig gällande och återuppträda oupphörligt, ända till dess den eröfrat sig ep plats i samhällsfördraget. Falrika röster : Omröstning öfver omröstningen! Finansministern Goudchaux: M. h., jag har de icke ernat taga ordet under denna rådplägning. Jag har icke egt tillfälle att förut härom rådfråga , mina embetsbröder, och det är således för egen räkning och i mitt eget namn, som jag anhåller att här få framställa några anmärkningar. M:r Glais-Bizoins amendement är alldeles nvtt för oss: det är först nu. som vi erhållit