BLANDADE ÄMNEN: CHOLERANS ANOR. D:r von Reider, hvilken i Wien bållit föredrag om choleran, har offentliggjort, att denna sjukdom redan omnämnes i skrifter på sanskrit och uti äldre arbeten på chinesiska språket, äfvensom af Hippocrates och Celsus m. fl. Redan år 1031 skall en choleraepidemi utbredt sig ifrån Ostindien ända till Constantinopel, och sedermera observerade man i 43:de seklet sådane epidemier i södra delarne af Asien. I 47:de och 18:de århundradet omtalas cho!eran af Olearius, Sydenham, Schourrer m. fl. Farsoten skall bvarje gång bafva börjat i Ostindien. Häraf vill synas som skulle denna farsot existerat redan i äldre tider. Dock är det först ifrån medlet af 18:de åärhundradet, som choleran såsom en oafbruten epidemi vVarit gängse i Ostindien. År 1817 utbröt den. derstädes med en större häftighet. Till år 4822 skall denna farsot hafva på den Hindostanska halfön borttyckt ända till 3!, millioner menniskor. Dess utbredning räknades dagligen hafva fortskridit 43 till 128 mil. År 14819 visade den sig på samtliga öarne i Stilla Oceanen, och emellan åren 4820 och 1823 uti China, der den förorsakade en stor dödlighet. Samma år utbredde den sig öfver Abyssinien och Egypten till det inre af Afrika, samt öfver Persien till Astrachan, äfvenledes längs kusterna af Röda hafvet till Mekka, der den bland pilgrimerne anställde stor förödelse. År 1829 visade den sig i Orenburg på gränsen af Kirgissteppen, kort efter det en karavan från Bochara dit anländt. Derifrån Tframträngde den år 1830 öfver Ryssland in i Europa, der den år 4832 gick ända till det Atlantiska hafvet. Dess vidare öden och framfart äro alltför bekanta att här behöfva angilvas. Rättelser: I gärdagszumret s. 2, sp. 2, nedifrån, står i en del exemplar: Alexandria läs: Alessandria — sp. 5, r. 26 och 27 ofvanifrän, står som att ministrarne, det kan vara ovisst huru vida det ej vore bättre, hade tiliträde läs: som dei kan vara ovisst huruvida det ej vore bättre, at ministrarne hade tillträde.