BLANDADE ÄMNEN:
CHOLERANS ANOR. D:r von Reider, hvil-
ken i Wien bållit föredrag om choleran, har offent-
liggjort, att denna sjukdom redan omnämnes i skrif-
ter på sanskrit och uti äldre arbeten på chinesiska
språket, äfvensom af Hippocrates och Celsus m. fl.
Redan år 1031 skall en choleraepidemi utbredt sig
ifrån Ostindien ända till Constantinopel, och seder-
mera observerade man i 43:de seklet sådane epi-
demier i södra delarne af Asien. I 47:de och 18:de
århundradet omtalas cho!eran af Olearius, Syden-
ham, Schourrer m. fl. Farsoten skall bvarje gång
bafva börjat i Ostindien. Häraf vill synas som
skulle denna farsot existerat redan i äldre tider.
Dock är det först ifrån medlet af 18:de åärhundra-
det, som choleran såsom en oafbruten epidemi vVa-
rit gängse i Ostindien. År 1817 utbröt den. der-
städes med en större häftighet. Till år 4822 skall
denna farsot hafva på den Hindostanska halfön bort-
tyckt ända till 3!, millioner menniskor. Dess ut-
bredning räknades dagligen hafva fortskridit 43 till
128 mil. År 14819 visade den sig på samtliga öarne
i Stilla Oceanen, och emellan åren 4820 och 1823
uti China, der den förorsakade en stor dödlighet.
Samma år utbredde den sig öfver Abyssinien och
Egypten till det inre af Afrika, samt öfver Persien
till Astrachan, äfvenledes längs kusterna af Röda
hafvet till Mekka, der den bland pilgrimerne an-
ställde stor förödelse. År 1829 visade den sig i
Orenburg på gränsen af Kirgissteppen, kort efter
det en karavan från Bochara dit anländt. Derifrån
Tframträngde den år 1830 öfver Ryssland in i Eu-
ropa, der den år 4832 gick ända till det Atlan-
tiska hafvet. Dess vidare öden och framfart äro
alltför bekanta att här behöfva angilvas.
- Rättelser: I gärdagszumret s. 2, sp. 2,
nedifrån, står i en del exemplar: Alexandria läs:
Alessandria — sp. 5, r. 26 och 27 ofvanifrän, står
som att ministrarne, det kan vara ovisst huru
vida det ej vore bättre, hade tiliträde läs: som dei
kan vara ovisst huruvida det ej vore bättre, at
ministrarne hade tillträde.