vändningen, att den ej kan gömma och psaginera alla möjliga tidningar, dels med det inkastet, att Aftonbladet ännu sjelf står i skuld för flera af Aftonposten till detsamma framställda spörsmål, såsom angående en vis; i Aftonbladet införd artikel i skatteförenklingsfrågan ; angående en anmärkning om franska representanten Carnot, m. fl. Aftonpposten synes härigenom vilja göra troligt, att Aftonbladet beter sig såsom en kältring, hvilken icke sjelf vill underkasta sig samma åliggande som det begär af andra. Saken är imedlertid, att vi, rörande artikeln i skatteförenklingsfrågan gåfvo ett svar, som vi ansågo böra vara tillfredsställande. Detta accepterade icke Aftonposten, utan upprepade samma beskyllningar, oaktadt de facta vi framlade. Vi inbjödo då hr Dalman att i enskild conference gifva honom nöjaktig upplysning, för att ej trötta med en vidare skriftvexling, som likväl troligen ej mer efteråt än förut skulle hindrat honom att upprepa samma saker. Hvarföre har då hr Dalman icke velat acceptera detta om han har rätt, utan låtsar fortfarande som om vi velat undandraga oss eller vore bragta ur koncepterna? Vår mening har likväl icke varit annan, än att allmänheten kunde efteråt blifva underrättad om utgången af conferencen, Detsamma är äfven förhållandet med den andra frågan, angående hr Carnot. Vi kunna således ej gå in på, att invändningen frikallar Aftonposten från vår anmärkning om det otillfredsställande uti dess handlingssätt i fråga om radikalerna i Köpenhamn.