vändningen, att den ej kan gömma och psagi-
nera alla möjliga tidningar, dels med det in-
kastet, att Aftonbladet ännu sjelf står i skuld
för flera af Aftonposten till detsamma fram-
ställda spörsmål, såsom angående en vis; i Af-
tonbladet införd artikel i skatteförenklingsfrå-
gan ; angående en anmärkning om franska re-
presentanten Carnot, m. fl. Aftonpposten synes
härigenom vilja göra troligt, att Aftonbladet
beter sig såsom en kältring, hvilken icke sjelf
vill underkasta sig samma åliggande som det
begär af andra. Saken är imedlertid, att vi,
rörande artikeln i skatteförenklingsfrågan gåfvo
ett svar, som vi ansågo böra vara tillfredsstäl-
lande. Detta accepterade icke Aftonposten, utan
upprepade samma beskyllningar, oaktadt de
facta vi framlade. Vi inbjödo då hr Dalman
att i enskild conference gifva honom nöjaktig
upplysning, för att ej trötta med en vidare
skriftvexling, som likväl troligen ej mer efteråt
än förut skulle hindrat honom att upprepa
samma saker. Hvarföre har då hr Dalman
icke velat acceptera detta om han har rätt,
utan låtsar fortfarande som om vi velat undan-
draga oss eller vore bragta ur koncepterna?
Vår mening har likväl icke varit annan, än
att allmänheten kunde efteråt blifva underrät-
tad om utgången af conferencen, Detsamma är
äfven förhållandet med den andra frågan, an-
gående hr Carnot. Vi kunna således ej gå in
på, att invändningen frikallar Aftonposten från
vår anmärkning om det otillfredsställande uti
dess handlingssätt i fråga om radikalerna i
Köpenhamn.