BrOdKARODUL
Posttidningen innehöll i går följande be-
rättelse om Deras Majestäters och den Kongl.
familjens ankomst till Carlskrona, m. m.:
Carlskrona den 44 Sept. D. M. Konun-
gen och Drottningen, åtföljde af D. K. H.
Kronprinsen, Hertigen af Dalarne och Prinses-
san, afreste från Beckaskog d. 9 dennes, kl. 4,
Of. m. D. M. som åtföljdes till länegränsen
af landshöfdingen von Rosen, emottogos der-
städes af landshöfdingen Faxe. Vid ankomsten
till Carlskrona, kl. omkring 9 e. m., emottogos
D. M. af befälhafvande amiralen, baron Gyl-
lengranat, härvarande stater och corpser samt
borgerskapet. Marinregementet paraderade, sta-
den var illuminerad. D. M. helsades af den
talrikt församlade folkmängdens lifliga och ofta
upprepade hurrarop.
I går f. m. var cour ock presentation för härva-
rande civila, ecclesiastika och militäriska embets-
och tjenstemän, samt borgerskapet, hvarefter D. M.
gåfvo en större middag, samt behagade på aftonen
bevista en bal, gifven på rådhuset af stadens ma-
gistrat och bergerskap.
I dag hafva D. M. besökt Varfvet, samt sett den
nybygggda korvetten Lagerbjelke löpa af stapeln,
och hedrade derefter med sin närvaro en af flot-
tans samtlige korpser å linieskeppet Skandinavien
anställd fest.
Befälhafvande amiralen, baron Gyllengranat, fö-
reslog H. M. Konungens skål i följande ordalag:
Det är första gången, sedan E. M:t öfvertagit
styrelsen af de förenade rikena, som flottans här-
varande corpser äga den oskattbara glädjen här se
sin älskade Konung, omgifven af Dess höga familj;
och det är icke utan betydelse, vi vid detta hög-
tidliga tillfälle äro samlade på det skepp, åt hvilket
Skandinavien lånat sitt namn,
Genom de visa och kraftfulla åtgärder, E. M:t
vidtagit, för att skydda en grannes och bundsför-
vandts stater, och för att förebygga faran af möj-
liga infall i E. M:ts egna, har den skandinaviska
balfön, ehuru endast en makt af andra ordningen,
likväl, åtminstone i moraliskt hänseende, blifvit
ställd i bredd med Europas makter af första rasgen.
pDet är dessa förhållanden, jemte många andra,
som göra att hvarje svensk, hvarje norrman kän-
ner sig stolt öfver sin Konung och trygg, att om
fremlingen: förr eller sednare i fiendtlig afsigt vå-
-går nalkas de gamla välbekanta skären och strän-
derna, skall han erfara ett motstånd, värdigt de
folk som äga den lyckan, att vara ställde under
Oscar den Förstes spira.
Flottans härvarande corpser lyckönska E. M:t
från djupet af der2s hjertan, att hafva rönt fram-
gång i sina ädla bemödanden, — att hafva kunnat
afböja det oväder, som för icke. längesedan hotade
utbryta i Nörden, och anhälla i underdånighet, att
få vara inneslutne i E. K. M:ts fortfarande nåd.
välvilja
Följande äro de af Pehr Sparre författade ord,
som vid tillfället afsjöngos:
Det flög utöfver jorden
en blixt, som spiror bröt;
men fjellens thron, i Nord
ej skalf, då stormen röt.
Der satt, med palm i banden,
vår Oscar lugn och såg
den oro uti landen,
lik; klippa öfver våg.
Ren nalka sig till Belten
de dofva, fjerran dån,
igenom. Tyska fälten,
som härar komma från.
Hvad vilja de? — Förära
oss friheten till vän;
men på dess mörka lära
ej Guden :känos igen.
Håll tyst! Hör Kungen bjuder
de kämpar att stå opp.
Ur dalen sköldklang ljuder,
från drakens höga topp
c Hans flagga helsning skickar
mot hafvets dunkla rand;
den märks med glada blickar,
på Gefions gröna strand.
Se, stridens vingar brista
för kraften af Hans ord,
Es söm Saga väl skall rista
åt framtids-trogen Nord:
Om, krigets låga flammar
och vänder hit sin färd,
stå tvenne Brödra-stammar
E hos Mig, med goda svärd.n
Du sjelf i klippans sköte,
z på Skandinavien står.
f Med sången, Dig-till möte,
2 vår.rena kärlek går.
Så lävge böljan svallar
Kripg bvens kuster fri,
må äfven starka yallar
af träd, dess skyddsmur bli!