nära riksdagens slut hörde till omöjligheterna.
Det kan derföre visserligen sättas i fråga, om
det icke var bäst som skedde, att begrafninger
för denna gången fick gå så tyst som möjligt
Man vet att den döda i alla fall uppstår vid
nästa riksdag. Men detta oaktadt; utgör det
utan tvifvel, ett obestridligt bevis på der
nullitet, hvari den närvarande representatio-
nen sjunkit i allmänna tänkesättet, att hvar-
ken regeringens egoa ledamöter eller någon
annan mer än den, hvars förslag skulle
antagas, brydde sig om att taga till ordet, och
sålunda en allmän öfverenskommelse rådde att
genom iakttagande af tystnad, när det vigtiga-
ste riksdagsämnet förekom i rikets så kallade
första stånd, likasom bestämdt antyda, att den
nuvarande representationens tid är utlupen.
Hvad beträffer den talaren, som ensam vi-
sade sig på arenan, nemligen hr grefve Sparre
sjelf, så synes han, att döma af tonen, på den
sednare tiden alltmer hafva slutit sig till de
stationära åsigterna, och till och med vilja något
kokettera dermed. Vi beklaga detta. Grefve S
är en man, som hvarken saknar hufvud eller
juridiska kunskaper; och det är således skada,
alt han genom en påtaglig brist på takt och
nedsjunkande till den gamla reaktionens sofis-
mer skall ställa sig i en position, som ej kom-
mer att lända till fördelaktigt omdöme hvar-
ken om hans skarpsinnighet eller statsklokhet.
Så t. ex. hörde man från hans mun den vsn-
liga falska stationära plattityden, att han be-
klagade, det man ville omstörta det gamla lag-
verket, som är uppsprunget ur folkets egeo
känsla, och införa ett splitter nytt, som blot!
är en öfversättning från tyskan (!!). Han satte
sig dervid på sina höga hästar, och omtalade
med en viss förnäm öfverlägsenhet, som för
hans egen skull bättre hade kunnat uteblifva,
att när ban under sina resor berättat för frem-
mande jurister, att man i Sverge var syssel-
satt att på en gång göra en ny civil- och kriminal-
lag samt rättegångsordning, så hade de skrattat
deråt och sagt: de män, som vilja göra detta,
veta icke hvad de göra. Han hade väl hört
talas om en Moses och en Solon, som på en
gång stiftat nya lagar, men vår tid är klen-
trogen och tror ej på någon Solonisk lagstif-
tarevishet, o. s. v. Alla dessa yttranden äro
af den halt, att de icke behöfva några kom-
mentarier, och nedsatte, genom den partiskhet,
som deri förrådde sig, verkan af de anmärk-
ningar i sak, som vid samma tillfälle af grefve
Sparre framställdes vid åtskilliga kapitel af
förslaget.