Vi kunna nu härigenom så mycket lättare förklara o:saken, hvar.öre hvarken Angelica eller hennes broder hade varft i ståad att försköoffa s!g de uajerrättelser om hvarandra, som båda så ifrigt eftersträfvade. Signora Serafini begyöte anse sin broder för död, sller förmoda, att han var i kedjor, likasom hennes man. Mer än någonsin tillförene hade hon, under resan fråa Villa Tasso till Direitagatan i Rio, återkallat minnet af sin barndom vid sia brors sida. I hast framträdde för henne en man, i hvars drag hon visserligen igenkände ena uppenbar familjelikhet, men hvars utseende imedlertid som en Iefvande varelse, på den ksjserliga brasilianska huvudstadens förnämsta gata, var för henne som en vålnad. Men knapi hade henn3s nama ljudit med en röst, eom omfatade i en enda ton alla bennes baradomsminnen, förrän henn:s fysiska siy:ka, försvagad af mödor och själslidanden, dukade under för detta Iotryck. Hon föll afdåsad ned, och återficx sanson först på 8potheket, der hon nu satt i en ländstol, under dr Thorfing vård. Hvyar är Carlo? Hvar är min man? fsågade hon, när hon omsider öppnade ögonen och, seende alldales främmande ansigten, blickade vildt omkring sig. Hinango, Horatio och Tharfin, som stodo henna närmast bland den deltagande grupper, sågo på hvarandra, likasom öfverligganda, huru de säulie besvara frågan. Hvar är jag? Hur kom jag hit? frågade hon derpå eter en paus, allt mera uppfattande hvad som omgaf henne. Ha vl kommit till Rio Janei10? forisatte hon. Hör denna byggnad till det fängelse, der min man ligger i kejjor? Dr Thorfin förklarade nu med vänliga ord för henne, att hon hade blifvit gripen af en svimning och för ögonblicket skild Trån sin man, hvilken hon skuile återse, så snart hennes krafter tilläto det. Hon förblef tyst, och tycktes försänkt i betraktelsen af en bild, hvilken hon såg mel sin själs ögon. Alla delade hennes tystnad. Jag påminner mig nu, hur? jag blef illamående,, fortsatte hon efter en lång paus. Vi hafva varit på resan i två månader ... mina krafter hafva genom hyvarjehanda sorg och mödor blifvit medtegna ... och... och jag har varit nödsakad att lemna mina båda barn hemma ... det var omöjligt att taga dem med. Alla dessa lidanden hafva brutit mina krafter ... en feber angrep mig... en paåroxssm af yrsel, der... der ute... när jag... gick