DIG! UUTLaTRaTUTL VITGIlIUL,y HOIUTL UWILU vfE de, I HaäBa om skyldigheten att bygga och underhålla vägar och broar, hvilket efter någon diskussion af Ståndet bifölls i dess helhet. Emot 4:a och 2:a mom. reserverade sig Lars Wenander från Götheborgs och Bohus län. NORGE. Innan norska storthinget upplöstes, mottog det en kongl. proposition om riksståthållarens och statsrådens deltagande, utan rösträtt, istorthingets och dess afdelningars förhandlingar; hvilken proposition förklarades hvilande till algörande vid nästa storthing. Alven emottogs konungens vägran att sanktionera de af storthinget antagna lagförslag: 4) om kyrkor och kyrkohemman, 2) om almogeskolväsendet på landet, 3) om skjutsväsendet, 4) om vägväsendet, 5) om ständige skiljooch taxeringsmän, 6) om upphäfvande af stadgandena ang. omröstningens hemlighållande vid riksrätter och i högsta domstolen, 7) om förändrad bebandling och ytterligare säkerhet för omyndigas medel, samt 8) om länsmäns ansättande. De vid detta stortbing antagne och af konungen stadfästade lagar äro följande: 4) Lag ang, tillägg till 1842 års byggnadsordning för Christiania; 2) ang. upphäfvandet af presterskepets inkomst af fjerefisk; 3) ang. förändringar i 4824 års leg om lotsväsendet; 4) avg. förändring i H 44, 4845 irs författning om presterskapets enkesäten; 3) om lasisgeplatsen Aalesunds) öfvergång till köpstad; 6) om upprättande af en köpstad i Vangs prestgäll; 7) om afskaffande af flerabanda straffarter; 8) ang. straff för tjenstebjon, som icke infinna sig uti eller olofligen frånvika sin tjenst; 9) ang. särkning eller uttappning af insjöar och myror, samt rensning af forssar och sirömmar; 40) apg. norska fartygs skyldigbet i vissa fall, att vara försedda med sjöpass; 11) eng. prektisk theologisk examen; 42) ang. dietpengar för underbefäl och manskep vid sjöstaten; 43) avg. kommunalafgifterna i Christiania; 14) om bummers fredande; 435) ändrieg i stadgandena för den allmänna enkekassen; 46) om hamnoch rinpgväser det; 47) om behandling af s. k. krabastimmer och bottentimmer; 48) om utvidgning af gränsorna för staden Stavanger; : 49) om allmänna undervisningen i städerna; 20) ang. celifängelset vid Christiania och cellers användande vid öfriga straffarbetsanstalter; 21) om karantänsväsendet; 22) ang. upphäfvande af kyrkornas andel i fisktionden; 23) förändring i 4827 års legar om det s. k. pbenificerade gods; o 24) upphäfvande af 4821 års lag om så väl det benificerade som statens gods; 25) arg. byggnadsväsendet i Bergen. 26) Lag om sakförare. 27) Lag om brefposten. 28) Lag om stadganden angående jernvägsanläggningar till allmänt begagnande. a 29) Om bortskaffande af sågspån vid sågar, m. m. 30) Om sinnessjukas behandling och förplägning. 31) Om bränvins tillverkning och omdistillering. 32) Om upphäfvande af de i förordningen den 22 Februari 18335, 3, lit. ) och e) bestämda afgifter. 33) Närmare stadganden om frihandel, så vidt Christiania stad angår. 34) Angående kapiteltazans bestämmande. 35) Angående fredande af lax och laxöre. ; 36) Tillägg till 4845 års lag om upphäfvande afl, presterskapets och statens andel i fisktionden. 37) Förändringar och tillägg i lagen om bränvins, försäljande m. m. l 38) Tillägg till 1839 års lag om navigationsexa-l, men. ; 39) Om afgift af handelsresande. 40) Om civile och militäre boställen. Morgenbladet berältar, att de många sanktionsförvägringarne, hvarmed regeringens upphöjda vishet denna gåvg funnit för sig passande att bedra storthioget, väckt en ännu skarpare spänning emellan de degge statsmakterna än förut, och att oviljan deröfver i storthinget var ganska stor. Såsom en besynnerlig motsats dertill anföres, att stiftamtman Harris, såsom ordförandel för den deputation, som efter upplösningen vanligen komplimenterar regeringen i sitt tall. ordat om erkänslan för regerivgens bemödanden för landets väl. — Det kan, söger Morgenbladet, vara likgiltigt hvad hr Harris säger hr Löwenskiold; ty ban hade ivgen annan full makt än den vanliga, att komplimentera i anledning af upplösningen, men icke i anledning, af riksstyrelsen; men som ståthållaren blef så l förnöjd, att han begärde talet skriftligt uppfattadt, kan han medtaga talet till Malmö på resan, och derföre bör man ledsoga honom med den sannfärdiga förklaringen, att hvarken depuationen eller stortinget baft någon del i talet. I 8 ST (77 OM SKATTEREGLERINGSFRÅGAN. I Aftonbladet för den 22 dennes har en insän-c dare fästat uppmärksamhet på nödvändigheten af, ll alt skatteregleringsfrågan vid denna riksdag mäåttelv afgöras på ett för de skattdragande jordbrukarnelt fördelaktiot 3544. mon ntoår från den åsigten attlr j ( i j f