DIG! UUTLaTRaTUTL VITGIlIUL,y HOIUTL UWILU vfE de, I HaäBa
om skyldigheten att bygga och underhålla vägar
och broar, hvilket efter någon diskussion af Stån-
det bifölls i dess helhet. Emot 4:a och 2:a mom.
reserverade sig Lars Wenander från Götheborgs och
Bohus län.
NORGE.
Innan norska storthinget upplöstes, mottog
det en kongl. proposition om riksståthållarens
och statsrådens deltagande, utan rösträtt, istor-
thingets och dess afdelningars förhandlingar;
hvilken proposition förklarades hvilande till al-
görande vid nästa storthing. Alven emottogs
konungens vägran att sanktionera de af stor-
thinget antagna lagförslag: 4) om kyrkor och
kyrkohemman, 2) om almogeskolväsendet på
landet, 3) om skjutsväsendet, 4) om vägväsen-
det, 5) om ständige skiljo- och taxeringsmän,
6) om upphäfvande af stadgandena ang. om-
röstningens hemlighållande vid riksrätter och
i högsta domstolen, 7) om förändrad beband-
ling och ytterligare säkerhet för omyndigas
medel, samt 8) om länsmäns ansättande.
De vid detta stortbing antagne och af ko-
nungen stadfästade lagar äro följande:
4) Lag ang, tillägg till 1842 års byggnadsordning
för Christiania;
2) ang. upphäfvandet af presterskepets inkomst
af fjerefisk;
3) ang. förändringar i 4824 års leg om lots-
väsendet;
4) avg. förändring i H 44, 4845 irs författning
om presterskapets enkesäten;
3) om lasisgeplatsen Aalesunds) öfvergång till
köpstad;
6) om upprättande af en köpstad i Vangs prest-
gäll;
7) om afskaffande af flerabanda straffarter;
8) ang. straff för tjenstebjon, som icke infinna
sig uti eller olofligen frånvika sin tjenst;
9) ang. särkning eller uttappning af insjöar och
myror, samt rensning af forssar och sirömmar;
40) apg. norska fartygs skyldigbet i vissa fall,
att vara försedda med sjöpass;
11) eng. prektisk theologisk examen;
42) ang. dietpengar för underbefäl och manskep
vid sjöstaten;
43) avg. kommunalafgifterna i Christiania;
14) om bummers fredande;
435) ändrieg i stadgandena för den allmänna
enkekassen;
46) om hamn- och rinpgväser det;
47) om behandling af s. k. krabastimmer och
bottentimmer;
48) om utvidgning af gränsorna för staden Sta-
vanger; :
49) om allmänna undervisningen i städerna;
20) ang. celifängelset vid Christiania och cellers
användande vid öfriga straffarbetsanstalter;
21) om karantänsväsendet;
22) ang. upphäfvande af kyrkornas andel i fisk-
tionden;
23) förändring i 4827 års legar om det s. k.
pbenificerade gods; o
24) upphäfvande af 4821 års lag om så väl det
benificerade som statens gods;
25) arg. byggnadsväsendet i Bergen.
26) Lag om sakförare.
27) Lag om brefposten.
28) Lag om stadganden angående jernvägsanlägg-
ningar till allmänt begagnande. a
29) Om bortskaffande af sågspån vid sågar, m. m.
30) Om sinnessjukas behandling och förplägning.
31) Om bränvins tillverkning och omdistillering.
32) Om upphäfvande af de i förordningen den
22 Februari 18335, 3, lit. ) och e) bestämda af-
gifter.
33) Närmare stadganden om frihandel, så vidt
Christiania stad angår.
34) Angående kapiteltazans bestämmande.
35) Angående fredande af lax och laxöre. ;
36) Tillägg till 4845 års lag om upphäfvande afl,
presterskapets och statens andel i fisktionden.
37) Förändringar och tillägg i lagen om bränvins,
försäljande m. m. l
38) Tillägg till 1839 års lag om navigationsexa-l,
men. ;
39) Om afgift af handelsresande.
40) Om civile och militäre boställen.
Morgenbladet berältar, att de många sank-
tionsförvägringarne, hvarmed regeringens upp-
höjda vishet denna gåvg funnit för sig pas-
sande att bedra storthioget, väckt en ännu
skarpare spänning emellan de degge statsmak-
terna än förut, och att oviljan deröfver i stor-
thinget var ganska stor.
Såsom en besynnerlig motsats dertill anfö-
res, att stiftamtman Harris, såsom ordförandel
för den deputation, som efter upplösningen
vanligen komplimenterar regeringen i sitt tall.
ordat om erkänslan för regerivgens bemödan-
den för landets väl. — Det kan, söger Morgen-
bladet, vara likgiltigt hvad hr Harris säger hr
Löwenskiold; ty ban hade ivgen annan full
makt än den vanliga, att komplimentera i an-
ledning af upplösningen, men icke i anledning,
af riksstyrelsen; men som ståthållaren blef så l
förnöjd, att han begärde talet skriftligt upp-
fattadt, kan han medtaga talet till Malmö på
resan, och derföre bör man ledsoga honom
med den sannfärdiga förklaringen, att hvarken
depuationen eller stortinget baft någon del i
talet.
I
8 ST -
(77 OM SKATTEREGLERINGSFRÅGAN.
I Aftonbladet för den 22 dennes har en insän-c
dare fästat uppmärksamhet på nödvändigheten af, ll
alt skatteregleringsfrågan vid denna riksdag mäåttelv
afgöras på ett för de skattdragande jordbrukarnelt
fördelaktiot 3544. mon ntoår från den åsigten attlr
j
(
i
j
f