icke finner sitt intresse vid att sluta sig till den tyska tullföreningen och i allmänhet ej vid att ingå under den tyska förbundsstatens gebit. Som bekant är, har den preussiske generalmajoren Oriola, hvilken var en af Wrangels befullmägtigade vid underhandlingarne i Koldiog, sednare erhållit sitt afsked. Ryktet förmäler här, att orsaken dertill skall vara den, alt svenska regeringen fordrat en sådan åtgärd från den preussiska regeringens sida, såsom en satisfaktion derför att bemälde Oriola skulle vid negociationen inför den svenska ministern Lagerheim framkastat det oförskämda yttrande alt Sverge vore i militäriskt afseende en nullitet ! Tvyenne tyska fångar bafva försökt att rymma från linieskeppet Dronning Marien, förmedelst att kasta sig ut i vattnet och simmande söka nå land. Den ene blef straxt gripen, den andre, som icke anträffades, tros vara drunknad under försöket att simma undan den tillkomna vakten. Den 28. Fregatten Gelion har, enligt inlupna underrättelser, anländt till Texel. Den danska eskadern har utanför Weser uppbringat en hannoversk Grönlandsfarare. Kvrigsteatern. Anfallet, som den 417 Augusti gjordes ifrån landtbauerier vid Drejen på danska korvetten Najaden,, har varit utfördt af slesvig-holsteinska trupper under en preussisk öfverstelöjtnant Zastrows befäl. De hafva fat 36 man döde och sårade samt 46 hästar skjutna. Geoeral Wrangel skall blifviti högst förtörnad öfver detta, af Zastrow utan särskild befallning gjorda anfallsföretag. I ,Öresundsposten, berättas, enligt privatbref från Veile, att en preussisk löjtnant blifvit bitbragt, hvilken den 48 infunnit sig som öfverlöpare vid de danska förposterna, förklädd som sjöman. Han är till födseln polack och har icke baft lust att längre tjena en så orättvis sak, som tyskarnes närvarande strid mot danskarna syues honom vara. Till Altona hade flera tyska trupper anländt, men icke fortsatt marschen. Hertigarne af Augustenburg och Gläcksburg hafva sändt sina danska ordnar till den provisoriska regeringen i Rendsburg. PORTUGAL. Underrättelserna från Lisssbon gå till och med den 49 Augusti. Den 43 hade Cortes sammankomst afslutats af Drottningen person: ligen. Hennes gemål, som nu är återställd efter omkullridningen, var närvarande vid högtidligheten, vid hvilken all militärstyrka, som kunde disponeras; var ute, dels för att betäcka de kongl. personernas tåg till Cortes, dels för att bevaka slottet och Cortes palats. I allmänhet liknar slottet numera en fästning, så starkt bevakadt är det nästan dagligen. Drottningens tal innehöll ingenting annat, än förklarandet af hennes välbehag öfver Cortes? hendlingssätt och uppmaningar att söka ingifva hos folket kärlek och förtroende till landets lagar och institutioner. Efter högtidligheten flyttade kongl. familjen ut till Cintra, dit blott ett inskränkt antal af hofkretsen medföljde. SPANIEN. Cabrera befinner sig med några hundra man i Casteldorsall, fem timmars väg från Vich. Flera insurgertbopar rikta sitt tåg ditåt, för att förena sig med honom, I Madrid rasar polismakten mot tidningarne. Bladet Clamor Publicon blifver seqvesteradt nästan dagligen. FRANKRIKE. Den vigtigaste underrättelsen derifrån är, att representanterna Caussidiere och Louis Blauc blifvit arresterade sistlidne måndags morgon, för att ställas under tilltal för sitt handlingssätt i afseende på de politiska oroligheterna efter Februarirevolutionen. Uti lördagssessionen den 25 i nationalförsamlingen har presidenten uppläst en begäran från generalprokuratorn, om tillstånd att få anställa åtal emot dem. Efter några timmars diskussion beslöts först, med 493 röster emot 292, att frågan var af den vigt, att den borde genast afgöras. Derefter beslöts, med 35094 röster mot 2853, angående Louis Blanc, och med något mindre pluralitet angående Caussidiere, att åtal skulle få anställas för deras deltagande i eller föranledande af uppträdet den 45 Maj mot nationalförsamlingen, men frågan om Caussidiöres anklagande, med afseende på Juniupproret, afslogs med 460 röster mot 260. Detta heslut föregicks af en debatt öfver undersökningskommissionens förut kända berättelse, hvilken upptog den längsta session, som ännu varit hållen i församlingen. Den räckte, med få afbrott, i nitton timmar. Till en början uppträdde dervid en mängd ledamöter, för att afgifya förklaringar eller anmärkningar öfver deras egna eller andras vittnesmål. Denna del af debatten vor vid flera tillfällen mycket het och stormande. Märklig var isynnerhet en tvist emellan representanterna Turck och Baune, af hvilka den förre i sitt vittnesmål hade uppgifvit, att den sednare vid ett tillfälle hade yttrat, att det icke blefve bra, förr än man sloge hufvud2t af 500 representanter. Baune nekade detta helt och hållet, men herr Turck påstod bestämdt, att han hört det yttras till honom sjelf i ett af församlingens yttre rum, af en man, som han då ej känt, men sedermera mycket väl igenkänt såsom hr Baune. Sedan alla, som anmält sig, sålunda fåt? vöra sina anmärkningar. började debatten, der -— gm AA AA a ry PR PD AA AD a MD BS rm VV rm AM nr vw EE oo DM pr OL -— -— DV Av mA -—— —n — -—8— -— -NA a -— —