icke finner sitt intresse vid att sluta sig till
den tyska tullföreningen och i allmänhet ej vid
att ingå under den tyska förbundsstatens
gebit.
Som bekant är, har den preussiske general-
majoren Oriola, hvilken var en af Wrangels
befullmägtigade vid underhandlingarne i Kol-
diog, sednare erhållit sitt afsked. Ryktet för-
mäler här, att orsaken dertill skall vara den,
alt svenska regeringen fordrat en sådan åtgärd
från den preussiska regeringens sida, såsom en
satisfaktion derför att bemälde Oriola skulle
vid negociationen inför den svenska ministern
Lagerheim framkastat det oförskämda yttrande
alt Sverge vore i militäriskt afseende en nul-
litet !
Tvyenne tyska fångar bafva försökt att rym-
ma från linieskeppet Dronning Marien, för-
medelst att kasta sig ut i vattnet och simmande
söka nå land. Den ene blef straxt gripen,
den andre, som icke anträffades, tros vara
drunknad under försöket att simma undan den
tillkomna vakten.
Den 28. Fregatten Gelion har, enligt inlup-
na underrättelser, anländt till Texel. Den dan-
ska eskadern har utanför Weser uppbringat
en hannoversk Grönlandsfarare.
Kvrigsteatern. Anfallet, som den 417 Augusti
gjordes ifrån landtbauerier vid Drejen på dan-
ska korvetten Najaden,, har varit utfördt af
slesvig-holsteinska trupper under en preussisk
öfverstelöjtnant Zastrows befäl. De hafva fat
36 man döde och sårade samt 46 hästar skjut-
na. Geoeral Wrangel skall blifviti högst för-
törnad öfver detta, af Zastrow utan särskild
befallning gjorda anfallsföretag.
I ,Öresundsposten, berättas, enligt privat-
bref från Veile, att en preussisk löjtnant blif-
vit bitbragt, hvilken den 48 infunnit sig som
öfverlöpare vid de danska förposterna, förklädd
som sjöman. Han är till födseln polack och
har icke baft lust att längre tjena en så orätt-
vis sak, som tyskarnes närvarande strid mot
danskarna syues honom vara.
Till Altona hade flera tyska trupper anländt,
men icke fortsatt marschen.
Hertigarne af Augustenburg och Gläcksburg
hafva sändt sina danska ordnar till den pro-
visoriska regeringen i Rendsburg.
PORTUGAL.
Underrättelserna från Lisssbon gå till och
med den 49 Augusti. Den 43 hade Cortes
sammankomst afslutats af Drottningen person:
ligen. Hennes gemål, som nu är återställd ef-
ter omkullridningen, var närvarande vid hög-
tidligheten, vid hvilken all militärstyrka, som
kunde disponeras; var ute, dels för att be-
täcka de kongl. personernas tåg till Cortes,
dels för att bevaka slottet och Cortes pa-
lats. I allmänhet liknar slottet numera en fäst-
ning, så starkt bevakadt är det nästan dag-
ligen.
Drottningens tal innehöll ingenting annat,
än förklarandet af hennes välbehag öfver Cor-
tes? hendlingssätt och uppmaningar att söka
ingifva hos folket kärlek och förtroende till
landets lagar och institutioner.
Efter högtidligheten flyttade kongl. famil-
jen ut till Cintra, dit blott ett inskränkt an-
tal af hofkretsen medföljde.
- SPANIEN.
Cabrera befinner sig med några hundra man
i Casteldorsall, fem timmars väg från Vich.
Flera insurgertbopar rikta sitt tåg ditåt, för
att förena sig med honom,
I Madrid rasar polismakten mot tidningarne.
Bladet Clamor Publicon blifver seqvesteradt
nästan dagligen.
FRANKRIKE.
Den vigtigaste underrättelsen derifrån är, att
representanterna Caussidiere och Louis Blauc
blifvit arresterade sistlidne måndags morgon,
för att ställas under tilltal för sitt handlings-
sätt i afseende på de politiska oroligheterna
efter Februarirevolutionen. Uti lördagssessio-
nen den 25 i nationalförsamlingen har presi-
denten uppläst en begäran från generalproku-
ratorn, om tillstånd att få anställa åtal emot
dem. Efter några timmars diskussion beslöts
först, med 493 röster emot 292, att frågan
var af den vigt, att den borde genast afgöras.
Derefter beslöts, med 35094 röster mot 2853, an-
gående Louis Blanc, och med något mindre
pluralitet angående Caussidiere, att åtal skulle
få anställas för deras deltagande i eller föran-
ledande af uppträdet den 45 Maj mot natio-
nalförsamlingen, men frågan om Caussidiöres
anklagande, med afseende på Juniupproret, af-
slogs med 460 röster mot 260.
Detta heslut föregicks af en debatt öfver un-
dersökningskommissionens förut kända berät-
telse, hvilken upptog den längsta session, som
ännu varit hållen i församlingen. Den räckte,
med få afbrott, i nitton timmar. Till en bör-
jan uppträdde dervid en mängd ledamöter, för
att afgifya förklaringar eller anmärkningar öf-
ver deras egna eller andras vittnesmål. Denna
del af debatten vor vid flera tillfällen mycket
het och stormande. Märklig var isynnerhet
en tvist emellan representanterna Turck och
Baune, af hvilka den förre i sitt vittnesmål
hade uppgifvit, att den sednare vid ett till-
fälle hade yttrat, att det icke blefve bra, förr
än man sloge hufvud2t af 500 representanter.
Baune nekade detta helt och hållet, men herr
Turck påstod bestämdt, att han hört det ytt-
ras till honom sjelf i ett af församlingens yttre
rum, af en man, som han då ej känt, men
sedermera mycket väl igenkänt såsom hr Baune.
Sedan alla, som anmält sig, sålunda fåt?
vöra sina anmärkningar. började debatten, der
-— - gm AA AA a
ry PR PD AA AD
a MD BS rm VV rm AM nr vw EE
oo DM pr OL
-— -— - DV Av mA
-—- — —n — -—8— - - - -—
-- - NA a
-—
—