— — — — —— —
(Insändt.)
På en tid, då man i allmänhet har skäl att klaga
öfver bristande lif i rörelsen och trög omsättning
af varor och tiilverkningar, kar man ej annat än
förmoda, att det är en ren tjenst åt allmänheten
att fästa dess uppmärksamhet på en handelsgren,
som här i hufvudstaden icke är af så obetydlig vigt,
men som synes vara lemnad i ett alltför lättsin-
nigt skick: Klädståndshandeln. Vi mena natur-
ligtvis icke den del deraf, som bedrifves af kläd-
ståndsinnehafvarne för egen räkning; ty i det af-
seendet hafva de naturligtvis full rätt, att göra och
låta huru de behaga; utan afses med dessa rader
egentligen kommissionshandeln: hvilken ock ur-
sprungligen varit ändamålet med den så kallade
klädmäklerirörelsen, intill dess den förenades med
auktionsindustrien.
Det är nemligen, i en storstad, i synnerhet, der
inom hushållen förändringar och flyttningar ofta
förefalla, en nödvändighet att kunna med lätthet
så väl afsätta, som uppköpa lämplige lösörepersed-
lar, möbler, m. m. och fördelen deraf för köpare
och säljare är enahanda. Under sådana förhållan-
den är det illa, om begge skulle råka i händerna
på spekulanter, som, icke nöjda med sin ganska
dryga försäljningsprocent, äfven söka vinning på
begge parternas bekostnad. Så sker nu i allmän-
het. Den som a!drg så litet följer klädståndshan-
deln finner snart bevisen derpå. Vill man köpa,
uppgifvas priser, som påtagligen äro öfverdrifna.
Gifver man anbud, så visar det sig lätt, att de al-
drig blifvit säljaren meddelade. Sakerna stå eller
ligga qvar i klädståndet i månaders tid; och slut-
ligen köper man dem för vida mindre än hvad
man sjelf bjudit. Vill man sälja, så får man det
icke, just till följd af kommissonärens begär efter
att olofligen förtjena, åtminstone drager. det ut vida
längre än om det priset, man sjelf begär, hade blif-
vit genast bekant för dem som vilja köpa.,
Det kan således icke annat än förundra, att säl-
jarne icke fallit på den lätt utförda och hela svå-
righeten afhjelpande utvägen, all på sina effekter
utsälta etikelter med bestämda pris och upplys-
ningar om och hvar anbud emottages. Afsättnin-
gen skulle då gå hurtigare och allas fördel bevaras
Det är visserligen möjligt, att de högmögende
klädståndsegarne, som i stort drifva egen handel,
skola undandraga sig en sådan kontroll; men jus
derigenom vanns den fördel, att den ringare klas:
sen af dessa, såsom namnet klädmäklare äfven
tillkännagifver, eller komissionärer, skulle få en be-
höflig större förtjenst. -
Hela saken är så enkel, att det slutligen icke
behöfdes mera, än att denna sednare klassen ut-
satte på sina klädstånd underrättelse, om de hade
kommissionsgods, för att säkert en stöt förändring
i klädståndshandeln skulle förmärkas, och något
hvar, som behöfde sälja eller köpa brukade effek-
ter, finna sig väl belåten.