Jet; men begge äro väl nu att anse såsom lika
oföränderliga grundskatter. Huru de skola utgöras
derom får man upplysning uti de så kallade: or-
ternas undervisningar. Enligt bil. E. erfordrar
jordeboksräntan öfver hela riket omkring 310 ser-
skilda kolumner, deribland förekomma benämnin-
garna den kärfve laxryggar, vind och vask, en teija,
en väla com-ull; stintor, röding, ett lass rö, lim-
sten m. fl. — Den kan bestå i hvarje fögderi a!
20 till 30 olika persedlar. Ibland dessa artiklar
förekomma i olika fögderier hästar af flere slag, så-
som årliga hästar, kungshästar, biskopshästar, fogde-
hästar, slottshästar, lagmanshästar, m. m. Af dessa
beräknas årliga hästar till 28 olika värden, kungs-
hästar till 30, o.s.v. Och icke nog härmed. Man
får icke alltid beräkna den uppgifna persedlen ge-
nast i penningar, utan den skall först förvandlas till
en eller flere andra, så att genom en kedjeräkning
dess värde måste framskaffas. Så t. ex. förekomma
uti ett fögderi 7941 !7,, årliga hästar upptagne i
kronovärde till 3 sk. st., men af hvilka 1653?9,.
hästar skola förvandlas till ved, som skall mätas i
stafrum å 7, stafrum för hvardera hästen, gör
306 73,,, stafrum ved, hvilken sedermera beräknas
i penningar å 3: 32 per stafrum. De öfrige 6305
3. årlige hästarne utgå efter kronovärde med 33 7.
proc. förhöjning eller 4 sk. per st. — Hemmantals-
räntan är fördelad uti åtskilliga större underaf-
delningar, såsom landtogsgärden, byggningshjelpen,
saltpeterbjelpen, boskapspenningar, skjutsfärdspennin-
gar, dagsverkspenningar m. fl., deraf landtogsgärden
iewt fögderi utgöres af 415 olika persedlar, salpeter-
bjelpen af 7 eller 8, såsom jord, aska, fårgödsel,
halm o. s. v. På Öland förekommer springeskat-
ten alf.d olika persedlar, bland hvilka uti ett fög-
deri 46 !9!77.;,320 Svin, 6 I: 435223,,,,, ull-
garn, 0. s. Vv. Aldra vidunderligsst är det dock
uti ett fögderi i Calmar län på fasta landet i jorde-
boks- och persedelräntan 87v557034827.,. s037,0212984
st. oxar med ett kronovärde af 3, rdr, uträknadt
efter markegång å 41 rdr 32 sk. tillsammans 341
rdr 10 sk. 40 rst. Hvilket ändelöst debiterings-
arbete! hvilket biskeligt uträkningsbesvär! Icke
nog med att dessa ofantliga bråkdelar af svin, ull-
garn, oxar m. m. skola hvarje år efter markegång
uträknas, utan för hvarje skattskyldig hemmansdel,
som också ofta är ett besvärligt bråk, skall be-
stämmas buru mycket penningar efter markegång
skall betalas för dess belöpande andel uti ofvan-
nämnde bråk af hvarje skattepersedel. Och om allt
detta kan med skäl frågas cui bono? Eller månne
man väl kan med allvar påstå att statsverket uli
dessa vidunderligheter har någon trygghet för sina
inkomster, som det vore vådligt att frånträda? Hvem
kan någonsin kontrollera rigtigheten af dylika be-
räkningar. Här kunna döljas de största origtighe-
ter, dels med dels utan uppsåt begångna. Och om
någonsin någon förändring är- påkallad af tidens
kraf, är det visserligen förenkling af detta orimliga
och absurda skatte-persedel-väsende. För min del
tillstyrker jag utan minsta betänklighet att alla de
så kallade småpersedlarne uträknas en gång för
alla efter en 20-årig medel markegäng och bestäm-
mas till ett oföränderligt värde i silfver, som be-
talas med silfver eller sedlar efter 4830 års mynt-
fot, på det sätt professor Thomander i sitt anfö-
rande äfvenledes yrkat och i öfverensstämmelse med
3:dje punkten i Utskottets utlåtande.
Hvad-man invändt om silfrets sjunkande värde,
det man velat bevisa genom anförande af varupri-
sernas förhållande under 44 och 43500 talen, kan
icke rubba min öfvertygelse om den föreslagna för-
ändringens lämplighet för de förhållanden, som nu
äga rum, och som troligen för framtiden blifva
mindre förändringar underkastade, än hvad annat
som man väljer. I äldre tider var handeln, mera
än pu, ett varubyte. Tillgång till de ädla metal-
lerna, guld och silfver, var då än större än mindre,
beroende af tillfälliga omständigheter. Nationernas
industriella; kommerciella och financiella förbäl-
landen voro då ännu icke ordnade på någon var-
aktig fot. Nu åter är silfver uti hela den cultive-
Tade verlden antagen till .en konstant värdemätare.
I förhållande dertill är det som alla andra varor
anses än stiga än falla uti pris. Och huru enkelt
skulle det icke vara att få både jordeboks- och
hemmantalsräntan med alla sina hundratals mer
och mindre bekanta persedlar och deras bråk a
tusende och milliondelar utsatt i penningar, mot-
svarande ett visst silfvervärde? Mycket onödigt
räkenskapsarbete skulle derigenom kunna sparas;
flere tjenstemän indragas. Debiteringens rigtighet
skulle kunna kontrolleras både af kammarrätten
och statsrevisorerna, ja, äfven af de skattskyldige,
då den sockneliggare, som utskottet uti 42 mom.
lit. .g, föreslagit, hinner upprättas.
Anmärkning. Rikets sednast församlade ständer
antöllo visserligen, att alla Tentegifvare mätte hö-
ras, huruvida de ville afstå från rättigheten att till
leverering in natura uppsäga de rentepersedlar, på
hvilka denna uppsägnings- eller optionsrätt ännu
är gällande; men härvid afsågs endast verkställig-
beten af det då fattade beslutet om hvarje rente-
persedels lösande efter ett för ö år i sender gäl-
lande medelpris;: Enligt det af Statsutskottet vid
innevarande riksdag understödda förslag, skola der-
emot alla rentepersediarne för hvar och en i jorde-
boken särskildt upptagen egendom förvandlas och
utsättas utistt oföränderligt kontant belopp. Skalte-
summan komme följaktligen, hvad hemmansren-
torna beträffar, icke att bero af framtida marke-
gångspriser. All fråga om optionsrättens bibehål-
lande förfaller derföre, likasom all anledning till
de skattskyldiges börande, om de fremdeles vilja
underkasta sig dessa prisbestämmelser, försvinner.
Rentegifvarnes hörande förutsätter naturligtvis,
att de äga rättighet att med ja eller nej besvara
den fråga, bvaröfver de höras, samt att frågans af-
görande beror på deras svar. Om nu en eller an-
nan rentegifvare inom hvarje uppbörds- eller mar-
kegångsdistrikt skulle af motvilja mot all slags re
form eller andra bevekelsegrunder, oansedt de all-
männa och enskilda fördelarne af det framstäl:da
förslaget, vägra att derpå ingå, måste således mar-
kegångssättningarne samt beräknings-, uppbörds-
och redovisningssättet allestädes, ätminstone för
vissa hemman, framgent fortfara, samt den med nu
ifrågavarande reform åsyftade enhet uti och förenk-
ling af beskattningsväsendet förfelas.
HRR FREDRIK DELAND OCH P. J. DELAND.