) Cl ARBETETS ORGANISATION.
Vi meddela i deg fortsättning af de reflexio-
ner rörande detta ämne, hvartill början, under
rubriken produktion och konsumtion, finnes
intagen i Aftonbladet för den 5 dennes. Denna
serie af uppsatser, som under särskilda rubri-
ker tager hvarje olika sida af den fixa ideen
om srbetets organisation i skärskådande, för-
tjenar så mycket mer att behjertas, som för-
fattaren, hr Scbmitt, sjelf tillhör srbetarnes
klass, och följaktligen kan anses tala i egen
sak, och icke lemna arbetarens intresse ur sigle.
Att han rätt uppfattat denna mission, erfar
man snart, vid inbemtande af hans metod att
gendrifva de sociala och kommunistiska irrlä-
rorna i denna rigtning; enkelhet och logisk
klarbet utmärker hans skrift, som på ett ori-
ginelt sätt framhåller de kommunistiska för-
villelserna i hela deras anstötliga nakenhet.
Om de rika och de fattiga, samt om deras
inflytande på industrien.
Den rike konsumerar mycket, emedan ban,
utom hvad som är oundgängeligen nödvändigt,
äfven konsumerar åtskilligt, som blott tjenar till
beqvämlighet och förnöjelse, samt dertill detta
alldeles gagnlösa öfverflöd, som man kallar lyx.
Den samhällsmedlem, som befinner sig i knap-
pa omständigbeter, offrar större delen af sina
tillgångar för det nödvändiga, men deremot
obetydligt för beqvämlighet och nöje, samt af-
båller sig alldeles från lyxen. Den som blott
äger hvad som erfordras för de mest trängan-
de behofvens tillfredsställande, måste afstå från
beqvämligheter och förvöjelser. Den fattige
förskaffar sig af det nödvändiga så mycket han
kan. Den utblottade är ofta i saknad äfven af
det nödvändiga för lifvets uppehälle. — Låtom
0ss nu tillämpa erfarenheten härom på hela
samhället! Ena nation, hos hvilket stora rike-
domar hopat sig, gilver riklig sysselsättning åt
konstvärer af alla slag, semt idkare af alla de
industrigrenar, som äro sysselsatta att tillfreds-
ställa de rikes mångfaldiga, inkillede behef.
Smsken för konst- och lyxartihle är smill-
som. Den meddelar sig ull en viss vred åt de
välmående, samt sprider sig jemväl från ep
nation, till dem, som komma i berör
samma. Men utbredandet af denna smak ät
källan till nya rikedomar, som komma otaliga
menniskor till nytta. — Först och främst den
ing med den-