tyg, har enligt 1 gar hit ankommen oinciel skril-
velse från vederbörlig auktoritet i Drammen, be-
funnits vara fullkomligt falskt och helt och bållet
ogrundadt. Helsotillståndet är tvertom derstädes
mycket godt, och något fartyg har ej ditkommit,
som ens kunnat, enligt författningarne, för smilla
misstänkas, mycket mindre att någon sådan sjuk-
dom derå utbrutit.
—e
— Uti tidningen Aftonposten för i tisdags
förekommer en artikel, som börjar med en
fråga till Aftonbladet, om det vill hafva fram
kriminallagen till ständerna under en partier-
nas ställning, hvilken afwålas, och kanske medl.
rätta, såsom ganska tvetydig för framgången afl.
denna reform. Derefter öfvergår Aftonposten
till en klagan öfver det ringa understöd, som .
regeringens liberala politik (hvilken Aftonpo-
sten synes taga för gifven nu, likasom Dagligt
Allehbande gjorde för ett par år sedan) erhål-
lit från ständerna. Härom läser man bland
annat följande:
Imedlertid torde väl äfven denna omständighet,
likasom öfverbufvud tilldragelserna och besluten vid
hela riksdagen, öfvertyga tilli och med de eljest
mest tyckande om den absoluta omöjligbeten, att
med den Dp. v. representationens form och elemen-:
ter längre arbeta framåt i någon rigtning. Också .
hoppas vi, att den n. v. Regeringen, klarare än
den förra, inser detta, då den förnummit, att i in-
gen enda reformfråga (med undantag till en del (den
financiella) af läroverksfrågan), 41844 ärs afgängna
ministere haft stöd af pluraliteten inom riksstän-!
den och i de flesta frågor på sin sida kunnat på-
räkna ensamt Borgareståndet; ja Bondeståndet, —
som väl har och borde inse sig ega den största
nyttan och förmånen af förbättringarne i den so-
ciala och ekonomiska lagstiftningen, hvilka för detta
stånd individuellt äro af vida större vigt än en i
det hela mer eller mindre efemer utvidgning af dej.
s. k. politiska rättigheterna, — har ju till och med,l.
under förebärande af de lumpnaste anledningar,
petitionerat den förra ministåörens afsättning!! Vidl
sådant förhållande och då den allmänra opinionen!
samt, hvad som är än mer, landets ovilkorliga be-!
hof kräft och kräfver reformer i alla rigtningar,
men landets s. k. representation motsätter sig och
förkastar alla sådane, lärer det vara uppenbart för
regeringen och de libera!a af alla fraktioner, att
om landet icke frälses från en sådan representa-
tion, det skall sluta med att gå under eller, (då
detta hvarken kan eller bör ske så länge folket och
regeringen ha qvar något tecken af lif och styrke),!
rättare sagdt gå till mötes en statshvälfning, hvars.
gestalt ej lärer kunna, med något anspråk på ofel-
barhet i förutsägelse, på förhand bestämmas här,
lika litet som annorstädes i både stora och små
stater.n
Jemte det att vi af allt bjerta instämma uti
hvad Aftonposten yttrar om den trängande
nödvändigheten sf en representationsreform, —
som likväl, i vår tanka, icke blifvit på det
allra lyckligaste sättet förberedd genom detj
nu hvilande förslaget, måste vi likalede, med
Aftonposten finna det beklagansvärdt, att åt-
skilliga förslag af liberal syftning blitvit mötta
af trakasserier inom representationen, - Men
såvida frågan blir om utredandet af orsaken
till detta sistnämnde fenomen, kunna vi Jik-
väl icke förena oss med Aftonposten i den
meningen, att representationssättet ensaml är
skulden dertill, utan måste till någon del lägga
denna äfven på regeringssystemets egen tvek-
samhet och vissa besynnerliga motsägelser, som
deri uppenbara sig. Hade konseljen vid den
sednaste konseljförändringen blifvit samman-
dragen i rent liberal anda, så är det väl sau-
nolikt, att en ännu häftigare opposition ifrån
en viss fraktion bade kunnat visa sig; deremot
är det mind:e troligt, att dess erfektiva styrka
hade varit så stor som nu; ty den moraliska
inflytelsen af det understöd, som regeringen
då haft att påräkna bland opinionen hos fol-
ket, förutsatt nemligen, att den nya mini-
steren uppträdt med energi, hade blifvit så
stor, att många representanter, i följd deraf,
hade trädt på den libersla sidan.
Huru stå deremot nu sakerna? Under det:
visserligen ett och annat förslag med liberal
tendens framträdt, synes regeringen likväl haf-
va så föga identifierat sig med de principer,
af hvilka dessa förslag skulle vara ett uttryck,
att nationen icke precist vetat hvar den haft
henne; och åtskilliga gånger har det fastmer
selt ut, som om de styrande sjelfve skyggat
tillbaka för allt som kunde stöta den petrifi-
cerade stock-konservatismen för hufvudet.
Huru har det varit i läroverksfrågan? Der
bar regeringen baft tre år på sig, för att
kunna börja praktiskt genomföra reformen i
elementarläroverken. Då detta imedlertid ej skett,
så hade man väl kunnat tro, att antingen
styrelsen officielt eller ock någon på regerin-
gens vägnar skulle uppträdt inom representa-
tionen :med en energisk förklaring, som visade
regeringens vilja och allvar att taga ut steget
i denna rigtning och dertill begära representa-
tionens medverkan. Eit sådant beslutsamt upp-
trädande, hvilket med ens skulle hafva satt Pp
för allt onödigt motkäbbel, har likväl ej för-
sports. Icke ens några ledande artiklar i det
officiella bladet, eller bestämda utlåtelser un-
derhand, som tillkännagifvit en afgjord föresats
att genomföra reformen, bafva lemnat någon-
ting säkert att fösta sig. vid i det hänseendet,
under det man å andra: sidan seit åtskilliga
symtomer af förkärlek för de konservative uti
befordringar vid universiteterna, i valet af kans-
lerssekreterare för Upsala akademi, m. m. Huru
står det till med kyrkolagsfrågan? Har den
icke genom obeslutsambet i behandlingssältet
blifvit skjuten tillbaka, såsom om man vore
rädd derför? Huru har det varil i tullfrågan ?
Sedan regeringen der afgilvit sill förslag, pa-
JILL JEFSPESENEA BOSEFENE vå 1 10