underordnade intressen, måste slutas. Tyska
parlatveutets första handling, vi betvitla det
icke, skall blifva en försoning; Tyskland skall
inse, ait dess handels verksamhet beror af dess
klokhet. Så skall republiken, knappast nybör-
jad, i Tyskland, i Italien, i bela Europa åter
intaga den plats, som konungadömets skygga,
obeslutsasmma politik förlorat, och Frankrike
skall visa den tacksamma verlden skådespelet,
att en demokrati, som återlifvat hela Europa
genom sina principer, vet att tämja alla de
kraftelementer, som den äger inom sig, och icke
har någon annan äregirighet, än att lugna och
fredliggöra Europa.n
Det påstås äfven, att underbandlingarne
mellan engelska och franska kabinetten icke
skola inskränka sig till blott Italien, utan äfven
till Spaniens, Danmarks och Hollands förhål-
landen, samt tvisterna om Slesvig-Iolstein och
Limburg m. m. En basis för denna förlikning
skall redan vara lagd, som af danska och hol-
ländska sändebuden blifvit biträdd.
STORBRITANNIEN.
Från irland medför denna posten ingentiog
af vigt Lord Hardinge, som erhållit öfver-
befälet i grefskapen Cork och Limerick samt
en del af grefskapet Dublin, hade förlagt sit
högqvar:er till Kilkenny. I Dublin bade pro-
cessen emot utgifvaren af tidningen Nationn
Duffy, börjat. Anklagelsen lyder på, att bafva
uppmanat till öppet uppror emot drottningens
regerin. .
Smi:h WBrien fick i fängelse emottaga be-
sök af sina närmaste anförvandter.
En annan af de irländske anförarne, OGor-
man, för hvars gripande en belöving af 300
blifvi. utlofvad, bade lyckats komma ombord
på ett fartyg, som afgick till Nordamerika.
Regeringen hade skickat ett beväradt ångfar-
tyg efter, för att bemäktiga sig flyktingen.
Såsom grundval för billen om navigations-
lagarnes upphäfvande, hvilken kommer att fö-
reläggas parlamentet i början af nästa session,
har underbuset, utan omröstning, antagit en
resolution, föreslagen af handelsministern, och
som innehåller, att ,det är ändamålsenligt att
nppbäfva de inskränkningar, som hvila öfver
varutransporten från och till de brittiska be-
sittningarne, och att hemliga rådet eger att vid-
taga de närmare bestämmelser, som i detta af-
seende kunna vara nödige.n
Lord Stanley bar i öfverhuset bringat de
Sicilianska angelägenheterna till tals. Han tad-
lade att regeringen blandat sigi tvisterne e-
mellan Konungen af Neapel och Sticilianerne,
och begärde af ministrarne upplysning om, hu
ruvida engelska regeringen direkt eller indirekt
verkat till bestämmande af den regeringsform,
Sicilien skulle antaga, eler influerat på valet
af det nya öfverhufvud denna ö gifvit sig, samt
slutligen huruvida amiral Parker fatt befallning
sätta sig emot de försök, Konungen af Neapel
kunde göra, för att åter bringa Sicilianarne
till lydnad? Markis Lansdowne förklarade,
att engelska regeringen, alltifrån oroligheternes
början, sökt medla emellan Konungen af Nea-
pel och Sicilianarne, men att då allt bemö-
dande i denna väg slutligen visade sig vara
förgäfves, så hade regeringen meddelat Sicilia-
narne råd både i afseende på den nya grund-
lagen och det nya kungavalet, så till vida, att!
man rådt till monarki framför republik, och
att hellre välja en italiensk prins, än en frem-
mande, Hvad amirsl Parkers tfloita avgick, så!
yttrade markisen, att ban af statsskäl ej kunde!
svara på den fråga, markis Stenley idetta af-
seende framställt.
Den egna händelsen har inträffat, att Un-
derhuset, i en knapp vändning, som man sä-
ger, förklarat sig för hemlig omröstning vid
parlamentsval, eller den s. k. ballot. Detts!
beslut är dock icke så vigtigt, som det låter.
Dermed tillgick på det sättet, att br Berkeley
föreslog huset, att förklara, att det vore lämp-
ligt att införa hemlig omröstning vid parla-
mentsval. Premierministern satte sig med myc-
ken energi emot förslaget; men icke desto-)
mindre antogs detsamma, efter någon diskus-
sion, med 86 röster emot 81, således med
blott den ringa mejoriteten af 5 röster. På
den sålunda antagna resolutionen kommer nu
en formlig bill att grundas och att föreläggas)
huset; men det är alt förutse, att ministrarne,
då den kommer till omröstning, begagna den!
pluralitet de ega i huset, för att få den afsla-
gen. Således är väl egentligen ingenting an-
nat vunnet med det fattade beslutet, än en
opinionsyttring, som i framtiden kan vara af
någon vigt för sakens framgång.
Underhuset sysselsatte sig för öfrigt medi
marinbudgeten. Af de upplysningar, amirali-!
tetssekreteraren lemnade, inhemtades bland an-
nat, alt antalet af linieskepp inom engelska
flottan för närvarande endast utgjorde 47, då
det år 4895 var 477, och 4844 till och med
499. Under ,denna diskussion yttrade premier-!
ministern bland annat, att han hoppades att
det skulle lyckas England, Frankrike och Eyss-
land, att, genom sina förenta bemödanden, upp-
rätthålla verldens fred. Arfven sade han, att!
om Frankrike fortfore med sin nuvarande fred-
liga politik, så skulle England med tiden kunna
inskränka sin sjöstyrka. Frankrikes starka sjö-
rustningar, alltsedan 4844, hade tvingat Eng-
land att äfven öka sin flotta.
Lord Palmerston uttryckte å ryo sin öfver-
tygelse, att vapenhvilan skulle komma till stånd
emellan Tyskland och Danmark, emedan man
vu å ömse sidor vore böjd derför.
Den berömde romanskriftställaren , kapten
Fredrik Marryatt, afled d. 9 dennes, på sin
— m— (RA UAV RR RR — (MV — MA — JAA -— SR OR r— mm CR -—
ham. 3 stt 0 är Han hade
PcoendAam