underordnade intressen, måste slutas. Tyska parlatveutets första handling, vi betvitla det icke, skall blifva en försoning; Tyskland skall inse, ait dess handels verksamhet beror af dess klokhet. Så skall republiken, knappast nybörjad, i Tyskland, i Italien, i bela Europa åter intaga den plats, som konungadömets skygga, obeslutsasmma politik förlorat, och Frankrike skall visa den tacksamma verlden skådespelet, att en demokrati, som återlifvat hela Europa genom sina principer, vet att tämja alla de kraftelementer, som den äger inom sig, och icke har någon annan äregirighet, än att lugna och fredliggöra Europa.n Det påstås äfven, att underbandlingarne mellan engelska och franska kabinetten icke skola inskränka sig till blott Italien, utan äfven till Spaniens, Danmarks och Hollands förhållanden, samt tvisterna om Slesvig-Iolstein och Limburg m. m. En basis för denna förlikning skall redan vara lagd, som af danska och holländska sändebuden blifvit biträdd. STORBRITANNIEN. Från irland medför denna posten ingentiog af vigt Lord Hardinge, som erhållit öfverbefälet i grefskapen Cork och Limerick samt en del af grefskapet Dublin, hade förlagt sit högqvar:er till Kilkenny. I Dublin bade processen emot utgifvaren af tidningen Nationn Duffy, börjat. Anklagelsen lyder på, att bafva uppmanat till öppet uppror emot drottningens regerin. . Smi:h WBrien fick i fängelse emottaga besök af sina närmaste anförvandter. En annan af de irländske anförarne, OGorman, för hvars gripande en belöving af 300 blifvi. utlofvad, bade lyckats komma ombord på ett fartyg, som afgick till Nordamerika. Regeringen hade skickat ett beväradt ångfartyg efter, för att bemäktiga sig flyktingen. Såsom grundval för billen om navigationslagarnes upphäfvande, hvilken kommer att föreläggas parlamentet i början af nästa session, har underbuset, utan omröstning, antagit en resolution, föreslagen af handelsministern, och som innehåller, att ,det är ändamålsenligt att nppbäfva de inskränkningar, som hvila öfver varutransporten från och till de brittiska besittningarne, och att hemliga rådet eger att vidtaga de närmare bestämmelser, som i detta afseende kunna vara nödige.n Lord Stanley bar i öfverhuset bringat de Sicilianska angelägenheterna till tals. Han tadlade att regeringen blandat sigi tvisterne emellan Konungen af Neapel och Sticilianerne, och begärde af ministrarne upplysning om, hu ruvida engelska regeringen direkt eller indirekt verkat till bestämmande af den regeringsform, Sicilien skulle antaga, eler influerat på valet af det nya öfverhufvud denna ö gifvit sig, samt slutligen huruvida amiral Parker fatt befallning sätta sig emot de försök, Konungen af Neapel kunde göra, för att åter bringa Sicilianarne till lydnad? Markis Lansdowne förklarade, att engelska regeringen, alltifrån oroligheternes början, sökt medla emellan Konungen af Neapel och Sicilianarne, men att då allt bemödande i denna väg slutligen visade sig vara förgäfves, så hade regeringen meddelat Sicilianarne råd både i afseende på den nya grundlagen och det nya kungavalet, så till vida, att! man rådt till monarki framför republik, och att hellre välja en italiensk prins, än en fremmande, Hvad amirsl Parkers tfloita avgick, så! yttrade markisen, att ban af statsskäl ej kunde! svara på den fråga, markis Stenley idetta afseende framställt. Den egna händelsen har inträffat, att Underhuset, i en knapp vändning, som man säger, förklarat sig för hemlig omröstning vid parlamentsval, eller den s. k. ballot. Detts! beslut är dock icke så vigtigt, som det låter. Dermed tillgick på det sättet, att br Berkeley föreslog huset, att förklara, att det vore lämpligt att införa hemlig omröstning vid parlamentsval. Premierministern satte sig med mycken energi emot förslaget; men icke desto-) mindre antogs detsamma, efter någon diskussion, med 86 röster emot 81, således med blott den ringa mejoriteten af 5 röster. På den sålunda antagna resolutionen kommer nu en formlig bill att grundas och att föreläggas) huset; men det är alt förutse, att ministrarne, då den kommer till omröstning, begagna den! pluralitet de ega i huset, för att få den afslagen. Således är väl egentligen ingenting annat vunnet med det fattade beslutet, än en opinionsyttring, som i framtiden kan vara af någon vigt för sakens framgång. Underhuset sysselsatte sig för öfrigt medi marinbudgeten. Af de upplysningar, amirali-! tetssekreteraren lemnade, inhemtades bland annat, alt antalet af linieskepp inom engelska flottan för närvarande endast utgjorde 47, då det år 4895 var 477, och 4844 till och med 499. Under ,denna diskussion yttrade premier-! ministern bland annat, att han hoppades att det skulle lyckas England, Frankrike och Eyssland, att, genom sina förenta bemödanden, upprätthålla verldens fred. Arfven sade han, att! om Frankrike fortfore med sin nuvarande fredliga politik, så skulle England med tiden kunna inskränka sin sjöstyrka. Frankrikes starka sjörustningar, alltsedan 4844, hade tvingat England att äfven öka sin flotta. Lord Palmerston uttryckte å ryo sin öfvertygelse, att vapenhvilan skulle komma till stånd emellan Tyskland och Danmark, emedan man vu å ömse sidor vore böjd derför. Den berömde romanskriftställaren , kapten Fredrik Marryatt, afled d. 9 dennes, på sin — m— (RA UAV RR RR — (MV — MA — JAA -— SR OR r— mm CR -— ham. 3 stt 0 är Han hade PcoendAam