BLANDADE ÄMNEN.
Om. KOLERA-DÖD. En engelsk journal an-
märker, att det icke är lätt, efter de obestämda upp:
gifter, som erhållas från S:t Petersburg, angående
koeran, bestämma cm den nu är dödligare, än då
den der härjade åren 18314—532, emedan man e;
vet huruvida i befolkningens antal inräknas blo:t
den egentliga hufvudstadens, eller äfven en del a!
kringliggande landets. Den engelska författaren å-
beropar, att han hade genom ryska rezgeri.gen be-
näget erhållit en uppgift angående detta förhällan-
de, hvaraf synes, att år 4842 befokningen var
4635,790 personer, 229,426 män och 236,364 qvin-
nor; men att den b bodde en yta af 435,000 engel-
ska qvadratmil, eller ungefär en fje:-dedel afhela
England och Wales. Dödligheten är vanligen nära
4V, procent inom den manliga och 37, proc. in-
om den qvinliga befolkningen. S:t Petersburg ir
nehåller nio stora di-t:ister, och äct så kolade S
Petersburgska distriktet hade blott 29,000 inväna-
re, hvaraf 4842 aflidit 833 män och 623 qvinno-.
Provins.n eller guvern-mentet i Moscow hade
455 640 invånare, hvaraf 275 300 män och 480 340
qvinnor, och dödligheten hade der 1842 varit nära
7009 bland den manliga och 6700 bland den qvin-
liga befolkningen.
Förf. anmärker vidare, att helsoförhållandet i Pe-
tersburg och Moscow stär ännu på ungefär samma
punkt, som i London på 4700-talet. Han säger,
att dödligheten genom koleran hade i Pete sburg
1831—532 ökats med 84 proc. emot yaniigt, IPa-
ris hade den likaså öksts med 72 proc. I iondon
blott med 141 proc. Han gör den slutsats, att det
är bristen på godt va:ten, på afloppskanaler, de
dåliga anstalterna för renhållningen, de fat:iges u-
selhet, hvilka icke af fat izvärden nog understödjas,
som är orsak till missförhällandet i Paris; och an-
tyder att beredandet af sundhet i de stora swäder-
na borde blifva ett hufvudföremål för deras styrel-
sers omvårdnad.
— Engelska regeringen umgås med planen att
öka antalet af poli tjen:tzmäin och polisbetjenter i
London, hvilket gifvit aoledning till en samman-
komst af fullmäktige från alla församlingar i nyss-
nämnde haofvudstad, för ati öfverlägga rörande deta
ämne, såsom innefattande en beskattningsfråga. An-
talet af polisbetjenter i London är för närva:ande
4,910, och inrikesministerns afsigt är stt ytterliga ce
öka denna styrka med 4,100 men. Polisen kostar
för närvarande 390,500 , och skule, efter den nya
organisationen, komma at kosta 457,233 L. Sia-
ten bidrager till polisens underhåll med 137,000 ;
resten erlägges af staden. Som staisutgifterne,
enligt det senast uppgjorda bokslutet, öfversti-
git inkomsterne med 3 millioner , så hade man
inzen anledning hoppas, att staten skulle vilja
öfvertaga någon del af den ökade kostnaden för
polisen, utan den ansägs komma att belt och häl-
let drabba staden ensam. En af de närvarande
fullmäktige ingick i en längre utveckling af ämnet,
och kom till det resultatet, att den polisbetjening,
som redan finnes, är tillräcklig för det ändamål,
hvarföre den inrättades, nemligen att skydda egen-
dom och upprätthålla det allmänna lugnet, och
alla de närvarande förenade sigidenna åsigt. Man
beslöt att deputerade skulle utses, för att uppvakta
premierministern, och hos honom göra de krafti-
gaste föreställningar emot den ifrågavarande tillök-
ningen i polisens antal.
Vid denna öfverläggning blef äfven tal om den
nya beväpning polisen erhållit, bestående i sablar
med slipad egg och baksidan taggig som en såg.
Alla de närvarande ansågo oförsvarligt att sätta
ett dylikt vapen i händerne på personer, som finge
begagna dem på eget ansvar, och utan att stå un-
der befäl af officerare. Detta hade förvandlat po-
lisen till en stående armöe midt i hufvudstaden,
alldeles emot dess ursprungliga bestämmelse. och
skulle göra den hatad och afskydd af folket. Äfven
rörarnide denna punkt skulle framställning ske till
Jord John Russell.