BLANDADE ÄMNEN. Om. KOLERA-DÖD. En engelsk journal anmärker, att det icke är lätt, efter de obestämda upp: gifter, som erhållas från S:t Petersburg, angående koeran, bestämma cm den nu är dödligare, än då den der härjade åren 18314—532, emedan man e; vet huruvida i befolkningens antal inräknas blo:t den egentliga hufvudstadens, eller äfven en del a! kringliggande landets. Den engelska författaren åberopar, att han hade genom ryska rezgeri.gen benäget erhållit en uppgift angående detta förhällande, hvaraf synes, att år 4842 befokningen var 4635,790 personer, 229,426 män och 236,364 qvinnor; men att den b bodde en yta af 435,000 engelska qvadratmil, eller ungefär en fje:-dedel afhela England och Wales. Dödligheten är vanligen nära 4V, procent inom den manliga och 37, proc. inom den qvinliga befolkningen. S:t Petersburg ir nehåller nio stora di-t:ister, och äct så kolade S Petersburgska distriktet hade blott 29,000 invänare, hvaraf 4842 aflidit 833 män och 623 qvinno-. Provins.n eller guvern-mentet i Moscow hade 455 640 invånare, hvaraf 275 300 män och 480 340 qvinnor, och dödligheten hade der 1842 varit nära 7009 bland den manliga och 6700 bland den qvinliga befolkningen. Förf. anmärker vidare, att helsoförhållandet i Petersburg och Moscow stär ännu på ungefär samma punkt, som i London på 4700-talet. Han säger, att dödligheten genom koleran hade i Pete sburg 1831—532 ökats med 84 proc. emot yaniigt, IParis hade den likaså öksts med 72 proc. I iondon blott med 141 proc. Han gör den slutsats, att det är bristen på godt va:ten, på afloppskanaler, de dåliga anstalterna för renhållningen, de fat:iges uselhet, hvilka icke af fat izvärden nog understödjas, som är orsak till missförhällandet i Paris; och antyder att beredandet af sundhet i de stora swäderna borde blifva ett hufvudföremål för deras styrelsers omvårdnad. — Engelska regeringen umgås med planen att öka antalet af poli tjen:tzmäin och polisbetjenter i London, hvilket gifvit aoledning till en sammankomst af fullmäktige från alla församlingar i nyssnämnde haofvudstad, för ati öfverlägga rörande deta ämne, såsom innefattande en beskattningsfråga. Antalet af polisbetjenter i London är för närva:ande 4,910, och inrikesministerns afsigt är stt ytterliga ce öka denna styrka med 4,100 men. Polisen kostar för närvarande 390,500 , och skule, efter den nya organisationen, komma at kosta 457,233 L. Siaten bidrager till polisens underhåll med 137,000 ; resten erlägges af staden. Som staisutgifterne, enligt det senast uppgjorda bokslutet, öfverstigit inkomsterne med 3 millioner , så hade man inzen anledning hoppas, att staten skulle vilja öfvertaga någon del af den ökade kostnaden för polisen, utan den ansägs komma att belt och hället drabba staden ensam. En af de närvarande fullmäktige ingick i en längre utveckling af ämnet, och kom till det resultatet, att den polisbetjening, som redan finnes, är tillräcklig för det ändamål, hvarföre den inrättades, nemligen att skydda egendom och upprätthålla det allmänna lugnet, och alla de närvarande förenade sigidenna åsigt. Man beslöt att deputerade skulle utses, för att uppvakta premierministern, och hos honom göra de kraftigaste föreställningar emot den ifrågavarande tillökningen i polisens antal. Vid denna öfverläggning blef äfven tal om den nya beväpning polisen erhållit, bestående i sablar med slipad egg och baksidan taggig som en såg. Alla de närvarande ansågo oförsvarligt att sätta ett dylikt vapen i händerne på personer, som finge begagna dem på eget ansvar, och utan att stå under befäl af officerare. Detta hade förvandlat polisen till en stående armöe midt i hufvudstaden, alldeles emot dess ursprungliga bestämmelse. och skulle göra den hatad och afskydd af folket. Äfven rörarnide denna punkt skulle framställning ske till Jord John Russell.