Ia SEEDA TVO PP ERAALSESAGER LJ nd baten od
lunda verkat till landtbrukets upphjelpande och
underhållande af intresset för denna modernä-
Irings framsteg.
MAJ- OCH JUNI-UPPROREN I PARIS.
I Efter den officiella undersöknings-kommitteens
berättelse.
(Forts. från gårdagsbl).
I) Bauchard (fortsättande uppläsningen af rappor-
Iten): En af våra första misshälligheter, hade sitt
ursprung i Luxemburgska palatset. Louis Blanc
I ville hafva en särskild mintster för framskridan-
det; jag satte mig deremot; derföre att jag fann
-Idess princip förfelad; derföre att denna minister
-Iskulle anförtros åt Louis Blanc sje!f, och man
JIskuile kunnat misstänka hela styrelsepersonalen för
latt instämma i hans lärosatser.
I Detta omdöme af Arago bekrätas af åtskilliga
.Ihittills icke offentliggjorda föredrag, som höllos af
-Louis Blanc vid rådplägningarne i Luxemburgska
I palatset.
- Undersökningskommitteen har upptäckt, att hvad
pi der yttrades icke blef fullständigt redovisadt i de
officiella rapporterna derom. Kommittten har till
följd häraf låtit chefen för de der anställda steno-
graferna på ed afgifva den ordagranna texten af
; I dessa föredrag; och medde!ar här några utdrag af
hvad Louis Blanc yttrat. De lyda så:
... Man ordar om alt bafia eller välja cn för-
samling af folkets ombud; det är ni, som äro fol-
Ikets ombud; nationalförsamlingen må sammanträ-
da eller icke. så skall den här närvarande, jag
hyser den tillförsigten till henne, icke upphöra,
... Nästan barn ännu, sade jag: Denna sam-
hällsordning är orättfärdig; jag svär inför Gud,
I inför mitt samvete, att om jag någonsin kallas att
ordna detta orättfärdiga samhälle, skall jag aldrig
förgäta att jag varit ett af de olyckligaste bland
folkets barn, att samhället förtryckt mig. Jag har
Jmot denna samhällsordning, som gör en sådan
pmängd af våra bröder olyckliga, aflagt Han-ibals
ned...
... När jag yttrat alt proletariatet är slafveri,
Ihar jag, varen öfvertygade derom, uttalat ett ord,
Iohvars mening jag noga betänkt. Man har förkun-
nat en allmän valrätt; månne väl folkets vilja ut-
tryckes genom den? Ja. skulle jag svara, i ett
I samhälle, der allas vilkor vore jemnlika, der
hvar och en ägde fritt utrymme för sitt snille och
Isin känsla; men i det närvarande samhället svarar
jag nej, tusen gånger nej!...
I Veten, mina vänner, att j skolen blifva icke
Iblott mäktiga, icke blott rika, utan konungar. Ty
alla menniskor äro jemnlika, alla menniskor äro
Jkonupvpgar!
Sione för återhållsamhet, men tygladt af beslu-
tet att vara verksamma; sinne för ordning, men
Itygladt ef viljan att förblifva bröder, och om så
fordras, af den bedröfliga nödvändigheten, den
väl förstådda nödvändigheten, alt förvendla sig
Itil stridsmän!
Lefve den republiken, som bringar det derhän,
att det icke vidare gifves nägra rika, och icke
heller några fattiga...
Så väl ur den moraliska, som den materiella
-Isynpunkten, är det system, hvarpå samhället hvi-
lar, ett nedrigt system (un systeme infåme)!
Er samverkan är oss nyttig, genom den makt
Iden förläfar oss; makten att säga åt naiionalför-
Isamlingen: Se här de lagförslag vi framlägga; det
är icke Albert, icke Louis Blanc som framlägga
Idem, — det ör folket, representeradt genom sina
fullmäktige: underhandlen med det sjelfva, och
nu, sedan det är organiseradt, stöten det tillbaka
I om j vågen! (Öfverraskning — långt afbrott.)
Ing nting kan bättre än dessa predikningar gifva
lett begrepp om den möda, som måste råda bland
jbandtverkarnes fullmäktige i Luxemburgska palat-
set, och de ingifvelser, som de skulle sprida bland
arbetsklasserna.
Med alla dessa orsaker till oro och omstörtning
förmäles en annan, hvilken, hotande redan den 413
- Maj, medförde alla sina följder under Junidagarne.
I Den 26 Februari hade provisoriska styrelsen, ge-
Jnom ett beslut, hvars verkan den icke vidare be-
I stämde och hvars slutföljder den måhända icke a-
I nade, fö ordnat att nationalverkstäder skule in-
rättas, och det omedelbart. I alla mairier öppna-
Ides lister, på hvilka hvar och en, som sade sig
sakna arbete, kunde anteckna sitt namn, och na-
Itionalverkstäder upprättades den ena efter den an-
dra. Snat tillvexte de arbetslöse arbeta nes an-
Ita; förvirringen steg till sin höjd; då förordnades!
im:r Emile Thomas, förut elef i PEcole Centrale!
-J(den stora stöjdskolan i Paris), att öfvertaga led-
- ningen af det Le:a, och så grundlades denna o-
lyckliga stifteise. Man kunde förutse att en så o-
I I fantlig sammanhopning af menniskor skulle från
I detta ögonblick blifva en politisk armå, om hvars
biträde de olika partierna skulle komma att täfla.
Den sansade delen af styrelsen insåg detta så
väl, att den vid flera tillfällen sökt värfva denna
bjelptropp för sitt eget behof. Den lyckades ock
I bärmed i början, men det vådliga vapnet skulle
slutligen halka ur dess hand och falla, ännu mera
fruktansvärdt, i dess fienders. .
Dessa allmänna orsaker till oordningen, hvilka
måste utöfva ett så stort inflytande på de ifråga-
varande händelserna, framkallade inom styrelsen
tvister och brytningar, dem Vi äfven böra omför-
mäla, emedan politiska personer dervid framträda )
Ipå scenen, hvilka återsynas efteråt, och emedan
Idessa uppträden inom styrelsen, genom en oafvis-
lig förbinde!se stå i sammanbang med de yttre upp-
trädena den 45 Maj och 23 Juni.
S 2. Brytningar under provisoriska styrelsen.
j En förordning af provisoriska styrelsen upplöste
up nationalgardats grenadier- och voltigör-kompanier,
och införlifvade dem med hufvudstyrkan. Denna
kungörelse gaf anledning tilt en föga eftertänksam
demonstration frän dessa kompaniers sida; den 146
Mars: de begärde att få ätertaga sin förra ställ-
ning. Det behsfdes icke mera, för att dagen der-
IPå föranleda de redan genom Luxemburgkonferen-
I serna och nationalverkstäderne upphetsade folk pas-
stonerna till ett infell på platsen utanför provisori-
ska styrelsens residens, och till och med i dess e-
igen räådplägningssal. os a
Besvärande vittnesmål hänvisa härvid på mr
Caussiditre, p
Caussidiere. Det är sannt. . ;
Bauchart fortsättande läsningen): ... soch på
mir Louis Blanc, såsom rörelsens ledare,
Dessa första oroligheter fingo stort genljud hos
massan, och äfven inom de till republikens yvärn!
rustades leder. Sålunda hörde man de mest anar-!
kiska frågor göras kandidaterna till befälhafvare-
platser vid nationalgardet, när valför återbesättan-
de af sådane platser förehades; t. ex. ;
Om nationalförsamlingen icke fullkomligt in-)
stämmer i våra åsigter: är ni då beredd att upp-
träda emot den? : ål
Motsvarande frågor gjordes samtidigt till föremål
Iför öfverläggningar inom ett sällskap, som kallade
8 PT FIER ) PY SE TER 1 Fare SA NN
Å
Å