: ELANDADE ÄMNEN:
Af hrr Jules Favre och Dupont (de Bas-
sac) hafva tvenne för den kommersiella lagstiftnin-
gen ganska vigtiga förslager blifvit gjorda och un-
derställda nationalförsamlingen, rörande inrättning
af ett slags förlikningsdomstolar i konkursmål (Con-
sordats amiables). Förslagen gå hufvudsakligen
derpå ut, att om gäldenären, äfven, blott med en
del af fordringsegarne (enligt den ena motionen,
fvå tredjedelar) vinner uppgörelse om skuldens li-
quiderande till nedsatt summa, så skall återstoden
af fordringsegare deråt nöjas, så vida domstolen
pröfvar, att intet underslef eller bedrägeri för öf-
rigt eger rum. Förslagen hafva mött motstånd, i
synnerhet af hr dArgout, guvernör öfver franska
banken, hvilken i hela denna fråga var desio mera
befogad att yttra sig, som franska banken för när-
varande utgör den största af alla fordringsegare i
Paris och måhända i hela Frankrike, såsom egare
af utestående fordringar till den enorma summan
af nära en half milliard. Hr dArgout afstyrkte
Jules Favres och Duponts propositioner, säsom o0-
rättvisa för fordringsegare i allmänhet, och under-
lättande bedrägerier å gäldenärernes sida, der per-
soner bland dem funnes, som kunde vilja begagna
sig af svek. Han framställde härvid åtskilliga gan-
ska int:essanta facta, såsom att, enlgt officiella
uppgifter från Tribunal de Commerce (bandelsdom-
stolen) i Paris, konkursernas antal varit vida min-
dre under sjelfva revolutionsperioden, än förut un:
der den djupaste fred: 543 konkurser hade nem-
ligen förekommit till behandling vid domstolen un-
der de 3 första måaaderna år 1847, men icke mer
än 280 under de första månaderna af 1848; och
omp,, fortfor han, vi inskränka oss till att jem
föra konkursernas antal under Mars, April och
Maj månader 1847 med deras antal under samma
månader 1848, således efter Februarirevolutionen,
så upptäcka vi på ena sidan 562 och på den an-
dra endast 400. Man mäste verkligen förundra sig
öfver detta förhållande. Orsaken ligger till en stor
del i fortringsegarnes allmänna medborgerliga sin-
nesstämning och fallenhet att afhålla sig från be-
gagnande af stränga m-del motsina debitorer. Un-
der intet tidskifte hafva kreditorer med så mycken
lätthet och benägenhet gått in på varrangementer
och öfverenskommelser i godo. Alla liquider fortgå
nu som bäst med mycken verksamhet, många hus
hafva redan utdelat sina dividender; fyra måna-
der äro förlupne; fordringsegarne bafva vant sig
vid s ällningen. Fruktar man då, att de i det kom-
mande skola tillvägagå med mera stränghet?
Onödigheten, jemte skadligheten, af de gjorda
förslagen visas härigenom. Oredorna i handeln
måste botas genom ett säkrare kreditsystem, men
icke genom ett motsatt system, som skulle verka
slapph-t och liknöjdhet. Man förmodar att natio-
nalförsamlingen lyssnar till br dArgouts framlagda
skäl mot hrr Jules Favres och Dupont de Bussac.
— Ert MorbFörsöK under särdeles omstän-
digheter har nyligen egt rum vid Mainz. En a!
hofdamerna vid hertigliga hofvet i Gotha gjorde
ensam en promenad uto.n staden; i d2n easliga
trakten vid Raymondsporten blef hon öfverfallen
af en person, som frånryckte henne hennes pen:
ningar och juveler, och slutade med att kasta ben:
ne i Rhenströmmen, som framflöt breavid lands:
vägen. Böljorna slukade dock icke det åt dem be
stämda offret, utan förde fruntimret några lieu:
framåt, till byn Fseinweinkeim, icke långt frår
Bingen. Eo ung fiskare upptäckte det på vattnel
flytande föremålet, och försökte att få upp der
drunknade i sin båt; men som han icke orkads
dermed, gjorde ban fast det med en tågända i ak
tern af båten, och drog det sålunda i släptåg til
stranden. Men när han här skulle föra det för
modade liket i land, blef han icke litet förvånar
då det öppnade ögonen och började tala. Borg
mästaren på stället uppsatte ett protokoll om de:
ovanliga händelsen, hvarefter den från döden und
sluppna hofdamen reste hem och tog sin unge räd
dare med sig.
