lat Artros 0 ar RA DEE dr LE en: stor del af befälet vid den nuvarande armåen, genom jordbruk och andra sysselsättningar, är i tillfälle att förskaffa sig biförtjenster, hvartill det föreslagna -garnisonslifvet skulle lemna föga eller intet tillfälle. En stor del af indelda armeens yngre officerare, vanligen provinsens barn, erhålla till en stor del hos vänner och anförvandter bäde bostad och uppehälle, och det är endast detta förhållande, som pförklarar möjligketen deraf, att de, med sine små otillräckliga löner, kunna draga sig fram. pUtskotten tro sig i det föregående hafva visat, att, i afseende på numerisk styrka och försvarsförmåga, det är serdeles problematiskt, hupruvida det föreslagna systemet är fördelsktigare än det nu gällande; att i afseende på kostnaden stora jemkningar måste göras i de framplsgda beråkningarne, och att det dernäst är tvifpvelaktigt, huruvida ens någon besparing skulle komma att ega rum; att, i afsernde på den af författaren framlagda jemförelse emeilan officeprarnes löner efter den nuvarande och efter den pföreslagna organisationen, äfvenledes rättelser äro af nöden, och att, ehuru lönerna i alla fall putfalla fördelaktigare efter det nya systemet, vår armåes egendomliga förhållanden likväl orsaka, patt skillnaden ej blir så stor, som den på pappperet synes, Utskotten kunna alltså för sin del pej antaga, att några särdeles stora fördelar skulle pi dessa afseenden stå att erhålla, genom den föreslagna förändringen ; men frågan torde derjemte böra betraktas under synpunkterna af den ökade personliga tjenrstepligten och den tvungna permitteringen. Utskotten hafva anmärkt, att ehuru armeens boställen blifvit i inkomstberäkningen upptsgne till 50 procent öfver uppskattningsvärdet, så hafva de likväl, vid jemförelsen af nuvarande och föreslagna armåens löner endast blifvit upptagne eter uppskattniogsvärdet. Detta förfarande torde vara så mycket rigtigare, som, med undantag af kompanicheferna, ingen af de i jemförelsen förekommande officerare hafva boställen. Jag har dessutom hvarken påstått eller vill påstå, att hvart och ett af-kompanichefernas boställen afkasta 50 procent utöfver uppskattningsvärdet, utan ken detta resultat endast erhållas af hela massan, genom deras utarrenderipg på minst 30 år; således inses, att i omnämnda jemförelse uppskattningsvärdet varit det enda vigtiga, som kunnat komma i fråga. Att för närvarande afkastoingen å utarrenderade indragna boställen utdelas på regementnrnas löntsgare, inverkar ingalunda till ändring af hvad som blifvit anfördt, ty dels kan hvarje tillöknirg öfver normalstaten försvinna, medelst föreskriften att öfverskottet å densamma skall ingå till statsverket, dels eger det förhållanae rum, satt vid åtskilliga regementer inga boställen finnas att utarrendera, och vid andra åter, t. ex. de norra, komma ej ringaste öfverskott i fråga. — Vidare anmärker utskotten, att af nuvaranda befälslöner blifvit, å hvar och en från och med kapten till och -med underlöjtnant, afdragne 433!, rdr för rum och ved, men deremot detta afdrag ej skett för motsvarande grader i den föreslägna armåen. Att så förfarits, torde äfven ega sin rigtighet, då man tager i-betraktande, att i den föreslagna armåeen hvarje officer är tilldelt antingen inqvarte1ing in natura eller ock motsvarande ersättning i penningar, men hvilken föreskrift utskotten tyckts helt och hållit hafva förbisett, ehuru tab. 34 likväl upptager till detta ändamål ett anslag uppgående ända till 400,000 rdr. Hvad utskotten åter säga derom, att för nuvarande kaptener, såsom försedda med boställen, borde något sådant afdrag som detta ej egt rum, kan ej annat än väcka en billig förundran, då det för det första ej kan antagas vara utskotten obekant, att ganska många kaptensboställen icke äro bebyggda med karaktershus, och att deras innehafvare derföre undfå en ersättning af 60 rdr årligen; och för det andra, att af oftanämnde jemförelse synes, det denna ersättning blifvit för kaptenen i inkomsterna upptagen. Ytterligare anmärkes, att det bordt vara så mycket nödvändigare att göra detta afdrag å lönerna för officerare af den föreslägna armeen, som de äro tvungne att under 3 år af 4 årligen tsga 288 dagars permission, och det således för dem vore nödvändigt förse sig med rum; För det första får härvid upplysas, att förslaget icke säger hvad anmärkt blifvit, utan att en del officerare årligen, vid de kårer, som hafva längsta permitteringen, skola hafva 216 dagars permission, och vid de öfriga, såsom hela artilleriet och kavalleriets gendarmer, endast 144 dagar; för dt andra, att den officer som qvarstadnar i garnison, bebor de bonom tilldelade rum eller åtnjuter motsvarande ersättniovg i penningar; älven torde ej böra lemnas uten afseende, att officerare, enligt förslaget, efter afdrag för ofvannämnde permitteriog, ändock. befinna sig i en högst förbättrad ekonomisk ställning, och hvilken den i förslaget förekommande : jemförelse fullkomligt tydliggör. — Denna jemwförelse är enligt mitt förmenande uppgjord enligt den enda rättvisa grund, som stått att erhålla, derigenom att den så väl inom den närvarande som den föreslagna armeen, antagit till be räkningsgrund den sämst aflönade. Hade jemförelsen blifvit gjord med dem för hvilka ingen ofrivillig permittering förekommer, såsom gardet och vissa grader inom armåen, eller en kortare, såsom vid artilleriet och kavalleriets gendarmer, hade löneförbättringarne, enligt förslaget, vida fördelaktigare utfallit. Angående utskottens yttrande om nuvaranda officerares tillfällen till biförtjenster, så har jag just velat, genom lönernas förhöjniog, göra det mindre nödvändigt för löntsgarne att Ya sådana biförtjenster, och nekas får väl icke, att aå, såsom nu är fallet, dessa biförtjenster äro nödvän :ga, individen ej kan så egua sig åt sitt yrke, som beböfligt är om han i behofvets stund skal kunna uppfylla sitt maktpåliggande kall. Hvad följden af dessa för be;goingen nödtvungna binäringar vidkommer, synes nu dagligen i tidoiogarne under rubrik: beviljade afsked. Vidare säges, att en del af armåansa yngte befäl endast genom:erhållsnde af gästfrihet hos slägtingar. och vänner kan draga sig fram med sina små löner; då detta erkännes, frågas, om det är billigt att ålägga någon, :synnerligast den som egnat sig åt fäderneslandets försvar, en så hård lott som att äta nådebröd? något som för en sjelfständig Karakter är förödmjukande, och som derjemte bidrager att hos den i tjensten iaträdande ynglingen förhindra utvecklingen af den sjelfständighetskänsla, Hvilken, enligt min åsigt, u!gör ett af vilkoren för ett rätt uppfyllande af krigarens pligter, 1T7 (Forts.) KOMMINISTRARNES RESERVATION emot högvördiga presteståndets beslut i några punkter af betänkandet om läroverksfrågan, är nog intressant för att i sin belhet komma till allmänhetens kännedom; den väckte stor uppståndelse i det prelatensiska lägret. Ståndet hade bifallit det af Statsutskottet till elementar-läroverken föreslagna anslag, 90,000 rdr, — vu