utnämnande af rikshandelsminis!er; deremot.
tros i hans ställe hr Harkort från Sachsen
dertill blifva utsedd. i
Vi fortsätta i dag redogörelsen för Frank-:
furterriksförsamlingens förhandlingar,
Uti sessionen d. 214 väcktes af Ruge mo-l:
tion, att sammankalla en nationalkongress ill
ändamål att besluta en allmän europeisk af-:
väpning. f
Förverkligandet af iden om en allmän fred för-le
utsatte, att folken sjelfve sträfvade att närma sig
detta mål; bändelsernas gång frammanade natio-
nalkongresser i de förra furstekongressernas ställe.
Det tyska folket vore kalladt att taga initiativet,
till förverkligandet af denna. stora tanke. Den re-
volution, som nu skakar Europå fordrar mer än
principen af nonintervention, den fordrar under-
stöd åt andra demokratiska stater. Så väl ifrans-
männens som engländarnes närvarande politik in-
går fredens element. Lamartine har uttalat huma-
nitetens princip: han vill en förening med Tysk-
land till bvarje pris. Maahar sagt: Lamartine är
poet men icke politikus; erfarenheten har visat,
att ban är den. enda politiker, som genomskådat,
tidens kraf. Sjelfva hans motståndare hafva sett
sig nödsakade att gå i hans fotspår, och upptagal:
hans fredspolitik. Tyska revolutionen bade ej ve-
lat störta thronerna, utan blott knäcka aristokra t
tien och militärväldet. Nationalkongressen skulle
äfven lösa de europeiska frågorna: de italienska
och polska; blott Ryssland kuode isolera sig, för
att slutligen duka under uti det sista kriget mot
sitt militärsystem.
Wydenbrugk satte sig emot Ruges förslag,
emedan han fann det opraktiskt. Han ansåg
friheten i Europa betryggad, och fruktade intet
för henne, af några millioner soldater. Tala-
ren ville förbund med Frankrike, emedan han
ansåg det franska folket för ett af de ädlaste;
men han ville ej medgifva att friheten i Tysk-
land vöre en skänk af Frankrike. Den sista
revolutionen, och dess dotter friheten, hade
från Alpernas tinnar ilat till Italien och der-
ifrån vidare till Frankrike. — Vid voteringen
afslogs Ruges motion.
Deremot gillades enstämmigt utskottets frum-
ställda principer för den utländska politiken,
som i korthet bestod uti sammandråagning af
trupper vid ryska gränsen; erkännande af fran-
ska republiken, samt skyndsamt afsändande af!
en minister till Paris; att ministeriet, vid del!
diplomatiska förhandlingarnes öppnande, äm-l!
nade formligt helsa äfven alla öfriga stater, etc.
Den 24 Juli tillkännagaf riksministern von:
Schmerling, att riksministeriet sett sig föranla-!
tet att afsända en ny, i de mest energiska ut-
tryck affattad not till Sardinien, hvaruti isyn-l!
nerhet fästes uppmärksamhet derpå, att de il
4
-—- —-— J—- Ort
VI vÅ AA MA HM VM Mm —
Frankfort församlade, tyska nationens represen-
tanter, skola anse hvarje fiendtlighet emot
Triest såsom en krigsförklaring mot Tyskland.
Centralstyrelsens officiella tidning meddelar
följande: General Wrangel har inberättat till
riksföreståndaren, att han ej afsiutat stillestånd
med danskarne, utan att blot förberedande af-
tal ägt rum, och att han ej ämnar afsluta nå-
got dylikt, som icke fallkomligt motsvarar Tysk-
lands ära och kan vinna riksföreståndarens
ratifikation, — Krigsministern har infordrat
uppgift af Wrangel, huru stort antal trupper
han behöfver, för att segerrikt och skyndsamt
sluta kriget med Danmark, Ministeriet skall
draga försorg derom, att, i händelse ej vapen-
stiliestånd skulle afslutas, så skyndsamt som
möjligt sända Wrangel det truppantal, som er-
fordras till krigets energiska fortsättande.n
Wien d. 20 Juli. I en preliminärsession i
och för riksdagen utsågs, på ålderspresidentens
förslag, att man genast skulle skrida till val
af- definitiv president, en viss hr Schmit här-!
till. Han är advokat i Wiep, och känd som
en bottenärlig man. Han besitter allmänt
förtroende, men är för öfrigt i politiskt bän-
seende temligen obetydlig. Han valdes med
289 röster mot 239. Till förste vice president
utsågs med 2359 1öster den Böhmiste depute-
randen Strobach, hvilken sade sig betraktal
detta som ett erkännande af den Slaviska prin-
cipenn. — Till andre vicepresident skall ivifvels-
utan Hagenauer från Triest väljas med likoa
stor pluralitet. — Man anser gifvet, att i stäl
let för erkehertig Johan kronprinsen Carls äld-
ste son, Frans Carl, skall komma att fungera
vid riksdagen såsom kejsarens vikarie.
Jellachich, ban af ,Kxoatien, har nyligen blif-
vit uppfordrad af erkehertig Johan att inom
den 26 infinna sig i Wien. Afven skulle un-
gerska premierministern, Batthyanye, inträffa i
Wien för att konferera om biläggande af stri-
digheterna emellan Kroatien och Ungern. Man
betviflar att kroatiska banen hörsammar kallel-
sen och infinner sig.
- UNGERN.
Ungrarne bafva lidit ett stort nederlag uti
en drabbning vid Szegedin mot kroater och
illyrier, sedan det förut lyckats dem att, under
fältmarskalklöjtnanten grefve Bechtolds befäl,
eröfra S:t Thomas med storm, hvarvid alla rai-
2er och serbier blefvo mördade. Efter intagaun-
det af detta fäste ryckte insurgenterna till Sze-
gedin, der de stötte på 15,000 förenade ser-
bier och illyrier, hvarvid magyarerna ledo stor
förlust och grefve Bechtold blef på platsen.
SCHWEIZ.
Berns stora råd har den 49 Juli, med 4146
röster emot 40, godkänt och antagit den vid
edsförbundsdagen föreslagna nya grundlagen
för edsförbundet. Beslutet föregicks af en en-
vis strid, som räckte icke mindre än 5 dagar.
Tmnedlertid förmodar man, all utgången skall
inverka på det öfriga Schweiz, så att samtliga
Lantanotna Allan eo äana An Alvarvigsn da
— —— a