utnämnande af rikshandelsminis!er; deremot. tros i hans ställe hr Harkort från Sachsen dertill blifva utsedd. i Vi fortsätta i dag redogörelsen för Frank-: furterriksförsamlingens förhandlingar, Uti sessionen d. 214 väcktes af Ruge mo-l: tion, att sammankalla en nationalkongress ill ändamål att besluta en allmän europeisk af-: väpning. f Förverkligandet af iden om en allmän fred för-le utsatte, att folken sjelfve sträfvade att närma sig detta mål; bändelsernas gång frammanade nationalkongresser i de förra furstekongressernas ställe. Det tyska folket vore kalladt att taga initiativet, till förverkligandet af denna. stora tanke. Den revolution, som nu skakar Europå fordrar mer än principen af nonintervention, den fordrar understöd åt andra demokratiska stater. Så väl ifransmännens som engländarnes närvarande politik ingår fredens element. Lamartine har uttalat humanitetens princip: han vill en förening med Tyskland till bvarje pris. Maahar sagt: Lamartine är poet men icke politikus; erfarenheten har visat, att ban är den. enda politiker, som genomskådat, tidens kraf. Sjelfva hans motståndare hafva sett sig nödsakade att gå i hans fotspår, och upptagal: hans fredspolitik. Tyska revolutionen bade ej velat störta thronerna, utan blott knäcka aristokra t tien och militärväldet. Nationalkongressen skulle äfven lösa de europeiska frågorna: de italienska och polska; blott Ryssland kuode isolera sig, för att slutligen duka under uti det sista kriget mot sitt militärsystem. Wydenbrugk satte sig emot Ruges förslag, emedan han fann det opraktiskt. Han ansåg friheten i Europa betryggad, och fruktade intet för henne, af några millioner soldater. Talaren ville förbund med Frankrike, emedan han ansåg det franska folket för ett af de ädlaste; men han ville ej medgifva att friheten i Tyskland vöre en skänk af Frankrike. Den sista revolutionen, och dess dotter friheten, hade från Alpernas tinnar ilat till Italien och derifrån vidare till Frankrike. — Vid voteringen afslogs Ruges motion. Deremot gillades enstämmigt utskottets frumställda principer för den utländska politiken, som i korthet bestod uti sammandråagning af trupper vid ryska gränsen; erkännande af franska republiken, samt skyndsamt afsändande af! en minister till Paris; att ministeriet, vid del! diplomatiska förhandlingarnes öppnande, äm-l! nade formligt helsa äfven alla öfriga stater, etc. Den 24 Juli tillkännagaf riksministern von: Schmerling, att riksministeriet sett sig föranla-! tet att afsända en ny, i de mest energiska uttryck affattad not till Sardinien, hvaruti isyn-l! nerhet fästes uppmärksamhet derpå, att de il 4 -——-— J—Ort VI vÅ AA MA HM VM Mm — Frankfort församlade, tyska nationens representanter, skola anse hvarje fiendtlighet emot Triest såsom en krigsförklaring mot Tyskland. Centralstyrelsens officiella tidning meddelar följande: General Wrangel har inberättat till riksföreståndaren, att han ej afsiutat stillestånd med danskarne, utan att blot förberedande aftal ägt rum, och att han ej ämnar afsluta något dylikt, som icke fallkomligt motsvarar Tysklands ära och kan vinna riksföreståndarens ratifikation, — Krigsministern har infordrat uppgift af Wrangel, huru stort antal trupper han behöfver, för att segerrikt och skyndsamt sluta kriget med Danmark, Ministeriet skall draga försorg derom, att, i händelse ej vapenstiliestånd skulle afslutas, så skyndsamt som möjligt sända Wrangel det truppantal, som erfordras till krigets energiska fortsättande.n Wien d. 20 Juli. I en preliminärsession i och för riksdagen utsågs, på ålderspresidentens förslag, att man genast skulle skrida till val afdefinitiv president, en viss hr Schmit här-! till. Han är advokat i Wiep, och känd som en bottenärlig man. Han besitter allmänt förtroende, men är för öfrigt i politiskt bänseende temligen obetydlig. Han valdes med 289 röster mot 239. Till förste vice president utsågs med 2359 1öster den Böhmiste deputeranden Strobach, hvilken sade sig betraktal detta som ett erkännande af den Slaviska principenn. — Till andre vicepresident skall ivifvelsutan Hagenauer från Triest väljas med likoa stor pluralitet. — Man anser gifvet, att i stäl let för erkehertig Johan kronprinsen Carls äldste son, Frans Carl, skall komma att fungera vid riksdagen såsom kejsarens vikarie. Jellachich, ban af ,Kxoatien, har nyligen blifvit uppfordrad af erkehertig Johan att inom den 26 infinna sig i Wien. Afven skulle ungerska premierministern, Batthyanye, inträffa i Wien för att konferera om biläggande af stridigheterna emellan Kroatien och Ungern. Man betviflar att kroatiska banen hörsammar kallelsen och infinner sig. UNGERN. Ungrarne bafva lidit ett stort nederlag uti en drabbning vid Szegedin mot kroater och illyrier, sedan det förut lyckats dem att, under fältmarskalklöjtnanten grefve Bechtolds befäl, eröfra S:t Thomas med storm, hvarvid alla rai2er och serbier blefvo mördade. Efter intagaundet af detta fäste ryckte insurgenterna till Szegedin, der de stötte på 15,000 förenade serbier och illyrier, hvarvid magyarerna ledo stor förlust och grefve Bechtold blef på platsen. SCHWEIZ. Berns stora råd har den 49 Juli, med 4146 röster emot 40, godkänt och antagit den vid edsförbundsdagen föreslagna nya grundlagen för edsförbundet. Beslutet föregicks af en envis strid, som räckte icke mindre än 5 dagar. Tmnedlertid förmodar man, all utgången skall inverka på det öfriga Schweiz, så att samtliga Lantanotna Allan eo äana An Alvarvigsn da — —— a