JILNIKESI TU IS ETT UU allllaUuC dl vC ct 10 SleRg,
enhgt hvilket 6 millioner skulle tagas af an
slaget för jernvägarne och användas till för-
ökande och förbättring af vägarna, för att vid
vinterns inbrytande kunna, uti alla departe-
menter, sysselsätta ett antal sysslolösa arbetare.
Hr Coquerel aigaf berättelse öfver lagen mot
klubbarue; kommissionen antager regeringens
förslag, blott med det tillägg: att fruntimmer
och minderåriga icke må bevista klubbsessio-lt
nerna, s
Slutligen antogs, nästan utan diskussion,
lagen om mobilisering af 300 bataljoner na-
tionalgarde.
General Cavaignac hade den 22 bållit sinj
första offlciella audiens, som började kl. 9 oml5
morgonen och slutade kl. 6 på aftonen. Alla I
domstolar, andliga af alla trosbekännelser, depar-
temental- och municipalmyndigbeterna uti Paris, I
Versailles, samt Seine- och Oise-departementer- !!
na, armåens officerskårer, nationalgardet, mobi- !
E
1
l
Li
- t( —
legardet, akademien, kollegierna, vexelagenterna
och alla andra konstituerade kårer, ankommo
falltaliga. Det var den första uppvaktningen !
för republikens provisoriska president.
Un Rheims bar en person, som på värds-!
husen velat bålla vad om 60 fr., att general:
Cavaignac, ännu före den 4 Augusti, skulle
-vara mördad, blifvit häktad och oöfverantvar-
dad åt domstolarne.
Cavaignac har utnämt öfver 400 officerare
vid mobila gardet till medlemmar af Heders-
legionen. Dornes är död och begrofs med
stor högtidlighet. Han var den femte medlem-
men af nanonalförsamlingen, som dödt af un-
der Junidagarne erhållna sår. Fyra äro ännu
sjuka af sina blessurer.
Det påstås att general Changarnier skall
börja motarbeta Cavaignac, och ansluta sig till
Thierska partiet. Generalen har låtit upprätta
skjutbanor på valtenterrasserna i Tuileriträd -
gården, för att lära nationalgardet att bättre
skjuta. Han därer tyckt, att de ej sköto bra
nog under Junidagarne. Det är det 24 liniere-
gementets officerare, som fått uppdrag att in-
struera nationalgardisterna deri.
I Paris utbredde sig den 23 Juli ryktet om
Mehemed Alis död. Man tror att Ibrahim icke
går in på att erkänna Portens öfverherrskap.
Han befäster Alexandria och samlar sin armå
På krigsfot.
STORBRITANNIEN.
Från Dublin skrifves den 24 dennes: Lord-
löjtnanten har i dag utfärdat en proklamation
för staden och grefskapet Dublin, hvari hvar
och en uppmanas, att innan d. 28 dennes till
polisen aflemna alla vapen och allt slags am-
munition, som är i hans ägo, vid straff af 2:nel
års fängelse med tvångsarbete. Polismanskapet,
som nu är beväpnadt med sablar, har i går!
öfverallt i staden bemäktigat sig en mängd bös-
sor och pikar. Tvenne ultrarepealers, ODa-
herty och Williams, ägare af det till uppror
manande bladet Tribune, blefvo i går arreste-l
rade. ÅAgaren af Irish Felon, John Martin,
om hvars fängslande befallning blifvit gifven,
inställde sig i går frivilligt, och fördes i fän
gelse. De från: några sydliga grefskap ingåen-
de underrättelser vittna om det hastiga utbre-
dandet af upproret, hvilket med hvarje timmaj
uppträder allt djerfvare och djerfvare. De kon-
federerades tidningar äro fulla af berättelser
om klubbarnes förhandlingar och andra sam-
mankomster, i hvilka landtfolket -uppmanas att
väpna sig, och hvarje stumd hålla sig färdige
till en afgörande strid, hvilken innan kort må-
ste inträffa. Vid dessa stora folksamlingar upp-
manas öppet till uppror och högförräderi, och
domstolarnes åtgärder emot de för dessa brott
anklagade hånas. Under det S; OBrien för
närvarande åter befinner sig bär, äro bans
agenter ifrigt sysselsatte all organisera uppro-
ret i alla landsändar; Doheny i Tipperary,
Meagher i Waterford, Striteh i Roscommon och
andra agenter bereda utbrottet. Presten Burne
förklarar i våra tidningar, att hans föregifna
fängslande och åte:försättande i frihet är rentaf
en dikt. På bergen i Tipperary och Weater-
ford brinna alla aftnav signaleldar. Til Wa-
terford väntas tvenne nya regementer, och på
böjderne kring staden vill regeringen låta an-
lägga ett befästadt lägern.
Hurna farlig regeringen anser den närvarande
ställningen i Irland, visar premierminister ns upp-
trädande d. 22 i underhuset, med förslag att
till d. 4 Mars 1849 suspendera Habeas-cor-
pusakten i Irland, så att regeringen under den-
na tid skulle kunna låta arrestera alla perso-
ner, som hon misstänker för stämplingar emot
drottningen och regeringen. Lord John Russell
förklarade, att regeringen endast bögst ogerna
grep till denna åtgärd, men sakernes ställning
i Irland gjorde det oundvikligt. Upproriskt
tal hördes dagligen, och utan ringaste tvetydig-
het i uttrycken uppmanades folket, att med
vapen i hand genomdrifva skilsmessan från
England. Det vore för öfrigt ingalunda rege-
ringens afsjgt, att undandraga sig pligten at
införa omfattande reformer i Irlands sociala
och politiska förhållanden ; tvertom vore hon
beredd att efter den bills antagande, som lor-
den vu föreslagit, i hvarje hänseende under-
kasta Irlands ställning det sorgfälligaste öfver-
vägande. FeoryheOConnor, som fick ordet
efter lord John, protesterade naturligtvis emot
den föreslagna åtgärden, den han trodde at
sir Robert Peel ej ens skulle pålänkt, i fall
han suttit vid statsrodret, Denne uppsteg nu
och förklarade, under högljudt bifall af huset,
att han ansåg der åtgärd, ministeren föreslas
git, alldeles nödvändig, och boppades att bu-
set med så liten tidsetdiägt som möjligt till
——E mm MM mmm AA