JILNIKESI TU IS ETT UU allllaUuC dl vC ct 10 SleRg, enhgt hvilket 6 millioner skulle tagas af an slaget för jernvägarne och användas till förökande och förbättring af vägarna, för att vid vinterns inbrytande kunna, uti alla departementer, sysselsätta ett antal sysslolösa arbetare. Hr Coquerel aigaf berättelse öfver lagen mot klubbarue; kommissionen antager regeringens förslag, blott med det tillägg: att fruntimmer och minderåriga icke må bevista klubbsessio-lt nerna, s Slutligen antogs, nästan utan diskussion, lagen om mobilisering af 300 bataljoner nationalgarde. General Cavaignac hade den 22 bållit sinj första offlciella audiens, som började kl. 9 oml5 morgonen och slutade kl. 6 på aftonen. Alla I domstolar, andliga af alla trosbekännelser, departementaloch municipalmyndigbeterna uti Paris, I Versailles, samt Seineoch Oise-departementer!! na, armåens officerskårer, nationalgardet, mobi! E 1 l Li t( — legardet, akademien, kollegierna, vexelagenterna och alla andra konstituerade kårer, ankommo falltaliga. Det var den första uppvaktningen ! för republikens provisoriska president. Un Rheims bar en person, som på värds-! husen velat bålla vad om 60 fr., att general: Cavaignac, ännu före den 4 Augusti, skulle -vara mördad, blifvit häktad och oöfverantvardad åt domstolarne. Cavaignac har utnämt öfver 400 officerare vid mobila gardet till medlemmar af Hederslegionen. Dornes är död och begrofs med stor högtidlighet. Han var den femte medlemmen af nanonalförsamlingen, som dödt af under Junidagarne erhållna sår. Fyra äro ännu sjuka af sina blessurer. Det påstås att general Changarnier skall börja motarbeta Cavaignac, och ansluta sig till Thierska partiet. Generalen har låtit upprätta skjutbanor på valtenterrasserna i Tuileriträd gården, för att lära nationalgardet att bättre skjuta. Han därer tyckt, att de ej sköto bra nog under Junidagarne. Det är det 24 linieregementets officerare, som fått uppdrag att instruera nationalgardisterna deri. I Paris utbredde sig den 23 Juli ryktet om Mehemed Alis död. Man tror att Ibrahim icke går in på att erkänna Portens öfverherrskap. Han befäster Alexandria och samlar sin armå På krigsfot. STORBRITANNIEN. Från Dublin skrifves den 24 dennes: Lordlöjtnanten har i dag utfärdat en proklamation för staden och grefskapet Dublin, hvari hvar och en uppmanas, att innan d. 28 dennes till polisen aflemna alla vapen och allt slags ammunition, som är i hans ägo, vid straff af 2:nel års fängelse med tvångsarbete. Polismanskapet, som nu är beväpnadt med sablar, har i går! öfverallt i staden bemäktigat sig en mängd bössor och pikar. Tvenne ultrarepealers, ODaherty och Williams, ägare af det till uppror manande bladet Tribune, blefvo i går arreste-l rade. ÅAgaren af Irish Felon, John Martin, om hvars fängslande befallning blifvit gifven, inställde sig i går frivilligt, och fördes i fän gelse. De från: några sydliga grefskap ingående underrättelser vittna om det hastiga utbredandet af upproret, hvilket med hvarje timmaj uppträder allt djerfvare och djerfvare. De konfedererades tidningar äro fulla af berättelser om klubbarnes förhandlingar och andra sammankomster, i hvilka landtfolket -uppmanas att väpna sig, och hvarje stumd hålla sig färdige till en afgörande strid, hvilken innan kort måste inträffa. Vid dessa stora folksamlingar uppmanas öppet till uppror och högförräderi, och domstolarnes åtgärder emot de för dessa brott anklagade hånas. Under det S; OBrien för närvarande åter befinner sig bär, äro bans agenter ifrigt sysselsatte all organisera upproret i alla landsändar; Doheny i Tipperary, Meagher i Waterford, Striteh i Roscommon och andra agenter bereda utbrottet. Presten Burne förklarar i våra tidningar, att hans föregifna fängslande och åte:försättande i frihet är rentaf en dikt. På bergen i Tipperary och Weaterford brinna alla aftnav signaleldar. Til Waterford väntas tvenne nya regementer, och på böjderne kring staden vill regeringen låta anlägga ett befästadt lägern. Hurna farlig regeringen anser den närvarande ställningen i Irland, visar premierminister ns uppträdande d. 22 i underhuset, med förslag att till d. 4 Mars 1849 suspendera Habeas-corpusakten i Irland, så att regeringen under denna tid skulle kunna låta arrestera alla personer, som hon misstänker för stämplingar emot drottningen och regeringen. Lord John Russell förklarade, att regeringen endast bögst ogerna grep till denna åtgärd, men sakernes ställning i Irland gjorde det oundvikligt. Upproriskt tal hördes dagligen, och utan ringaste tvetydighet i uttrycken uppmanades folket, att med vapen i hand genomdrifva skilsmessan från England. Det vore för öfrigt ingalunda regeringens afsjgt, att undandraga sig pligten at införa omfattande reformer i Irlands sociala och politiska förhållanden ; tvertom vore hon beredd att efter den bills antagande, som lorden vu föreslagit, i hvarje hänseende underkasta Irlands ställning det sorgfälligaste öfvervägande. FeoryheOConnor, som fick ordet efter lord John, protesterade naturligtvis emot den föreslagna åtgärden, den han trodde at sir Robert Peel ej ens skulle pålänkt, i fall han suttit vid statsrodret, Denne uppsteg nu och förklarade, under högljudt bifall af huset, att han ansåg der åtgärd, ministeren föreslas git, alldeles nödvändig, och boppades att buset med så liten tidsetdiägt som möjligt till ——E mm MM mmm AA