AA 72, om inrästande af filialafdelningar af riksbanken pås den ort; der privatbank upphört, samt om anvisande af -27, million rår för. dessa filialafdelningat,: bifölls. — I utlåtandet 4.233 hade Statsutskotiet tillstyrkt, ständerna att icke bevilja någon eftergift af den presidenten af Billbergh och kanslirådet Valerius ådömda ersättningsskyldighet för den eter tullförvaltaren Finer yppade balans; men på hr. Sandströmers förordande afslog ridd. ech adeln detta och beslöt att den till statens sä kerhet ä hrr af Billberghs och Valecrii fasta och lösa egendom. lagda qvarstad skulle fortfara. — Samma utskotts utlåtande: J4 265, afstyrkande bifall till väckt motion om låneeunderstöd af allmänna medel för hamnanläggningen vid Warberg, återremitterades. — Statsoch Ekonomiutsbottens utl. AM 39, tillstyrkande den förändring i sättet för fångars transportering, att då blott en fånge jemte fångförare transporteras, betalning endast för en häst må erläggas, men deremot den skjutsande undfä vanliga gångpenningar, samt uppgöring af entreprenader för fängars forslande — bifölls. På hr von Hartmansdorffs förslag — under det landtmarskalken för en kort stund hade lemnat ifrån sig klubban — beslöt ridd och adeln att landtmarskalkens porträtt skulle målas — af den skickligaste mästare man kunde finna, tillades. Hos Ridd. och Adeln har det i dag lyckats hrr Printzensköld och v. Hartmansdorff, genom en slipad fint, att undanskjuta pröfningen afskattejemkningsfrågan. I lördagens plenum hade Statsutskottets betänkande i detta ämne blifvit satt främst på föredragningslistan för denna dag, då det var kungjordt att vid början af plenum ett val skulle förrättas. Före detta val. till och med före protokollsjusteringen, och medan huset var ytterst fåtaligt, föreslogo ofvannämnde berrar att målet skulle sättas sist på föredragningslistan, hvilket bifölls. Då en stund derefter statsråderne Sandströmer och Gripenstedt kommo upp, återstod dem ingenting annat än att reservera sig, likasom frih. Tersme den, grefve E, Sparre, frih. H. Hamilton och hr Dalman. — En mängd afstyrkande betänkanden från Swtsoch ;Ekonomi-, samt från Bankoutskotten, biföllos. — Ekonomiutskottets uti. M 107, afstyrkande bifall till väckta motioner om utvidgande af de mosaiska trosbekännarnes rättigheter, föredrogs derefter och bifölls, hvad den nu nämnda delen af ut!. angick, genom votering, som utföll med 48 ja mot 13 nej. — Hos Presteståndet afgjordes i gårdagens plenum en mängd betänkanden från Stats-, Ekonomioch Bankoutskotten. Vid sistnämnde utskotts betänkande J4 74, om ersättning till bankens tjenstemän för förloradt sedelskrifningsarfvode, uppstod någon diskussion. Utskottet hade föreslagit hälften af arfyodet såsom ersättning, hvilket förordades af doktor Sandberg, hvaremot prosten Berlin, profe:sor Agardh, herrar Osterman, Gumeius och Bergman ansågo två tredjedelar af det förlorade böra gifvas i ersättning. Betänkandet afslogs, och vid anställd votering gick det sednare förslaget igenom-med 22 röster emot 14. — Poesteståndet skulle i dag företaga det s. k. skatteförenklings-betänkandet: men på tillstyrkan af Biskop Holmström uppskjöt Ståndet deana fråga tills om lördag. Emot uppskofvet reserverade sig, i anseende till riksdagens snara slut, doktor Sandberg. Es intressant debatt föreöll ändock i anledning af Ekonomi-Utskottets Betänkande N:o 407, afstyrkande hr We:ns motion om utvidgande af de rättigheter, som äro Mosaiska trosbekännare här i riket tillagde. Försök gjordes visserligen att obemärkt halka öfver detta ämne, ithy att man, så snart ärendet företogs, från flera håll ropade: proposition! proposition!, men professor H. G. Lindgren begärde ordet och visade i ett liberalt och skarpsinnigt anförande det hatende uti Utskottets intoleranta utlåtande. Tal. indelade de af Utskottet anförde skäl uti politiska och religiösa. Utskottet hade ansett att judaraa allid varit och ännucvoro ett serskilt folk. Men hvad fordras för att utgöra ett folk? — eget land, eget språk, egna lagar och egna seder. Judarna egde intet af allt detta. Kristendomen vore dessutom intet annat än en potentierad judendom, judendomens högstaskulmination. Behofvet af helgelse och försoning är lika tydiigt uttaladt i gamla som i nya testamentet. :Talaren, som ansåg att infödda judar borde ega samma rättigheter (de kyrkliga endast undantagna) som öfriga svenska medborgare, yrkade aslag å betänkandet och bifall till motionen, med någon restriktion likväl i afseende å utrikes födde judar. — Prosten Osterman talade äfven för bifall till motionen, enär densamma endast asåge rättigheterna att ega fast egendom å landet och att få bosätta sig hvar som helst. Tal. anmärkte bland annat, att kristna religionen välicke borde så skarpt kringskansas, att dess medlemmar ej finge umgås med andra religionsbekännare. — Doktor Annerstedt försvarade utskottets betänkande så godt det lät sig göra. — Doktor Gumelius kunde ej finna något förnuftigt skäl, hvarföre judarne ej skulle ha fullt medborgerliga rättigheter. Talaren åberopade sitt vid en föregående riksdag afgifna yttrande och yrkade bifall till motionen. I samma syftning talade prostarrie Trantus och Berg. Komminister Janzon yttrade sig under en mängd fraser emot motionen. Bland andra talarens uttryck voro: menniskan mår ej väl af tvenne bjertan. och icke heller staten; judarne äro det hårdsmältaste af alla folk; judarne äro kända för sin virtuositet att spara och samla -m. m. — Doktor Sandberg samt biskoparne Holmström och Nibelius yttrade sig jemväl för betänkandet, hvilket bifölls med 235 röster mot 45. — Statsoch Ekonomiutskottens betänkande om postskjutsskyldigheten. blef vid votering bifallet. — Borgareståndet förebade i gårdagens eftermiddagsplenum bland andra ärender det om eftergift för hrr-Billbergh, Valerius m. fl. uti det ber kanta balansmålet. Hr Kock hade icke velat, att utskottet gått så skonsamt till väga. Med hr Kock instämde hr.Gulström-m. fl. Hr Lagergren talade i motsatt syfte. Hr P. H. Lindström, Winge, Thorn m. fl. försvarade utiåtandet: — Bifölls. — Bondeståndet fortsaue i går eftermiddag behandlingen af Statsutskottets betänkande angåends beskattningsväsendets, samt uppbördsoch redovis ningsverkens förenkling. Åtskilliga talare yttrade i korthet sitt bifall till förslaget, under förklaring att brodrem Sahlström. tillräckligt vederlagt representanternas från Östergötbland påståenden orm uppsägningsrättens bibehållande; — andra uppläst långa anföranden, hvilka alla gingo ut på bifal!l til hela förslaget. Gustaf Pettersson från Östergötblanc sökte försvara sig och länskamraterna emot de be: vis Sahlström framställt; oeh förklarade slutliger 2 oftast att ra ntvarka fÄr.