AA 72, om inrästande af filialafdelningar af riks-
banken pås den ort; der privatbank upphört, samt
om anvisande af -27, million rår för. dessa filial-
afdelningat,: bifölls. — I utlåtandet 4.233 hade
Statsutskotiet tillstyrkt, ständerna att icke bevilja
någon eftergift af den presidenten af Billbergh och
kanslirådet Valerius ådömda ersättningsskyldighet
för den eter tullförvaltaren Finer yppade balans;
men på hr. Sandströmers förordande afslog ridd.
ech adeln detta och beslöt att den till statens sä
kerhet ä hrr af Billberghs och Valecrii fasta och
lösa egendom. lagda qvarstad skulle fortfara. —
Samma utskotts utlåtande: J4 265, afstyrkande bi-
fall till väckt motion om låneeunderstöd af all-
männa medel för hamnanläggningen vid Warberg,
återremitterades. — Stats- och Ekonomiutsbottens
utl. AM 39, tillstyrkande den förändring i sättet
för fångars transportering, att då blott en fånge
jemte fångförare transporteras, betalning endast för
en häst må erläggas, men deremot den skjutsande
undfä vanliga gångpenningar, samt uppgöring af
entreprenader för fängars forslande — bifölls.
På hr von Hartmansdorffs förslag — under det
landtmarskalken för en kort stund hade lemnat
ifrån sig klubban — beslöt ridd och adeln att
landtmarskalkens porträtt skulle målas — af den
skickligaste mästare man kunde finna, tillades.
Hos Ridd. och Adeln har det i dag lyckats hrr
Printzensköld och v. Hartmansdorff, genom en slipad
fint, att undanskjuta pröfningen afskattejemknings-
frågan. I lördagens plenum hade Statsutskottets
betänkande i detta ämne blifvit satt främst på fö-
redragningslistan för denna dag, då det var kun-
gjordt att vid början af plenum ett val skulle för-
rättas. Före detta val. till och med före proto-
kollsjusteringen, och medan huset var ytterst fåta-
ligt, föreslogo ofvannämnde berrar att målet skulle
sättas sist på föredragningslistan, hvilket bifölls.
Då en stund derefter statsråderne Sandströmer och
Gripenstedt kommo upp, återstod dem ingenting
annat än att reservera sig, likasom frih. Tersme
den, grefve E, Sparre, frih. H. Hamilton och hr
Dalman. — En mängd afstyrkande betänkanden
från Swts- och ;Ekonomi-, samt från Bankoutskot-
ten, biföllos. — Ekonomiutskottets uti. M 107, af-
styrkande bifall till väckta motioner om utvidgande
af de mosaiska trosbekännarnes rättigheter, före-
drogs derefter och bifölls, hvad den nu nämnda
delen af ut!. angick, genom votering, som utföll
med 48 ja mot 13 nej.
— Hos Presteståndet afgjordes i gårdagens ple-
num en mängd betänkanden från Stats-, Ekonomi-
och Bankoutskotten. Vid sistnämnde utskotts be-
tänkande J4 74, om ersättning till bankens tjen-
stemän för förloradt sedelskrifningsarfvode, upp-
stod någon diskussion. Utskottet hade föreslagit
hälften af arfyodet såsom ersättning, hvilket föror-
dades af doktor Sandberg, hvaremot prosten Ber-
lin, profe:sor Agardh, herrar Osterman, Gumeius
och Bergman ansågo två tredjedelar af det förlo-
rade böra gifvas i ersättning. Betänkandet afslogs,
och vid anställd votering gick det sednare försla-
get igenom-med 22 röster emot 14.
— Poesteståndet skulle i dag företaga det s. k.
skatteförenklings-betänkandet: men på tillstyrkan
af Biskop Holmström uppskjöt Ståndet deana frå-
ga tills om lördag. Emot uppskofvet reserverade
sig, i anseende till riksdagens snara slut, doktor
Sandberg. Es intressant debatt föreöll ändock i
anledning af Ekonomi-Utskottets Betänkande N:o
407, afstyrkande hr We:ns motion om utvidgan-
de af de rättigheter, som äro Mosaiska trosbekän-
nare här i riket tillagde. Försök gjordes visserli-
gen att obemärkt halka öfver detta ämne, ithy att
man, så snart ärendet företogs, från flera håll ro-
pade: proposition! proposition!, men professor
H. G. Lindgren begärde ordet och visade i ett li-
beralt och skarpsinnigt anförande det hatende uti
Utskottets intoleranta utlåtande. Tal. indelade de
af Utskottet anförde skäl uti politiska och re-
ligiösa. Utskottet hade ansett att judaraa allid
varit och ännucvoro ett serskilt folk. Men hvad
fordras för att utgöra ett folk? — eget land, eget
språk, egna lagar och egna seder. Judarna egde
intet af allt detta. Kristendomen vore dessutom
intet annat än en potentierad judendom, judendo-
mens högstaskulmination. Behofvet af helgelse och
försoning är lika tydiigt uttaladt i gamla som i nya
testamentet. :Talaren, som ansåg att infödda ju-
dar borde ega samma rättigheter (de kyrkliga en-
dast undantagna) som öfriga svenska medborgare,
yrkade aslag å betänkandet och bifall till motio-
nen, med någon restriktion likväl i afseende å ut-
rikes födde judar. — Prosten Osterman talade äf-
ven för bifall till motionen, enär densamma endast
asåge rättigheterna att ega fast egendom å landet
och att få bosätta sig hvar som helst. Tal. an-
märkte bland annat, att kristna religionen välicke
borde så skarpt kringskansas, att dess medlemmar
ej finge umgås med andra religionsbekännare. —
Doktor Annerstedt försvarade utskottets betänkande
så godt det lät sig göra. — Doktor Gumelius kunde
ej finna något förnuftigt skäl, hvarföre judarne ej
skulle ha fullt medborgerliga rättigheter. Talaren
åberopade sitt vid en föregående riksdag afgifna
yttrande och yrkade bifall till motionen. I samma
syftning talade prostarrie Trantus och Berg. Kom-
minister Janzon yttrade sig under en mängd fraser
emot motionen. Bland andra talarens uttryck voro:
menniskan mår ej väl af tvenne bjertan. och icke
heller staten; judarne äro det hårdsmältaste af alla
folk; judarne äro kända för sin virtuositet att spara
och samla -m. m. — Doktor Sandberg samt bisko-
parne Holmström och Nibelius yttrade sig jemväl
för betänkandet, hvilket bifölls med 235 röster mot
45. — Stats- och Ekonomiutskottens betänkande
om postskjutsskyldigheten. blef vid votering bifallet.
— Borgareståndet förebade i gårdagens efter-
middagsplenum bland andra ärender det om efter-
gift för hrr-Billbergh, Valerius m. fl. uti det ber
kanta balansmålet. Hr Kock hade icke velat, att
utskottet gått så skonsamt till väga. Med hr Kock
instämde hr.Gulström-m. fl.
Hr Lagergren talade i motsatt syfte.
Hr P. H. Lindström, Winge, Thorn m. fl. för-
svarade utiåtandet: — Bifölls.
— Bondeståndet fortsaue i går eftermiddag be-
handlingen af Statsutskottets betänkande angåends
beskattningsväsendets, samt uppbörds- och redovis
ningsverkens förenkling. Åtskilliga talare yttrade
i korthet sitt bifall till förslaget, under förklaring
att brodrem Sahlström. tillräckligt vederlagt repre-
sentanternas från Östergötbland påståenden orm
uppsägningsrättens bibehållande; — andra uppläst
långa anföranden, hvilka alla gingo ut på bifal!l til
hela förslaget. Gustaf Pettersson från Östergötblanc
sökte försvara sig och länskamraterna emot de be:
vis Sahlström framställt; oeh förklarade slutliger
2 oftast att ra ntvarka fÄr.