SAM 0 VN DD MSN
antagligt förslag, men icke ett sådant som detta,
hvilket, oaktadt sitt kongl. ursprung, ej lärer kunna
aptagas af något stånd, och som således långt ifrån
att påskynda, kommer att ännu längre fördröja den
af allmänna opinionen så länge och så högljudt på-
kallade förbättringen af Sveriges representation.
Häri instämde Per Persson Eden från Wester-
norrlands län.
Pehr Sahlström från Stockholms län: 1 anled-
ning af de uppmaningar, som af en ståndsledamot
blifvit gjorda, att jag måtte inlemna mina på för-
middagen gjorda, anmärkningar till Konstitutions-
utskottet, såsom en motion, får jag förklara attjag
dertill är benägen, så vida ständet anser sådant
lämpligt och derom jag anhåller att talmannen täck-
tes tillfråga ståndet. I motsatt fall skall jag ge-
nom tidningarne låta sprida mitt förslag, på det
att detsamma för nationen måtte blifva bekant.
En annan talare har anmärkt, att jag icke upp-
fattat beskaffenheten och naturen af de ändringar
jag före-lagit. Sådant må blifva mitt fel, och be-
klagar jag endast, att jag ej har nog härd pannal
för att trotsa den fara, fosterlandet kan vara un-
derkastad.
Talmannen erinrade, att utan hemställan tilll
ståndet, förslag till förändringar i grundlagen kunde
hos Konstitutionsutskottet väckas, hvarföre talman-
nen ansåg hemställan till ståndet i sådant afseende
öfverflödig.
Malts Persson från Stockholms län:
Jag har begärt ordet för att besvara några un-
der öfverläggningen framställda anmärkningar. En
vard talsre har yttrat, att det vore fruktlöst att
få förslaget till utskottet återremilteradt. Jag tror
äfven ett sådant försök vore utan ändamål, ty en-
ligt 29 8 Riksdagsordningen och 81 Regerings-
formen, skall förslaget blifva hvilande och sädant
tillkännagaf jag afven.
Men enligt 56 Regeringsformen bar af många
ledamöter blifvit yrkadt, att frågan borde ånyo öf-
verlemnas till utskottet för att erbåila e.t alterna-
tivt förslag.
Om man återtager ordet återremiss och i stäl-
let yrkar, på sätt sistberörde innehåller, a:t f å-
gan måtie hänvisas till utskottet, tror jag sådant!
emot :s tydliga lydelse icke kan väg:as.
Vi böra derföre förena oss om en gemensam
tanke, innefattande hyad Bengt Gudmundsson och
Sahlström föreslagit.
Då jag sist hade ordet, hade Sahlström ännu
icke uppläst sitt förslag och vid verkstä!lighe: deraf
var jag tillfälligtvis icke inne i plenirummet. Jag :
skulle dertöre gerna vilja böra berörde förslag fö-:
felåsas; och om brodren Sahlström dermed ville,
göra sig mödan, skulle flera ledamoter förena sig
med mig, ty sådant kan icke höras för oftå.
Talmannen förmente, att uppläsande af Sahl-
ströms ingifna skrift skulle upptaga alltför myc-:
ken tid och trodde att de af ständets ledamöter, i
som önskade aw yuerligare genomiäsa Sahlströms
L
skrift, kunde deraf hos honom få taga del.
Johan Johansson från Östergöthlands län, skrift-
ligen:
via föredragning af Konstitutionsutskottets me-
morial N:o 42, i fråga om antagande till grund-
lagsenlig behandling af Kongl. Maj:ts nädiga förslag
till förändrad nationalrepresentation, kan Jag cjun-.,
derläta alt i korthet yttra mina åsigter.
Etter min ringa omdömesförmåga uti denna högst
vigliga fråga, den första af alla, som vid ett riks-!
möte kan komma under öfverläggning, utgör val-!
rättigheten samt valsättet det förnämsta, nemligen
grunden hvarpå hela förslaget hvilar.
Den så högt beprisade samfaldta valprincipen är
visserligen häruti antagen, fastån vid flera inveck-!:
lade förhållanden, som i en framtid mera skullel:
skada än gagna. Det företräde förslaget gifver,
vissa högre ecklesiastike, civile och militäre em-
betsmän, äfvensom större fastighetsegare, jemte id-
kare af bandel, fabriksrörelse och handtve k fram-!
för andra till val af ledamöter i första kammaren, !
tror jag icke. motsvarar folkets allmänna önskan, ii
synnerhet som dessa valda riksdagsmän skulle kom-
ma att i sin befattniog qvarstå i nio år, äfven un- I
der de omständigheter att under tiden hafva upp-
hört att vara embetsmän, fastighetsegare eller nä- j
ringsidkare. )
Fullkomligt inseende de många olägenheter det l:
nådiga förslaget innefattar, skulle jag handla istrid
mot min pligt som medborgare och representant
för svenska allmogen, om jag för dess bifall gåfve
min röst. Jag föranlätes alltså, med anledning af
de härvid gjorda mångfaldiga anmärkningar, under !
åberopande af 56 Regeringsformen, yrka frågans
återförvisning till Konstitutionsutskottet för den
behandling, hvartill åberopade grundlagsbud kan
föranleda.
Petter Persson från Örebro län:
Jag vill blott förklara att jag ogillar Kongl. Maj:ts 1
proposition och förenar mig uti hvad Ola Månsson !
yttrat.
Förre talmannen Anders Ericsson:
Jag vill icke svara brodren Heurlin på det sätt
han bemöter sina ståndsbröder. Man bör icke
misskänna andras motiver eller gifna föreskrifter
för andras handlingssätt, äfven om det står i strid
med ens egna åsigter. Jagrespekterar alltid Heur-
lins mening, emedan jag tror det vara hans öfver-
tygelse, men vill att han äfven skulle göra det-
samma med min; men jag har icke sagt att Kongl.
Maj:ts förslag vid nästa riksdag kunde förändras,
så enfaldig kunde jag icke vara; och om jag till-
äfventyrs yttrat mig på sådant sätt, har jag uttryckt
mig otydligt. Jag mente att vid nästa riksdag
kunde uppgöras något bättre förslag, och såsom
bevis derpå åberopar jag min uppmaning till Sahl-
ström att såsom motion ingifva sina anmärkningar.
Johan Jacob Rutberg från Norrbottens län:
Jag hade med ståndets begifvande permission
från göromålen i Konstitutionsutskottet, då der rö-
stades öfver Bengt Gudmundssons förslag, hvilket
icke syntes röna någon symvati hos medständen.
Jag åberopar hvad jag på förmiddagen yurade.
Sedan öfverläggningen härefter förklarats fullän-
dad, yitrade sekreteraren:
De rum i grundlagarne som mest bestämdt upp-
lyser huruledes Kongl. Maj:ts af konst.utskottet
tillstyrkte förslag, ang. grundlags stiftande och för-
ändring böra behandlas, äro 84 S regeringsformen
och 29 8 riksdagsordningen. Dessa stadga otvetydigt
att et sådant förslag, Så tillstyrkt, ovilkorligen
skall hvila till grundlagsenlig behandling. 4) Man
har väl velat hemta stöd för tvetydighet uti berörde
stadganden vid jemförelse af dem å ena och inne-
bållet af 56 reg:sformen å den andra sidan, i thy
all man ansett denna sista vara stridande mot
de förra, men utom det alt, då man efter ordaly-
delsen, såsom grundlagen bjuder, tolkar 56 S, jag
för min del icke finner någon egentlig motsägelse,
då uti sistberörde S, som mera generelt vidrör frå-
gorne, specielt i atseende på konungens propost-
tioner i grundlagsfrågan icke yttras annat än att
riksstånden, ehvad konstitutionsutskottet till- eller)
afstyrkt, en bongl. proposition, derom må öfver-
m— A PR - — mm RK
rn mm —m MM mm As sar dT mr GO OO I TI
4 — Seklreterarens eJinran härom cvnoc Iakels