SAM 0 VN DD MSN antagligt förslag, men icke ett sådant som detta, hvilket, oaktadt sitt kongl. ursprung, ej lärer kunna aptagas af något stånd, och som således långt ifrån att påskynda, kommer att ännu längre fördröja den af allmänna opinionen så länge och så högljudt påkallade förbättringen af Sveriges representation. Häri instämde Per Persson Eden från Westernorrlands län. Pehr Sahlström från Stockholms län: 1 anledning af de uppmaningar, som af en ståndsledamot blifvit gjorda, att jag måtte inlemna mina på förmiddagen gjorda, anmärkningar till Konstitutionsutskottet, såsom en motion, får jag förklara attjag dertill är benägen, så vida ständet anser sådant lämpligt och derom jag anhåller att talmannen täcktes tillfråga ståndet. I motsatt fall skall jag genom tidningarne låta sprida mitt förslag, på det att detsamma för nationen måtte blifva bekant. En annan talare har anmärkt, att jag icke uppfattat beskaffenheten och naturen af de ändringar jag före-lagit. Sådant må blifva mitt fel, och beklagar jag endast, att jag ej har nog härd pannal för att trotsa den fara, fosterlandet kan vara underkastad. Talmannen erinrade, att utan hemställan tilll ståndet, förslag till förändringar i grundlagen kunde hos Konstitutionsutskottet väckas, hvarföre talmannen ansåg hemställan till ståndet i sådant afseende öfverflödig. Malts Persson från Stockholms län: Jag har begärt ordet för att besvara några under öfverläggningen framställda anmärkningar. En vard talsre har yttrat, att det vore fruktlöst att få förslaget till utskottet återremilteradt. Jag tror äfven ett sådant försök vore utan ändamål, ty enligt 29 8 Riksdagsordningen och 81 Regeringsformen, skall förslaget blifva hvilande och sädant tillkännagaf jag afven. Men enligt 56 Regeringsformen bar af många ledamöter blifvit yrkadt, att frågan borde ånyo öfverlemnas till utskottet för att erbåila e.t alternativt förslag. Om man återtager ordet återremiss och i stället yrkar, på sätt sistberörde innehåller, a:t f ågan måtie hänvisas till utskottet, tror jag sådant! emot :s tydliga lydelse icke kan väg:as. Vi böra derföre förena oss om en gemensam tanke, innefattande hyad Bengt Gudmundsson och Sahlström föreslagit. Då jag sist hade ordet, hade Sahlström ännu icke uppläst sitt förslag och vid verkstä!lighe: deraf var jag tillfälligtvis icke inne i plenirummet. Jag : skulle dertöre gerna vilja böra berörde förslag fö-: felåsas; och om brodren Sahlström dermed ville, göra sig mödan, skulle flera ledamoter förena sig med mig, ty sådant kan icke höras för oftå. Talmannen förmente, att uppläsande af Sahlströms ingifna skrift skulle upptaga alltför myc-: ken tid och trodde att de af ständets ledamöter, i som önskade aw yuerligare genomiäsa Sahlströms L skrift, kunde deraf hos honom få taga del. Johan Johansson från Östergöthlands län, skriftligen: via föredragning af Konstitutionsutskottets memorial N:o 42, i fråga om antagande till grundlagsenlig behandling af Kongl. Maj:ts nädiga förslag till förändrad nationalrepresentation, kan Jag cjun-., derläta alt i korthet yttra mina åsigter. Etter min ringa omdömesförmåga uti denna högst vigliga fråga, den första af alla, som vid ett riks-! möte kan komma under öfverläggning, utgör val-! rättigheten samt valsättet det förnämsta, nemligen grunden hvarpå hela förslaget hvilar. Den så högt beprisade samfaldta valprincipen är visserligen häruti antagen, fastån vid flera inveck-!: lade förhållanden, som i en framtid mera skullel: skada än gagna. Det företräde förslaget gifver, vissa högre ecklesiastike, civile och militäre embetsmän, äfvensom större fastighetsegare, jemte idkare af bandel, fabriksrörelse och handtve k fram-! för andra till val af ledamöter i första kammaren, ! tror jag icke. motsvarar folkets allmänna önskan, ii synnerhet som dessa valda riksdagsmän skulle komma att i sin befattniog qvarstå i nio år, äfven unI der de omständigheter att under tiden hafva upphört att vara embetsmän, fastighetsegare eller näj ringsidkare. ) Fullkomligt inseende de många olägenheter det l: nådiga förslaget innefattar, skulle jag handla istrid mot min pligt som medborgare och representant för svenska allmogen, om jag för dess bifall gåfve min röst. Jag föranlätes alltså, med anledning af de härvid gjorda mångfaldiga anmärkningar, under ! åberopande af 56 Regeringsformen, yrka frågans återförvisning till Konstitutionsutskottet för den behandling, hvartill åberopade grundlagsbud kan föranleda. Petter Persson från Örebro län: Jag vill blott förklara att jag ogillar Kongl. Maj:ts 1 proposition och förenar mig uti hvad Ola Månsson ! yttrat. Förre talmannen Anders Ericsson: Jag vill icke svara brodren Heurlin på det sätt han bemöter sina ståndsbröder. Man bör icke misskänna andras motiver eller gifna föreskrifter för andras handlingssätt, äfven om det står i strid med ens egna åsigter. Jagrespekterar alltid Heurlins mening, emedan jag tror det vara hans öfvertygelse, men vill att han äfven skulle göra detsamma med min; men jag har icke sagt att Kongl. Maj:ts förslag vid nästa riksdag kunde förändras, så enfaldig kunde jag icke vara; och om jag tilläfventyrs yttrat mig på sådant sätt, har jag uttryckt mig otydligt. Jag mente att vid nästa riksdag kunde uppgöras något bättre förslag, och såsom bevis derpå åberopar jag min uppmaning till Sahlström att såsom motion ingifva sina anmärkningar. Johan Jacob Rutberg från Norrbottens län: Jag hade med ståndets begifvande permission från göromålen i Konstitutionsutskottet, då der röstades öfver Bengt Gudmundssons förslag, hvilket icke syntes röna någon symvati hos medständen. Jag åberopar hvad jag på förmiddagen yurade. Sedan öfverläggningen härefter förklarats fulländad, yitrade sekreteraren: De rum i grundlagarne som mest bestämdt upplyser huruledes Kongl. Maj:ts af konst.utskottet tillstyrkte förslag, ang. grundlags stiftande och förändring böra behandlas, äro 84 S regeringsformen och 29 8 riksdagsordningen. Dessa stadga otvetydigt att et sådant förslag, Så tillstyrkt, ovilkorligen skall hvila till grundlagsenlig behandling. 4) Man har väl velat hemta stöd för tvetydighet uti berörde stadganden vid jemförelse af dem å ena och innebållet af 56 reg:sformen å den andra sidan, i thy all man ansett denna sista vara stridande mot de förra, men utom det alt, då man efter ordalydelsen, såsom grundlagen bjuder, tolkar 56 S, jag för min del icke finner någon egentlig motsägelse, då uti sistberörde S, som mera generelt vidrör frågorne, specielt i atseende på konungens proposttioner i grundlagsfrågan icke yttras annat än att riksstånden, ehvad konstitutionsutskottet tilleller) afstyrkt, en bongl. proposition, derom må öfverm— A PR — mm RK rn mm —m MM mm As sar dT mr GO OO I TI 4 — Seklreterarens eJinran härom cvnoc Iakels