DISKUSSIONER I TULLFRÅGAN HOS RID-
DERSKAPET OCH ADELN.
Forts. fr. gårdagsbl.
Friherre CEDERSTRÖM. CLAES RUD. En kör
regående talares här gjorda anmärkning -rörande
förevarande ämne synes mig bufvudsakligen hyila
på den värde ledamotens begångna förvexling af
Skånes förhållanden med det öfriga Sverges. Det
är klart, att förrberörde provins, genom sitt nära
grannskap med Danmark, lättare -kan dit afsätta
sina produkter, än den öfriga delen af landet för-
mår. En sådan förvexliog hvarken får eller kan
dock läggas till grund för ett Ståndets beslut. En
annan värd talare bar yttrat en synnerlig ömhet
mot den arbetande klassen. Ehuru aktningsvärdt
detta än må vara, torde sättet för verkställigheten
tåla en närmare granskning. I motsats af det a!
bemälde ledamot förordade sätt, vill jag, ätt man
snarare ställer så till, att den fattige får arbetsför-
tjenst och att sådant sker derigenom, att man för-
sätter såväl landtbrukaren som fabrikanten i till-
fälle, att lemna den behöfvande arb:te. Detta sy-
nes mig nyttigare än att genom en vilseledd filan-
tropi ruinera; båda. Jag tillstyrker bibehållande af
1845 års tullbestämmelser, helst jag för öfrigt tror,
att då Ridd. och Adeln vid denna riksdag visat
-. : : Hd
mycken frikostighet i anslagsväg, bör detta Stånd
jemväl taga i betraktande de rättvisa fordringarne
af den klass medborgare, på hvilka skatterne hul-
vudsakligen och tyngst hvila, jag menar jordbru-
karnes klas. Det har också helt naturligt inträffat
att Bondeståndets ledamöter inom Utskottet hafya
klagat deröfver att Utskottet i förevarande fall fö-
reslagit tullen. på- sätt som skett: De hafva vill
större delen önskat: att man icke så gjort, men de
hafva likväl insett, att de hafva ett mäktigt intresse
att bekämpa. De hafva derföre velat gå den me-
delväg som grefve Sparre föreslagit. Eftersom jag
icke vågar. föreslå framgång ät ett yrkande om bi-
behållande af nu gällande stadganden, ehuru de