(Insändt.)
KORNHAMNS-TORGET I STOCKHOLM.
Under den period som föregick året 1834, då
den från södra och vestra orterne till hufvudsta-
den med torgvaror ankommande allmogen var an-
visad till Jerntorget, förspordes flera både enskilda
och offentliga anmärkningar och missnöjen deröf-
ver, att det större och närbelägna Kornhamnstor-
get icke fick begagnas, utan uteslutande öfverlem-
nades åt en mängd åkare, under det att den större
wrafiken måste bedrifvas å en lokal, hyarest under
de flesta årstider stor trängsel och olägenhet må-
ste uppkomma. Någon förändring häruti kunde
likväl icke tillvägabringas förr, än kolerafarsoten
under förstnämnde år föranlät vederbörande att
förflytta torghandein till Kornhamnstorget; en åt-
gärd, som för både köpare och säljare fanns med-
föra lika mycken nytta som beqvämlighet. Nu åler,
sedan nästan all torghandel för sjelfva staden och
södermalm är koncentrerad äå Kornhamvstorget, sy-
nes ett lika förhållande vara nära att uppkomma
derstädes, som förr ä Jerntorget, emedan alla slags
försäljare söka tränga sig till det förrra, och än
mera att utvidga sina områden på den torgbesö-
kande allmogens bekostnad. Insändaren tager sig
friheten uppmana den mera uppmärksamme betrak-
taren alt någon onsdag eller lördag taga förhållan-
det i ögonsigte, då det stall befinnas: dels att nära
hela norra sidan aftorget är intagen af fiskförsäljare,
mångelskor m. fl., hvilkas ogenomträngliga rad icke
allenast gör passagen mellan Nygatorne och Ränt-
mästarehuset nog trång och äfventyrlig både för
åkande och gående, utan ock hindrar den med lass
inkomna allmogen att frän torget obehindradt ut-
komma; dels att siörre delen ar torgets vestra och
rymligaste sida är intaget af bröd-, grönsaks- och
jordfrugts-försäljare, hvarförutan de på sednare åren
tillkomne mjölförsäljarne, churu verkliga stadsboer
fålt intaga rummet längre fram, och det till så be-
tydlig del, att föga mer än en tredjedel af ået :ym-
liga torget för den trafikerande allmogen återstår.
Men härmed är ännu icke nog. På de seanare
veckorne hafsa köttförsäljarne, likaledes stadsboer,
med sina stolar och apparater fått rycka än längre
fram, hvarigencm, om så får fortfara och vid en
årstid då allmogen mera talrikt inkommer, utrym-
met för densamma, särdeles så länge afstängningen
för slussbyggnaden måste bibehållas, blifver ytterst
knappt och föro sakande en trängsel, som medfö-
rer betydliga olägemheter, helst vid en tidpunkt,
då man icke kan göra sig fullt säker mot kolera-
farsotens inträngande: Det är ingalunda insända-
rens mening att klandra eller söka förringa värdet
af den större konkurrens och den lättade tillgång
på de festa lifsförnödenheter, som serom detta
sammanförando uppstår, och hvilket för en stor stad
är af så betydlig och välgörande infiytelse; men
får dock till alla vederbörandes mogna onprlöme
hemstälia: huruv rvid oj tillika bör cöras nä
och dess billiga
skälet uttymmå
kyad få Jern
Korn-
pot afseende alven på allmogen
rätt, så att den dels må ega eit
för sina försäljningar. dels undgå at,
torget var tagliga händelsen, och ännu på
hamn ej är utan exempel, toppridas af polisbetje-
ningen och neiskällas af hvarje mångelska, som
finner sig besvärad af ett tillfsligtvis påkommel
och ofrivilligt närmande till hennes fridlysta plats.
aldrahelst då en på så sätt uppkommen wingsel är
RA