Uiga öfveräggningar så väl inom riksstånden, som hos utskott och kommittter, har det ändock icke lyckats sammanföra de heterogena åsigter, som dervid sökt göra sig gällande. Under fem dagar vYid denna riksdag har Konstitutionsutskottet varit sysselsatt med diskussion om grunderna till ett representationsförslag. Meningarne voro delade och ingen ville gifva vika. Så skreds till votering, som aflopp på det sätt, att klassvalsprincipen segrade). Ett härpå grundadt förslag blef af utskottet utarbetadt, och.detta är det som finnes vid ifrågavarande memorial bifogadt såsom reservation af en de) utaf utskottets ledamöter. Om Kongl. Maj:ts proposition uteblifvit, hade annat än berörde förslag under denna riksdag icke från utskottet ankommit ). Kongl. Maj:ts förslag har det företräde framför utskottets klassvalsförslag, hvilket sednare är lika otillfredsställande, som det nuvarande representationssättet, att det erkänner grundsatsen af sjelfskrifvenhetens upphörande samt antagande af samfälda val. Då meningarne inom utskottet voro så delade och ingen ville gifva vika, utan tolf ledamöter stodo mot WwIf, var för dem som önskade framåtskridande intet annat val, än antagande af Kongl. Maj:ts förslag; ty om detta blifvit afstyrkt, hade det blifvit begrafvet, och klassvalen fått liksom mer vatten på sin gvarn, och samfålda valen blifvit underkända. Jag medgifver visst, att Kongl. M:ts förslag har sina brister, men jag har trott att desamma i en framtid lättare kunnat afhjelpas just genom antagande af förslaget. Om 3:ne stånd nu önska en grundlagsförändring, kan ett stånd göra det om intet. Men enligt Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag kan en föreslagen grundlagsförändring väl hindras från antagande under tvenne riksdagar, men på den tredje skall deröfver röstas samfäldt, och då kän man ega hopp att få en nyttig och gagnelig förändring att gå igenom, om blott den andra kammaren är enhällig. En så genomgripande reform, som en förändrad represenfation, kan dessutom icke på en gång så genomföras, att alla kunna dermed bli belåtna. Jag påminner mig ock, att i utskottet voro alla ense derom, att en förändrad representation var af nöden; men då man kom till kritan, jag menar sättet för valrätten, då kämpade hvar för sig och man stod åter på samma punkt. Att striden ännu icke är utkämpad, det tror jag mig hafva hört här i dag. Af alla förslag som varit framme i utskottet, ehuru icke mindre än åtta till antalet, har jag icke funnit något som varit jemnförligt med Bengt Gudmundssons. Vi sex ledamöter af bondeståndet röstade äfven för detsamma, men att få det att antagas var en omöjlighet, var, såsom man plägar säga, som att sätta hufvudet i väggen. — Alla dessa förenade skäl hafva förmått mig att tillstyrka K, M:ts förslag såsom hvilande. Under öfverläggningen har mycket blifvit mot förslaget anmärkt med och utan fog. En talare har yttrat, att bondeståndet skulle utträngas utur representationen, att t. ex. en klockare skulle få lika rösträtt med en ägare af ett helt mantal. Sådant tror jag vara ett misstag, ty en sådan tjensteman, som en klockare, tror jag icke i nationalrepresentationen blir inrymd(?) ). 7 Olof Nilson från Östergöthlands län (skriftligen): Det är ej för mig, och måhända ej heller för nägon annan, lätt att inse hvarpå konstitutionsutskottet grundar sitt omdöme om det kongl. representationsförslaget, att det i fråga om valrätt, riksförsamlingens verkningssätt och hvad dermed sammanhänger, framställer ett förhållande, som visar sig ega bestämda företräden framför det nuvarande. Nu är det likväl något, som lärer händt litet hvar, som åtminstone händt mig, att jag nödgats många gånger genomläsa förslaget, innan jag kunnat komma underfund, väl med dess andemening, som genast träder i dagen, men icke så med de former det föreskrifver för valsättet, för de särskilda behörigheterna till valrätt, och hvarunder den utöfvas, så att jag ännu visst icke vågar påstå, alt jag förmått göra mig rigtigt reda derför. Jag skulle misstro att detta vore en följd af min egen skarpsinnighet, men jag har hört kunniga jurister försäkra, att om denna lag någonsin kommer att träda i verksamhet, skulle så många svårigheter i anseende till föreskrifternas mångfald och hoptrassling uppstå, att knappt något enda val kunde äga rum, hvilket ej skulle gifva anledning till missförstånd, tvister och klagomål. Detta vore visserligen en stör olägenhet, men som man dels till en början fick fördraga för de större fördelarne det medförde, dels kunde boppas att medtiden afbjelpå genom formernas förenkling, i fall förslagets syftning vore god, i fall det verkligen innebar någon stor och redbar, eller ens någon förbättring. Men nu är det i allå möjliga fall sämre ån det närvarande.; Här vet man åtminstone hvad man har, enhvar känner hvilken andel han åtnjuter i repvesentationen, och bondeståndet äger nu likväl sin fjerdedel, som ingen kan fråntaga det. Enligt det kongl. förslaget deremot, skulle det komma att alldeles försvinna, saknande all motståndskraft mot hvad man ville påtvinga det i både anslag och grundlagstiftning. Det går utpå att lägra all magt i några få rika, förnäma och högt uppsatta embetsmäns händer och genom dem i ministerens. Dess nej skulle bli af ingen betydenbat och sjelfva det biträde-de hittills åtminstone någon gång kunnat påräkna af: den industriella medelklassen, som med detsamma i flera fall delar intressen och böjelser, försvunne äfven då, emedan medelklassen sjelf hade ingenting att säga, enär byråkraterna ) Genom den förseglade sedlen eller på en röst. Red:s anm. ) Detta är väl sannt, men det hade ej hindrat stånden att genom uttryckandet af sina gemensamma tankar framtvinga ett annat. Red:s anm. 4) Afven denne talare var af. den mening, att då kongl. proposition väckt en fråga, skulle den ej . Orson I an VR MM LÄALkh. uran LL Rn