Uiga öfveräggningar så väl inom riksstånden, som
hos utskott och kommittter, har det ändock icke
lyckats sammanföra de heterogena åsigter, som
dervid sökt göra sig gällande. Under fem dagar
vYid denna riksdag har Konstitutionsutskottet varit
sysselsatt med diskussion om grunderna till ett re-
presentationsförslag. Meningarne voro delade och
ingen ville gifva vika. Så skreds till votering, som
aflopp på det sätt, att klassvalsprincipen segrade).
Ett härpå grundadt förslag blef af utskottet utar-
betadt, och.detta är det som finnes vid ifrågava-
rande memorial bifogadt såsom reservation af en
de) utaf utskottets ledamöter. Om Kongl. Maj:ts
proposition uteblifvit, hade annat än berörde för-
slag under denna riksdag icke från utskottet an-
kommit ). Kongl. Maj:ts förslag har det företräde
framför utskottets klassvalsförslag, hvilket sednare
är lika otillfredsställande, som det nuvarande re-
presentationssättet, att det erkänner grundsatsen af
sjelfskrifvenhetens upphörande samt antagande af
samfälda val.
Då meningarne inom utskottet voro så delade
och ingen ville gifva vika, utan tolf ledamöter sto-
do mot WwIf, var för dem som önskade framåtskri-
dande intet annat val, än antagande af Kongl.
Maj:ts förslag; ty om detta blifvit afstyrkt, hade
det blifvit begrafvet, och klassvalen fått liksom mer
vatten på sin gvarn, och samfålda valen blifvit
underkända. Jag medgifver visst, att Kongl. M:ts
förslag har sina brister, men jag har trott att de-
samma i en framtid lättare kunnat afhjelpas just
genom antagande af förslaget. Om 3:ne stånd nu
önska en grundlagsförändring, kan ett stånd göra
det om intet. Men enligt Kongl. Maj:ts ifrågava-
rande förslag kan en föreslagen grundlagsförändring
väl hindras från antagande under tvenne riksdagar,
men på den tredje skall deröfver röstas samfäldt,
och då kän man ega hopp att få en nyttig och
gagnelig förändring att gå igenom, om blott den
andra kammaren är enhällig. En så genomgripan-
de reform, som en förändrad represenfation, kan
dessutom icke på en gång så genomföras, att alla
kunna dermed bli belåtna.
Jag påminner mig ock, att i utskottet voro alla
ense derom, att en förändrad representation var af
nöden; men då man kom till kritan, jag menar
sättet för valrätten, då kämpade hvar för sig och
man stod åter på samma punkt. Att striden ännu
icke är utkämpad, det tror jag mig hafva hört här
i dag. Af alla förslag som varit framme i utskot-
tet, ehuru icke mindre än åtta till antalet, har jag
icke funnit något som varit jemnförligt med Bengt
Gudmundssons. Vi sex ledamöter af bondeståndet
röstade äfven för detsamma, men att få det att
antagas var en omöjlighet, var, såsom man plägar
säga, som att sätta hufvudet i väggen. — Alla
dessa förenade skäl hafva förmått mig att tillstyr-
ka K, M:ts förslag såsom hvilande.
Under öfverläggningen har mycket blifvit mot
förslaget anmärkt med och utan fog. En talare
har yttrat, att bondeståndet skulle utträngas utur
representationen, att t. ex. en klockare skulle få
lika rösträtt med en ägare af ett helt mantal. Så-
dant tror jag vara ett misstag, ty en sådan tjen-
steman, som en klockare, tror jag icke i national-
representationen blir inrymd(?) ).
7 Olof Nilson från Östergöthlands län (skriftligen):
Det är ej för mig, och måhända ej heller för nä-
gon annan, lätt att inse hvarpå konstitutionsutskot-
tet grundar sitt omdöme om det kongl. represen-
tationsförslaget, att det i fråga om valrätt, riks-
församlingens verkningssätt och hvad dermed sam-
manhänger, framställer ett förhållande, som visar
sig ega bestämda företräden framför det nuvaran-
de. Nu är det likväl något, som lärer händt litet
hvar, som åtminstone händt mig, att jag nödgats
många gånger genomläsa förslaget, innan jag kun-
nat komma underfund, väl med dess andemening,
som genast träder i dagen, men icke så med de
former det föreskrifver för valsättet, för de särskil-
da behörigheterna till valrätt, och hvarunder den
utöfvas, så att jag ännu visst icke vågar påstå, alt
jag förmått göra mig rigtigt reda derför. Jag
skulle misstro att detta vore en följd af min egen
skarpsinnighet, men jag har hört kunniga jurister
försäkra, att om denna lag någonsin kommer att
träda i verksamhet, skulle så många svårigheter i
anseende till föreskrifternas mångfald och hoptrass-
ling uppstå, att knappt något enda val kunde äga
rum, hvilket ej skulle gifva anledning till miss-
förstånd, tvister och klagomål. Detta vore visser-
ligen en stör olägenhet, men som man dels till en
början fick fördraga för de större fördelarne det
medförde, dels kunde boppas att medtiden afbjel-
på genom formernas förenkling, i fall förslagets
syftning vore god, i fall det verkligen innebar nå-
gon stor och redbar, eller ens någon förbättring.
Men nu är det i allå möjliga fall sämre ån det
närvarande.; Här vet man åtminstone hvad man
har, enhvar känner hvilken andel han åtnjuter i
repvesentationen, och bondeståndet äger nu likväl
sin fjerdedel, som ingen kan fråntaga det. Enligt
det kongl. förslaget deremot, skulle det komma att
alldeles försvinna, saknande all motståndskraft mot
hvad man ville - påtvinga det i både anslag och
grundlagstiftning. Det går utpå att lägra all magt
i några få rika, förnäma och högt uppsatta em-
betsmäns händer och genom dem i ministerens.
Dess nej skulle bli af ingen betydenbat och sjelfva
det biträde-de hittills åtminstone någon gång kun-
nat påräkna af: den industriella medelklassen, som
med detsamma i flera fall delar intressen och böj-
elser, försvunne äfven då, emedan medelklassen
sjelf hade ingenting att säga, enär byråkraterna
) Genom den förseglade sedlen eller på en röst.
Red:s anm.
) Detta är väl sannt, men det hade ej hindrat
stånden att genom uttryckandet af sina gemen-
samma tankar framtvinga ett annat.
- Red:s anm.
4) Afven denne talare var af. den mening, att då
kongl. proposition väckt en fråga, skulle den ej
. Orson
I an VR MM LÄALkh. uran LL Rn