1 Kongi. Gotha Hotratt.
li ——
(Insändt.)
NÅGRA ORD OM TULLEN Å BOMULLSGAÅRN.
Få torde väl de vara, hvilka efter de långa de-
balterna vid riksdagen och den vidlyftiga polemi-
ken i tidningar och brochurer rörande detta ämne
ännu icke stadgat sin öfvertygelse derom. Insän-
daren häraf var länge obestämd, men med ledning
af förhållandet vid härvarande garn- och komulls-
priser kom han till klart begrepp om saken, som
till bans förvåning befanns mycket enkel. Kan
man visa att spinneriegarena hbafva en öfver höf-
van stor vinst, så är med detsamma äfven visadt
alt tullen kan och bör nedsättas; ty denna vinst
erhålles just genom tullen. De vidlyftiga kalkyler,
som blifvit uppställda för att visa detta hafva kan-
ske icke alltid blifvit förstådda, eller kanske någon,
när ban hört motsidans sofismer, trott att de icke
vero fullt tillförlitliga. Den beräkning, s:m nu
här framlägges är sä enkel, att hvar uch en bör
kunna inse dess halt, och för öfrigt kan hvarje lä-
sare sjelf kontrollera den.
Garnet är numreradt efter dess finare celler gröfre
beskaffenhet med jemna nummer, och strängens
antal i bundten utvisas alltid af detta rummer
multipliceradt med 40. Så innehåller A? 8 jemt
80 sträng, J4 10 jemt 100 0. s. v. Ålla sträng
innehålla lika långa garnändar, och vigten på en
bundt garn är omkring 41 skålpund. Prisskillna-
den meilan de olika numrorna måste säledes ut-
visa kostnaden för tillverkningen af 20 sträng,
hvaraf man lätt kan finna tiliverknadskostnaden
för 80, 400, 420 etc som är antalet i bundtar af
nummeris 8, 10, 42 etc. Om till denna sålunda
lätt funna tvilverkningskostnad, hvaruti naturligt-
vis inberäknas både arbetslöner, räntor, mascliiner-
nas slitning och hvad mera det månde vara, läg-
ges kostnaden för råämnet bomullen, så finner man
hvad garnet kostar tillverkaren.
Nu upptar priskuranten från garnmagasinet vid
Stortorget här i Stockholm 42 skillingars prisskill-
nad å bundtar af numrorna 8, 40, 42, 14. 46, 18
och 20, hvilka 42 skillingar således utgör hela till-
verkningskostnaden för de 20 sträng som utgöra
skilloaden mellan hvarje nummer. Häraf ser man
att M 8 kostar 4 rdr i tillverkning, AM 10 4 rdr
42 sk., M 12 4 rdr 24 sk. o. 8. v. Troligt är att
denna af tillverkaren sjelf beräknade kostnad ä hans
vara är tagen så hög som möjligt.
Bomulispriset är nu 48 sk. hos detaljörer här i
Stockholm och det är tydligt att spinneriegarne,
som iuvförskrifva stora partier från produktionsor-
terna hafva varan för betydligt bättre köp. Sådant
må man dock lemna åsido, ty den vinst, som de
häråf erhålla, är egentligen en köpmansvinst, som
icke haft att skaffa med vinsten på fabrikationen
Om man räknar att 8!V, procent af bomullen skulle
förloras vid garnets tillverkning, så är det troligen
mycket för mycket, men bättre är att ränna mera
till motsidans fördel än till sin egen. Således åt-
går 42 skålpund bomuli till bundten, som efter 13
sk. per skålpund gör 4 rdr 24 skillingar.
Gecom denna enkla och rundiigt uviltagna beräk-
ming har man således fött veta hyad de gröfre garn-
sorterna kosta spinneriogaren ifall man räknar bom-
ullen efter detaljpriset. Det är nemligen per bundt
4 rdr 24 sk. för råämnet och 12 sk. för hvar 20:e
sträng; således för J4 8 5 rdr 24 sk., för MF 10
5 rdr 36 sk. o. s. vy. 12 sk. mera för hvarje högre
nummer.
Skillnaden melian detta pris och det som är upp-
taget å den ofvacnämnde priskuranten är likväl 4
rdr 24 sk.; hvilket således utgör den vinst, som
tillverkaren och köpmannen gemensamt cerhälla.
Nu lär köpmannens provision vara bestämd till 24
sk. per bundt och har således herrar garnfabrikan-
ter den öfverdrifyet stora nettovinsten af 4 rdr per
bundit, efter en beräkning, som på allt sätt är li-
beral mot dem. På detta sä:t finner man sannin-
gen af gjorda påståender om spinneripatronernas
orimligt stora recetter på hundratusentals riksdaler
om Ääret.
När efter denna liberala kalkyl vinsten utgör
ungefär 4 skillingar 4V, rst. per skålpund, så må
men också finna befogenheten af det yttrande, som
en af spinneriegarne hade redan för fiera år sedan,
då likväl troligen maschinerna voro mindre full-
komliga: att han kunde tillverka sitt garn till
samma pris, som man kunde sälja lika god vara
för i Manchester, och att således tillverkningen
skulle bära sig äfven utan ringaste tull, ehuru så
länge man gynnade honom med en, som var öf-
verdrifvet hög (då 8 sk. boj, så ville han visst
icke neka att ta emot den fördel han häraf hade
Denne man har troligen icke eller laggt två strå i
kors för att hålla tullen uppe och önskligt för Sver-
ges innebyggare vore att alla anura spinneripatro-
ner hållit sig lika passiva.