-Imedlemmar voro från corpsen uteslutne. Följde .Jaf denna ensidighet i förening med andra ålder domslyten har varit den. ofvan angifna, eller at :Iborgerskapcets. militärkorps numera existerar til föga annat än namnet, i det blott en och annar tilliten. reminiscens deraf någon gång framkallas u förgätenheten att paradera vid något högtidligt till älle. Vår afsigt har varit att söka gjuta en ny anda i.denn: föråldrade form och väcka den ifrågavarande in stistutionen; till ett friskare, tidsenligare lif. Såsom första vilkoret härför betrakta vi, att rättigheter att deltaga i stadens beväpning, i stället att, som hittills, vara inskränkt till det näringsidkande baorgerskapet, tillerkännes alla hufvudstadens välfrej dade manliga innevånare, som uppnått myndig ålIder, utan afseende på hvad stånd eler klass de Itillhöra, under vilkor blott att de äro villige och Joförhindrade att uppfylla de noggrannt bestämda låligganden, hvilka inträdet uti ett medborgaregarde innebär, så vidt detta skall uppfylla sin bestämmelse. Af en gemensam tjenstgöring och gemensamma öfningar böra också de bästa resultater kunna emotses för folkets utbildande till en sann Imedborgerlig anda. Men då man sålunda förenar alla klasse: för ett gemensamt ändamäl, tro vi likväl, att vid den afsedda institutionen börundvikas hvarje åtgärd, som skulle stö-ande ingripa i dessa klassers enskilde förbållanden och verksamhet. Det kan också icke förbises, att Stockholms stad redan förut vidkännes betydliga utgifter för vidmakthållande af ordning och säkerhet derstädes, samt att sålunda dess innevånare icke kunna eller böra betungas med tjenstgöring för enahanda ändamål under andra förhållanden än de ofvan antydda. Då sådana icke äro för handen, synes tjenstgöringen lämpligen kunna inskränkas till de öfningar, utan hvilka gardet skulle förfela de dermed afsedda ändamål. På det deltagandet uti gardets tjenst må blifva så föga kostsamt och besvärligt som möjligt, bör staten, enligt vår tanka, förse med oundgängliga beväringspersedlar dem, som ej förmå sjelfva anskaffa dylika. Uniformen torde böra betraktas såsom ett underordnadt föremäl, göras så enkel som möjligt, och dess anläggande, ehuru önskvärdt, icke föreskrifvas såsom en bestämd skyldighet. Ordningen, disciplinen och tjenstgöringen inom gardet torde icke böra underkastas de för den öfriga väpnade styrkan gällande lagar och reglementen, utan hyila på en Ordningsstadga, hvilken gardet, genom kommitterade, uppgör, och som utgår ifrån förutsättningen af det medborgerliga sinnets laglydnad och pligtkänsla. Det medborgerliga förtroendet bör blifva grunden både för beviljande af inträde uti gardet och för befordran til! befälhafvareplatser inom detsamma, och utnämningen till dessa sålunda en rättighet för gardets samtliga medlemmar. I enlighet med ofvan yttrade åsigter bifogas här i underdånighet Förslag till de al!männa grunder, på hvilka, enligt vår tanka, organisationen af ett medborgaregarde för Stockholm borde hvila, och våga vi, under hopp aw: bildandet eller snarare återupplifvandet af en sådan inrättning vinner Ed. Kongl. Maj:ts nådiga bifall, i underdånighet anhålla, att organisationen af det begärda Medborgaregardet så snart son möjligt måtte företagas och detsamma sålunda snart kunna börja sina öfningar. Förslag till allmänna grunder för bildande af etl Medborgaregarde i Stockholm. S 4. Medborgaregardets ändamål, rättighet och skyldighet är, dels att genom moraliskt inflytande och, der detta befinnes otillräckligt, med fysisk styrka upprätthålla lugnet och den lagliga ordningen, vid tillfällen, då den civila myndigheten dertill är otillräcklig, dels att, der så behöfves, bidraga till hufvadstadens.försvar mot yttre fiender. S 2. Hvarje välfrejdad, i Stockholm skattskrifven mansperson ege, efter fylda 21 är, i allmänhet rättighet att inträda vid och vara medlem af Medborgaregardet. Undantagne från den uti föregående mom. medgifne rättighet äro: 4) exekutions-, stadsoch polisbetjent;.2) i tjenst varande officer, underofficer samt. gemenskapen vid armeen och Kongl. Moj:ts flotta, och 3:o enskilds tjenare, som lyder under tjenstehjonsstadgan och hvars husbonde ej medgifver hans inträde uti gardet, samt den för tjenstgöringen erforderliga ledighet. i S 3. Medborgaregardet organiseras uti kompahier, och desse uti, till antal och styrka sinsemelan lika, underafdelningar, hvilka sednare helst bil-l das. utaf personer, boende uti samma eller till hvar-! andra gränsande qvarter inom samma territorial-. örsamling. . Kompanierne sammansättas, så vidt möjligt är, af underafdelningar, tillhörande samma . rakt och samma eller till hvarandra: gränsandel: lylika församlingar. Kompanierne förenas, det så ehöfves, uti bataljoner. L Komma vapen af olika slag att begagnas, lämpas rganisationen derefter. Medborgaregard-ts första organisation uti här ;fvan nämnde; hänseende besörjes af en kommitt if minst 40 personer, hvaribland åtminstone 4 tillwörande hvarje af hufvudstadens territorialförsamingar. Ledamöte.ne uti denna kommittå utses vid Illmänt sammanträde utaf petitionärerne och dem, vilka dessförinnan sökt inträde uti Medborgareardet. Denna kommitt äge, då gardet bildas, att betämma, om sökande må beviljas inträde uti garet eller icke; uti det sednare fallet erfordras en luralitet af två tredjedelar af de röstandes hela ntal. Samma rättighet tillkomme sedermera, eller edan kompanierne blifvit bildade, desse samma vart för sig. Med lika: pluralitet kan kompani s tesluta det samma tillhörande mediem af gardet. 4. Medborgaregardets befäl utses genom val, varvid hvarje tillstädeskommen medlem af gardet!S eräknar en röst samt absolut pluralitetberäknas,räkad efter hela antalet inom den kår, som förrättar !g alet. -Hvarje kompani väljer det befäl, som för det1 amma och dess underafdelningar nödigt är. Bab iljonsbefälet väljes af alla gardets medlemmar, Ilhörande de kompanier, af hvilka bataljonen be-Å är. Öfverbefälhafvaren tillsättes af konungen bland1 ne af hela gardet på ofvannämnde sätt valde ochg ireslagne personer. k .Öfverbefälhafvaren och öfriga befälet tillsättas 1:sta ingen för 4 och sedermera för 3:ne år. Befälet Dpjute ei någan aflänina .