-Imedlemmar voro från corpsen uteslutne. Följde
.Jaf denna ensidighet i förening med andra ålder
domslyten har varit den. ofvan angifna, eller at
:Iborgerskapcets. militärkorps numera existerar til
föga annat än namnet, i det blott en och annar
tilliten. reminiscens deraf någon gång framkallas u
förgätenheten att paradera vid något högtidligt till
älle.
Vår afsigt har varit att söka gjuta en ny anda i.denn:
föråldrade form och väcka den ifrågavarande in
stistutionen; till ett friskare, tidsenligare lif. Såsom
första vilkoret härför betrakta vi, att rättigheter
att deltaga i stadens beväpning, i stället att, som
hittills, vara inskränkt till det näringsidkande baor-
gerskapet, tillerkännes alla hufvudstadens välfrej
dade manliga innevånare, som uppnått myndig ål-
Ider, utan afseende på hvad stånd eler klass de
Itillhöra, under vilkor blott att de äro villige och
Joförhindrade att uppfylla de noggrannt bestämda
låligganden, hvilka inträdet uti ett medborgaregarde
innebär, så vidt detta skall uppfylla sin bestäm-
melse. Af en gemensam tjenstgöring och gemen-
samma öfningar böra också de bästa resultater
kunna emotses för folkets utbildande till en sann
Imedborgerlig anda. Men då man sålunda förenar
alla klasse: för ett gemensamt ändamäl, tro vi lik-
väl, att vid den afsedda institutionen börundvikas
hvarje åtgärd, som skulle stö-ande ingripa i dessa
klassers enskilde förbållanden och verksamhet.
Det kan också icke förbises, att Stockholms stad
redan förut vidkännes betydliga utgifter för vid-
makthållande af ordning och säkerhet derstädes,
samt att sålunda dess innevånare icke kunna
eller böra betungas med tjenstgöring för ena-
handa ändamål under andra förhållanden än de
ofvan antydda. Då sådana icke äro för handen,
synes tjenstgöringen lämpligen kunna inskränkas
till de öfningar, utan hvilka gardet skulle för-
fela de dermed afsedda ändamål.
På det deltagandet uti gardets tjenst må blifva så
föga kostsamt och besvärligt som möjligt, bör sta-
ten, enligt vår tanka, förse med oundgängliga be-
väringspersedlar dem, som ej förmå sjelfva anskaffa
dylika. Uniformen torde böra betraktas såsom ett
underordnadt föremäl, göras så enkel som möjligt,
och dess anläggande, ehuru önskvärdt, icke före-
skrifvas såsom en bestämd skyldighet. Ordningen,
disciplinen och tjenstgöringen inom gardet torde
icke böra underkastas de för den öfriga väpnade
styrkan gällande lagar och reglementen, utan hyila
på en Ordningsstadga, hvilken gardet, genom kom-
mitterade, uppgör, och som utgår ifrån förutsätt-
ningen af det medborgerliga sinnets laglydnad och
pligtkänsla. Det medborgerliga förtroendet bör
blifva grunden både för beviljande af inträde uti
gardet och för befordran til! befälhafvareplatser in-
om detsamma, och utnämningen till dessa sålunda
en rättighet för gardets samtliga medlemmar.
I enlighet med ofvan yttrade åsigter bifogas här
i underdånighet Förslag till de al!männa grunder,
på hvilka, enligt vår tanka, organisationen af ett
medborgaregarde för Stockholm borde hvila, och
våga vi, under hopp aw: bildandet eller snarare
återupplifvandet af en sådan inrättning vinner Ed.
Kongl. Maj:ts nådiga bifall, i underdånighet an-
hålla, att organisationen af det begärda Medbor-
garegardet så snart son möjligt måtte företagas och
detsamma sålunda snart kunna börja sina öfningar.
Förslag till allmänna grunder för bildande af
etl Medborgaregarde i Stockholm.
S 4. Medborgaregardets ändamål, rättighet och
skyldighet är, dels att genom moraliskt inflytande
och, der detta befinnes otillräckligt, med fysisk
styrka upprätthålla lugnet och den lagliga ordnin-
gen, vid tillfällen, då den civila myndigheten der-
till är otillräcklig, dels att, der så behöfves, bidra-
ga till hufvadstadens.försvar mot yttre fiender.
S 2. Hvarje välfrejdad, i Stockholm skattskrif-
ven mansperson ege, efter fylda 21 är, i allmänhet
rättighet att inträda vid och vara medlem af Med-
borgaregardet.
Undantagne från den uti föregående mom. med-
gifne rättighet äro: 4) exekutions-, stads- och po-
lisbetjent;.2) i tjenst varande officer, underofficer
samt. gemenskapen vid armeen och Kongl. Moj:ts
flotta, och 3:o enskilds tjenare, som lyder under
tjenstehjonsstadgan och hvars husbonde ej medgif-
ver hans inträde uti gardet, samt den för tjenstgö-
ringen erforderliga ledighet. i
S 3. Medborgaregardet organiseras uti kompa-
hier, och desse uti, till antal och styrka sinsemel-
an lika, underafdelningar, hvilka sednare helst bil-l
das. utaf personer, boende uti samma eller till hvar-!
andra gränsande qvarter inom samma territorial-.
örsamling. . Kompanierne sammansättas, så vidt
möjligt är, af underafdelningar, tillhörande samma .
rakt och samma eller till hvarandra: gränsandel:
lylika församlingar. Kompanierne förenas, det så
ehöfves, uti bataljoner.
L
Komma vapen af olika slag att begagnas, lämpas
rganisationen derefter.
Medborgaregard-ts första organisation uti här
;fvan nämnde; hänseende besörjes af en kommitt
if minst 40 personer, hvaribland åtminstone 4 till-
wörande hvarje af hufvudstadens territorialförsam-
ingar. Ledamöte.ne uti denna kommittå utses vid
Illmänt sammanträde utaf petitionärerne och dem,
vilka dessförinnan sökt inträde uti Medborgare-
ardet.
Denna kommitt äge, då gardet bildas, att be-
tämma, om sökande må beviljas inträde uti gar-
et eller icke; uti det sednare fallet erfordras en
luralitet af två tredjedelar af de röstandes hela
ntal. Samma rättighet tillkomme sedermera, eller
edan kompanierne blifvit bildade, desse samma
vart för sig. Med lika: pluralitet kan kompani s
tesluta det samma tillhörande mediem af gardet.
4. Medborgaregardets befäl utses genom val,
varvid hvarje tillstädeskommen medlem af gardet!S
eräknar en röst samt absolut pluralitetberäknas,räk-
ad efter hela antalet inom den kår, som förrättar !g
alet. -Hvarje kompani väljer det befäl, som för det- 1
amma och dess underafdelningar nödigt är. Ba- b
iljonsbefälet väljes af alla gardets medlemmar,
Ilhörande de kompanier, af hvilka bataljonen be-Å
är. Öfverbefälhafvaren tillsättes af konungen bland1
ne af hela gardet på ofvannämnde sätt valde ochg
ireslagne personer. k
.Öfverbefälhafvaren och öfriga befälet tillsättas 1:sta
ingen för 4 och sedermera för 3:ne år.
Befälet Dpjute ei någan aflänina .