ningssättet, då så måasa artiklar äro undantacn? för särskild pröfning. Dervid fär jag tillika bek!sa att slöjdeväror, icke specificerade, och handtverkerivaror i allmänhet icke blifvit undantagne. ag hade nemligen för dessa varor velat yrka på bibehållande af den hittils gällande tullen. Orsa I ken derti!i ligger icke i någon fruktan för den Därvarande handeskrisen och des3 följd-r för våra Näringar; jag anser nemligen mycken inbillning ligga till srund för den farhåga, scm synes nog allmänt råva, att stora massor f utländska varor skola störta öfver oss. Arbetslöshet plägar eljest icke föda öfverproduktion, och då i många europeiska länder dervarande fsbriker ligga nere, behöfver ej deraf befaras någon utsträckt varuproduktion. Det egentliga skälet hvarför jag önskade b: behållandet af nuvarande tullbestimmelse är, att dessa varor, för att kunna lätt tullbehandlas, ofta torde angifvas lill ett värde som för de flesta betydligt understi.: ger dera: e sentliga värde, hvarigenom den åsatta. jullprocenten icke i verklighewn utgår. Det torde derför ara nödvändigt att fastställa något högre tullbestämmelser för itt kunna lemna behöfligt skydd åt neriogen. Jeg nämner detta utan att derföre vilja s:ga, att det behöfver alltid ega rum; det finnes n-miizen många slsgs handtverkerivaror som, ill följd f svårigheten och dyrheten att transportera dem, naturligen tillhöra den inhemska produktionen, såsom möbler och anvat dylikt Många sådsna skulle t. o. m. kunna få tullfritt införss utan att man derför äfventyrade någon betydlig konkurrens. Avdra deremo! äro, i anseend2 till mindre vigt och volym i förhålande will virde!, af beskaffenhet att kunna med mera lätthet impor eras, hvadan der inhen.ske fab ikanten deraf torde böra skyddas genom högre tullb-stärmmelser. Då jag deremot i fråga om öf iza ariiklar, tillhörende den s. k. klumpen, vill biträda utskottets förslag, önskade jaz få förenämnde artikl r jemväl undantagne, och hewuställer om icke ståndet skulla täc. kas medgifya a:t de:sa ariklsr lsggas tll de öfsiBe, särskildt upptagne varorna. Hvar och en, vare sig aff.rsmin cller andra personer, som haft tillfälle att se verkan af den ni gällsnde tulltaxans lillämpning, torde medgifyva att den i vissa fall icke kunde vara sämre. Detta säger jag dock icke så mycket med afseende på tullsystemet i det stora bela; denra fråga lirer i alla fall nog komma att debatteras vid de vigtigare artiklar, som äro undantagne för särskild pröfning. Då jag undantager nyssoämnda artiklar, dertill man måhända afven sku!le kunna ligga de af mig nu vidrörde: slöjdvaror, så äro de öfriga ariiklarne af så ringa: betydenhet, att fråg:n om förändring uti 4845 ärs ullbestämmelser e. en:ligen in: kränker sig till bemödande att åstadkomma en mera rationel och klok! ullbehandling, att återföra vissa artiklar under vissa benämningar, m. m. Jag vågar icke yrka derpå, men hemställer till; ridd. och adeln, och hoppas att br Rosenblad vill förena sig med mig uti den anhållan, att ståndet ville medgifva att meranämnde artiklar eller slöjdvaror, ej specificerade och handtverkerivaror inge på den särskilta listan upptagas. Frih. RAAB: I anledning af hr Hjertas sednast framställda önskan, att ridd. och adeln ville! undantagsvis för artikeln slöjdevyaror medgifva en örändring af sitt beslut i fråga om föredragnings sättet, får jag förklara, att jag anser detta högst: lämpligt, emedan det möjligen kunde hafva till öljd, att den ena ledamoten efter den andra framI täller enahanda önskan i fråga cm någon viss arikel, hvyadan man icke kunde förutse någon gräns ör anspråken i detta afseende. För öfrigt anser jag visserligen icke denna artikel vara af så stor vigt, att något undantag af den orsaken borde ifrågakomma. Den drager nu 533!; procents införseltull, och skulle efter utsk:ts förslag blott hafva 25 procent tull. Men som den lofliga importen af denna artikel är temligen ringa, skulle skillnaden i beloppet mellan dessa båda tullsatser icke blifva mer än några hundrade riksdaler. Vidsädant förhällande är icke skälig anledning förmoda, att vära, handtverkare skulle ruineras af den föreslagna tullnedsättningen. På sätt hr Rosenblad synes hafva velat antyda är det gifvet att om varuprisen utomlands nedgå och siledes varorna naturligen söka sig hit, så är det ju gifvet, alt ju högre och orimligare våra tullbestämmelser äro, desto mera skall smuggleri och tullförsnillning derafföranledas. Hvad sjeifva principen beträffar af en högre eller lägre tullsats, så utvisa hr Skogmans tabeller, att alltsedan år 4824, då Rikets Ständer började att följa en liberalare tull-lagstiftning, och allt efter som förbuden upphört och handtverkerierna således till en viss grad måst konkurrera med utländningen, hafva handtverkerierna uti betydlig mån förkofrat sig; bland andra hafva bleckslageriarbetena i den mån utvidgats, att antalet af idkarne utaf detta handtverk från 4837 till 1843 stigit från 59 till 30 mästare. Detta synes vara ett tillräcktigt bevis på att de kunna berga sig med den förra tullen. (Forts. följer ) RÄTTEGÅNGS OCH POLISSAKER.