ning med denna samt enligt dess toreskrill
Men så framt ändamålet med en sådan inrät!
ning skulle vinnas, borde enligt vår tanka, för
hållanderna här vara desamma som i Englanc
och organisationen af polisen härstädes på ni
got sätt jemförlig med den Engelskas. Delt
är emellertid i många hänseenden icke förhal
landet: Stockholms polis, ehuru måhända s
god som den efter sin organisation kan vars
befinner sig likväl icke på den ståndpunkt, at
den kan ställas i bredd med Eaglands och sy
nes åtminstone icke vara så beskaffad, at
mängden af hufvudstadens innevånare skull
anse för en önskvärd utmärkelse, att få bild
en till viss grad subordinerande afdelning der
af, deltaga uti polisens funktioner och förse
med dess tjenstetecken. Och att den at h
ÖOfverståthållaren proponerade Säkerhets-vakt
verkeligen, när och så ofta som helst kund
anlitas att tjenstgöra jemte polisen eller i den
nas ställe, synes af 48 i hr Öfverståthållaren
ofvannämnda förslag, der det heter: För be
tryggande af allmänt lugn och säkerhet til
person och egendom, bildas af hufvudstaden
innevånare en medborgerlig skydds- och ord.
niogsvakt m. m. Således för fullkomligt ena
banda ändamål med polisens, ty dennas all:
åligganden gå icke ut på något annat, än jus
detta betryggande af allmänt lugn och säker-
het till person och egendom. Detta ändamå
är emedlertid på en gång både mera vidsträck
och mera inskränkt än det, vi med ett med.
borgaregarde åsyftat. Under det nemliger
polisens funktioner inskränka sig till ord.
ningens vidmakthållande och beifrande af de
enskildta brottsliga handlingar, hvarigenom der
kan förnärmas men ej skakas, ha vi trott med-
borgaregardets ävdamål böra blifva att skydda
hufvudstadens allmänna säkerhet emot den fara,
som kan hota henne, vare sig af inre eller
yttre fiender, af missledde landsmän eller af
främmande våldskräktare. Medborgaregardet
tillhörde sålunda hvarken att deltaga uti poli-
sens vanliga funktioner, icke eller att uppträda,
då lugnet tillfälligtvis kunde störas af ett rin-
gare galu-uppträde, hvilket den vanliga civila
ordningsmakten vore tillräcklig att i ögonblicket
lugna, utan blott i sådant fall, då oroligheter
af vådligare art uppstodo, och hvilka kunde
medföra menliga följder för staden eller hela
samhället. Det har också förekommit oss som
innebure det en oeftergiflig pligt för hvar och
en, som mnitälskade -för fäderneslandets be-
stånd och väl, att icke försumma något lofligt
medel för att uppnå det för hela landet så
vigtiga ändamål, att hufvudstaden må kunna
försvara sig sjelf och dermed landets hjerta,
Vi dolde icke för oss att, för detta ändamåls
uppnående, erfordrades, att underkasta sig mö-
dor och uppoffringar; men vi Jitade i detta
afseende på den anda, som alltid lifvat huf-
vudstadens innevånare, och hvilken skulle för-
må dem, att icke sky tillbaka för de pligter,
det sllmännas väl ålade dem.
Då vi med det af oss i underdånighet be-
gärda medborgaregarde afsett nu angifna än-
damål,; -var naturligt att vi föreställde oss detta
garde som en fullt beväpnad och på militä-
risk fot organiserad corps. Att sjelfva ordet
beväpnad icke blifvit begagnadt i den under-
dåniga pelitionen härrörde deraf, att vi anså-
go detta begrepp-redan innefattadt i den af
oss med afsigt valde henämningen: Medbor-
garegarde,, enär benämningen garde, aldrig be-
gagnas om obeväpnvade kårer.
Sedt under den synpunkt. vi ofvan angifvit, är
ett väpnadt medborgaregarde också ingen ny in-
rättning i Stoöckho!m: det är tvärtom en ganska
gammal, måhända nära nog lika gammal som sjelfva
staden: Ått skydda denna var redan från lång tid!
tillbaka ansedt, ej blott såsom en dess innevåna-
res rättighet, utan dem ålagdt som en pligt, och
det--var, för att bespara sig åtminstone en del af
de dermed förknippade personliga besvär, som de
åtogo sig att underhålla en särskild vaktstyrka,
hvilken bestridde den dagliga tjensten. De voro
imedlertid äfven förbundne att sjelfva tjenstgöra,
när omständigheterna så fordrade, voro, för sådant
ändamål. fördelade i kompagnier, öfvade sig i va-)
pen och undergingo mönstringar. År 4663 var
borgerskapets milis fördelad i 45 kompagnier och
utgjordes af 2,328 man. Det synes, som hade äf-l
ven borgarenas tjenare deltagit i beväpningen, och!
detta system har äfven sedermera fortsatts så tilll,
vida, att stadens arbetsmanskap exercerats och vakt-
gjort, eburu bildande en corps för sig. Det varl
ett. karaktersdrag hos tiden likasom det var en
följd. af tidsförhållanderna, att hufvudstadens fri-
villiga beväpnade styrka endast utgjordes af dess
egentliga näringsidkande. borgerskap.
Med hvad förtroende denna institution varit an-.
sedd af fordne svenska konungar, kan synas deraf,
att t, ex. Konung Gustaf TIL, då han år 1779 ut-
förde den statshvälfning, som åsyftade att upphäfva
ett genom sina missbruk förhatadt partivälde, väd- i
jade icke blott till Stockholms värfvade garnison,
utan äfven till dess borgerskap och fann hos båda li
ett lika understöd, emedan hans afsigter gillades,
af folket, och han uttryckte sedan sin erkänsla för;
detta understöd. Då hela armöen 46 år sednare
behböfdes till landets försvar, anförtroddes hufvud-;
stadens hela bevakning åt borgerskapet, som en-l,
samt bestridde den i mer än 9:ne år, eller från d.(,
48 September 1788 till d. 23 Oktober 1790. Det
var under en tid af politisk brytning både inom l,
och utom landet, som detta förtroende visades huf-;
vudstaden, och att det på det fullkomligaste sätt;
rättfärdigades, erkändes både allmänt och af Ko-,
nungen sjelf. Jemväl under 1808 ärs krig be-l,
striddes vaktgöringen till en ganska stor del all
borgerskapets Å andra sidan torde det förtjena
snmärkas, att då 1809 års revolution skedde, hade .
ienna vaktgöring upphört och garnisonstjensten.
förrättades af de tyska regementerna. S
När vi sålunda här icke begära någon nykbet,l
säga vi utan tvifvel också ingen sådan, då yi ut-
rycka den öfvertygelsen, att den anda, som lifvar
tufvudstadens innevånare, förtjenar lika mycket
örtroende nu som för 60 och 40 är sedan, då vår-
den om hufvudstadens trygghet och de dertill er-
orderligå vapnen lemnades i deras händer. Vi
hoppas också, aut ej något misst:ocnde till hufvnd-
laddare KP hh As