. (Insändt I gårdagens Dagblad finnes införd en öfverståthållare-embetets kungörelse, dat. den 47 Juli, hyars goda syfte ingen lärer betvifla, men hvars fullgörande, utan all gensägelse, kommer att möta ganska svåra hinder, och för en ej så ringa del af Stockholms befolkning medföra ruinerande följder. Vid enomläsandet af denna kungörelse, som torde vara, med förlof, något för strängt tilltazen, gör man sig först den frågan: Hvar skall plats fås för all kreatursspillning, då den ej får finnas inonw egendomarna? Detta förtiger kungörelsen visligen. — Som stadgandet i 4:e punkten endast tyckes röra malmarna, der det finnes så många och stora trädgårdar och tobaksplantager, och der egare och arrendatorer hafva sina upplag af så kalladt strö och annan kreatursspillning, så att i en stor del af dem tusentals lass ligga hopsamlade, så frågas billigt: Skola dessa samlingar inom den i kungörelsen föreskrifna tiden af 8 dagar ovilkorligen vara undanskaffade; och bvart? Om detta, det man vägar betvifla, skulle kunna ske, frågas åter: med hvad skola då egare och arrendatorer, som genom denna åtgärd nödgats afhända sig den med mycket arbete och kostnad samlade gödseln, ett kommande år gödsla sina trädgårdar och plantager? Hvaraf skola dessa lefva, då de tvingats att beröfva jorden den näring, den tarfsar för att gifva bergning åt dess innehafvare? Skola de med sina familjer falla staten till last, eller skola de blottställas för det säkra ödet att svälta ihjel, derföre att de möjligen kunna undgå att sätta lifvet till i en farsot, som hotar att hemsöka hufvudstaden? Frågar man en polisbetjent hur man skall ställa sig, så svarar han: pBred ut gödseln på egorna Klokt — för att dymedelst begrafva den växande grödan! Om det vore tillåtet att begagna upplagsplatserna vid Stadsgården och Röda bodarne, hvilken trängsel skulle ej der uppstå, hvilka oordningar förefalla? Södermalmsbo.