skops:sössan på hufvudet, nedkallade bimme-
lens välsignelse öfver qvarlefvorna af de tappre,
som dödt för fosterlandet.
Plice de la Concorde visade nu ett rörande
och mejestätiskt skådespel. Emot middageni
tågade begrafningsprocessionen genom en tre-
döbbe! baj af trupper, ända till place de lal
Madelaine. — Cenotaphen stadnade här framför
kyrkan, som är ämnad att emottaga offren,
ända till dess de kunna insättas i grafhvalfven
under Juli-kolonnen.
Corps diplomatique satt på en balkong. En
hop blesserade, som äro på bättringsvägen, hade
begärt att få deltaga i ceremonien. De hade
blifvit, med all den omsorg deras tillstånd er-
fordrade, transporterade till hötel du garde
Meubie,, hvarifrån de kunde, i skygd för het-
tan, g-nom sin närvaro gifva en hyllning ät
sina fallna vapenbröder.
TYSKLAND.
Hannover den 8 Juli. Regeringens officiella
meddelande till ständerförsamlingen, rörande
val till provisorisk riksföreståndare, lyder som
följer :
De hög!ofl. ständerna hafva sig otvifvelaktigt
bekant det beslut, som af nationalförsamlingen
blifvit fattadt öfver grundläggandet af ett proviso-
riskt centralvälde, och detsammas anförtroende åt
H. K. H. erkehertig Johan af Österrike. — Denne
högsinnade furstes personlighet är så fullkomligt
egnad ait tillvinna sig såväl furstarnes som folkens
förtroende i Tyskland, att H. M. Konungen icke
ett ögonblick dragit i hetänkande att förklara sitt
inståmmande i detta val, och helsa denna åtgärd
såsom en högst gynnsam tilldragelse i närvarande
händelserika tid. AÅfven har allerhögstdensamme
beslutat sig, med förtroende till denna personlighet,
och under förutsättning att H. K. H. antager va-
let, att nu icke göra gällande de betänkligheter,
som formen och innehållet af beslutet, rörande den
makt och myndighet, som kommer att öfyverlåtas
åt detta tyska riksöfverhufvud, väl vore egnade att
framkalia.
pImedlertid har H. M. funnit sig föranlåten att,
med hässeende till denna högvigtiga angelägenhet,
göra höglofl. ständerna följande meddelande: H. M.
har erkändt den befallande nödvändigheten, att för-
läna Tysklands författning större kraft och enhet,
och derföre gifvit sitt bifall dertill, att densamma
fallkomnas genom en folkförbunds-representation,
och förklarat sig gerna beredd till offer för vin-
nande af det önskvärda målet: större enhet och
kraft. Men H. M. hyser äfven deu orubbliga öf-
vertygelsen, att Tyskland i sin enhet icke medgif-
ver upprättande af en så beshaffud centralrege-
ring, som äften skulle ega ait ordna ländernas
inre angelägenheter och göra furstarne underdå-
niga en annan monark; och att lika litet folkens
välfärd och frihet, som furstarnes ära, skulle med-
gifva att gula en författning, som icke lemnade
Uullräcklig garanti för de tyska staternas sjelf-
ständighet.r
Under dessa omständigheter har H. M. beslutat,
at å ena sidan bringa landets sanna väl al!a offer,
men ä andra sidan, i händelse de fordrade in-
skränkningarne af sjelfständighet, öfverskrida de
gränser, som äro utstakade af pligterna mot landet,
och den kungliga äran, anse dem såsom förkastliga.
H. M. har derföre uppdragit ministeren att, vid för-
bandlingarna öfver Tysklands författningsfräga, söka
verka de:hän, att denna förfsttning blir förenlig
med Riks:öreståndarens framtida ställving och de
särskilda staternas sjelfständighet. Men tillika har
allraähögsidensamme förklarat att, om dessa för-
haändlingar inom ständerförsamlingen ej leda till
ett gynsamt resultat, utan skulle inskränka ko-
nungamaktens sjelfständighet utöfver de gränser,
som H. M. har trott sig böra utstaka, kunde H.
M. icke anse sig förpligtad att qvardröja i en
ställning, som från denna stund enigt hans tanke,
skulle afskära all möjlighet att befordra landets
gäl Denna ministeriella skrifvelse var under-
tecknad af: Benningsen, Prott, Stäve, d:r Braun,
Lehzen och Döring. Vid dess uppläsande i stän-
derförsamlingen, sutto representanterna, stumma af
förvåning. och ingen kom sig för att yttra något i
om saken, förrän presidenten afbröt den pinsamma
tystnaden. med — ffågån: om ej någon ämnade
yttra sig om skrifvelsens innehåll, Representanten
Merz begärde då närmare förklaring öfver slutstro-
fen, som han trodde sig möjligen hafva orätt uppfat-
tat. Derpå följde åter en paus; representanten Stäve
tog ordet, och yttrade att konungen väl vore be-
tedd till offer, ja rätt stora offerv ; men att H.
M. utstakat ett bestämdt mål; öfverskreds detta,
så bade H. M. kommit till den tanken, att han
nödgades lemna landet. Man inser lätt hvilket
uppseende detta meddelande väckte inom försam-
lingen.
UNGERN.
Pesth den 3 Juli. I dag öppnade erkeher-
tig-palatinen den ungerska riksdagen med föl-
jande tol:
Landets utomordentliga tillstånd bar gjort det
nödvändigt att inkalla riksständerna, utan att af-
vakta utarbetandet och inrättandet af alla de för-
slag och institutioner, som det ansvariga ministe-
riet sedan förra riksdagen haft att förbereda och
fullända. I Kroatien är öppet uppror; i nedra
Donauprosinserna hafva upproriska beväpnade ho-
par brutit landsfreden; och ehuru det är H. M:ts
ifrigaste önskan att undvika ett borgerligt krig,
så är dock H. M. öfvertygad, att det kommer att
blifva nationens samlade representanters första och
hufvudsakliga omsorg, att uppbjuda alla medel som
äro nödvändiga till resningens qväfvande och den
störda fredens återställande, till beskyddande af
den ungerska kronans integritet, samt upprätthål-
lande af lagarnes helgd. Landets försvar och fi-
nånsernas ordnande, äro således de bufvudföremål
hvarpå jag, under närvarande utcmordentliga om-
ständigheter, i H. M:ts namn, fär fästa nationalre-
presentanternas synnerliga uppmärksamhet och om-
tänka. — — — Till samtliga invånares lugnande,
vare sig af hvad stam och religion som helst, för-
klarar jag härmed, enligt särskildt undfådt nådigt
uppdrag, af vår allernådigste herre och konung, i
bans höga namn och såsom representant för hans
Person: att H. M:t är fast besluten att beskydda