Under en sådan tidpunkt år det icke vålbetänkt att
söka kringgå de anspråk. som folket billigt och hof-
samt framståller för att förbättra sin framtid, och
det är ett svek emot det, att lofva hvad man ej
ämnar hålla. Att åt ett sådant folk som det Sven-
ska, hvilket med ett beundransvärdt tålamod och
ett exempellöst lugn, under 40 år väntat på npp-
fyllandet af det hopp, som Rikets Ständer då gårvo
detsamma om en ändamålsenligare Nationalropre-
sentation, nu lofva att det skall erhålla en sådan,
grundad på samfälta val. och sedan genast af-
skilja folket i två valklasser, för att derutur bilda
ännu en tredja valkategori — kan det vål kallas
att uppfylla sitt löfte? Kan man handla oförsigti-
re eller kan man väl på ett mera obetänkt sätt
framkalla missnöjet, än då man sålunda gäckar fol-
kets på gifoa löften väckta förhoppningar? Handla
Rikets Ständer klokt och värdigt. då de göra sig
till bemeadlare af sådane försök, att undvika löftens
uppfyllande? Jag tror det ej, utan anser jag för
vår pligt att göra löftet till en verklighet. med all
den maxi! grundlagarne lagt i Rikets Ständers hän-
der. Framför allt är detta stånd skyldigt, att med
omutlig ståndaktighet bavaka Sveriges allmoges rätt
och fördel: och jag tviflar icke heller, att vi skola
göra allt hvad som på oss kan ankomma, såsom
redliga ombud för folket, i trots af alla de tillställ-
ningar, förvrängningar och lagstridigheter, som vi
se begagnas for att hindra en genomförd pröfning
af ärendet, så att vi skola tvingas att mihäinda Ååt-
skiljas äfven denna gång, innan vi till folkets be
dömmande för grundlagsenlig behandling vid nästa
riksdag, bunnit öfverenskomma om ett antagligt
förslag. På det att åtminstone icke vi måtte blifva
med skäl förebrådde att hafva underlåtit vår pligt,
förenar jag mig mig med dem, som yrkat att bun-
deståvdet för sin del må förklara såsom utgörende
sina gemensamma tankar det förslag, som vår stånds-
broder Bengt Gudmundsson i sammanhang med
sin reservation i konstitutionsutskottet framställt,
och hvilket förslag erbjuder de basta garantier för
den allmäsna och samfålta valrättens utöfoing på
ett sätt, som ar förenligt med ade rättvisa grunderna
för en folkrepresentations sammansättning, och den
säkerhet, som samhället behöfver, att alla de, som
upprätthålla dess bestånd och verka för dess väl,
i inbörds endrägt och till gemeasam fördel, åt
Djuta. sina samhällsrättigheter.
Nils Jeppsson från Skåne:
Då jag törut instämt i Christen Anderssons an
förande rörande denna fråga, har jag icke synner-
ligt att tillägga detsamma; men för den händelse
att, i enlighet med brod:en Appelqvists uttalade
äåsigt, frågan skulle till Konstitutionsutskottet åter-
lemnas och der komma under pröfning, vill jag
hafva. anmärkt, det jag anser icke allenast den di-
rekta beskattningen, utan äfven den indirekta så-
som. underhållsskyldigheten af indelta armeen m.
fl., för jordbruket ganska betungande onera, böra
läggas till grund för valbarbeten. Ingen billighet
finnes deruli, att neka hvarje fullmyndig person,
som sig och de sina försörjer och icke står under
andras husbondevälde att ega röst eller valbarhet i
förhållande till det belopp, som staten gagnar sig
af honom i beskattningsväg.
Riksdagsmännen från Calmar län, skriftligen:
De uti vårt representationssätt så länge och
med så mycket skäl öfverklagade bristfälligheter
hafva, enligt hvad oss vill synas, föga blifvit af-
hulpna genom det nådiga förslag till svenska na-
tionalrepresentationens ombildning, hvilket af hög-
lofl. Konstitutionsutskottet blifvit tillstyrkt att, så-
som hvil!ande till grundlagsenlig behandling, anta-
gas. -Hvad man i syaonerhet har lagt det nuva-
rande representationssättet till last, är ståndssplit-
ring och de olägenheter, hvilka genom många o-
likartade privilegier och deraf föranledda skiljda
intressen uppkomma. Men icke kunna dessa olä-
genheter förebyggas på det sätt som uti regerin-
gens förslag innebäres, ty det innefattar oveder-
sägligen fröet till en framtida splittring, och fol
kets röst torde enligt detsamma få mera svårt än
vu, att göra sig gällande. Konstitutionsutskottets
förslag, förespeglar väl modifikationer af en mera
liberal syftning, men hvad kamrarnes bildning be-
träffar, står äfven det i rak strid med den inom
naticnen rådande, snart sagdt allmänna önskan;
ty på det sätt som tvåkammarsystemet der vill göra
sig gällande, kan svenska folket aldrig komma att
bilda ena enda gemensam representation. Inom ma-
joriteten hos nationen har deremot enkammarsy-
stemet, fördeladt i tvenne afdelningar, tyckts vinna
allt flera sympatier, och det i ståndsbrodren Bengt
Gudmundssons reservation emot utskottets beslut
uppställda förslag är, enligt hvad vi, och många
med oss, förmena, mera öfverensstämmande med
nationalandan hos svenska folket; hvarföre, och då
detsamma, med några få modifikationer, i en fram-
tid torde kunna antagas, vi härmed uttrycka vär
önskan att Konstitutionsutskottets ifrågavarande
förslag måtte varda återremitteradt och att Beng!
Gudmundssons förslag, såsom med allmänna opi
nionens på billighet och. rättvisa sig grundande
omdöme mest öfverensstämmande,- må antagas sår
som hvilande till nästa riksmöte. Stockholm d. 9
Juni 1848.
J. Peterson, J. P. Danielson, C. M. Engström
Sven Isacsson, Juen Samuelson, Peter Bengts-
son, från Calmar län. Å — (Forit.)
(:nsändt.)
Till götha kana!direktionen tillåta sig undertek
nade ställa den frågan: Hvarföre få icke delegarn: