nas blott 53,000 man trupper. Walackerna
sluta sig icke till det serbiska upproret.
Den 43 och 46 Juni föreföllo oroligheter i
kretsstaden Chrudim och dess omgifningar.
Folket uppmanades formligt att fånga fursten
v. Auersperg och hans familj; 20,000 gulden
äro priset på hans hufvud. Fursten lyckades
fly, men hans slott blef, med tillbjelp af na-
tionalgardet från Cbast, stormadt och vapen-
förrådet plundradt ; detsamma skedde med krut-
förrådet i kretsen Lukawitz.
SCHWEIZ.
Sshweiziska tullföreningen. Edsförbundsda-!
gen sysselsatte sig den 43, 46 och 47 Junil
med det af grundlagskommitteen föreslagna sy-
stemet för samtliga kantonaltullarnes afskaffan-
de, mot skadestånd af förbundets gemensamma !!
inkomster, och upprättande af gemensamma !!
gränstullar för hela förbundet. Edsförbunds- ;
dagens representantero — yttrar härom S:t!
Gallens Erzähler — nödgades vid detta till-!!
fälle att, under tröttsamt långa sessioner i enj
qvaf sommarluft, rödja sig väg genom en rig-!S
tig ärskog af motioner och ett tropiskt tras-!!
sel af allehanda slingerväxter med ersättnings-
anspråk; innan de med 44 och 43 rösters
pluralitet ändtligen stodo vid målet. Trop-
parne i Paris, Berlin, Wien och Neapel hade
icke flera barrikader att undanrödja, än dem
kantonalsuveräniteterna uppställde vid denna
föreningsstrid.. Kantonalstyrelsernas, prohibi-
tisternas och konsumenternas tusenfärgade fi-
nanssystemer höggo mera vredgadt in på hvar-
andra, än preussarne och danskarne i det haf-
omslingrade Slesvig, eller österrikarne och pie-
montesarne vid Goita. När vi sågo allt detta,
förtviflade vi nästan på möjligheten att i Schweiz
någonsin tillvägabringa den förväntade uni-
tarismen i konstitutionsrådet, och öfvertygade
oss att kantonalismen kommer att frodas i
saftig grönska, alltintill tidernas fullbordan, så
väl inom nationalrådet, som i ståndskamma-
reny.
I Aarau begrofs den berömde schweiziske
författaren Heinrich Zschokke högtidligen den
30 Juni. Utom hans söner, sonsöner och an-
förvandter, deltogo i processionen många em-
betsmän och lärda från nära och fjerran, så
väl som ortens läroanstalter och skolungdo-
men.
ITALIEN.
I ;Rom ansåg man den 25 Juni den nuva-
rande ministern Mamianis afgång oundviklig.
Det påstås nemligen att Mamiani, under en öf-
verläggning med påfven och åtskilliga kardina-
ler, förhetsat sig och yttrat att Hans Helighet
vore blott en docka (vun? burattinon); de när-
varande kardinalerna skola genast ha velat låta
häkta honom, men Pius förblef lugn och förbe-
höll sig vidare åtgärder framdeles. Naturligt-
vis måste hela denna berättelse, under en på
partisagor så fruktbar tid, lemnas derhän.
Imedlertid ; var ett hemligt konsistorium sam-
mankalladt till den 26 Juni, för en ännu
mera bestämd allokution. än den 29 April.
Garibaldi, efter utseende samme anhängare
af det Unga Italien, som i Harro Harrings
historiska roman Dolores, spelar en rolli sö-
dra Amerika, bar den 29 Juni anländt ifrån
Platafloden till Genua, jemte 85 af honom an-
förda italienska flyktingar, för att biträda vid
kriget emot Österrike i Lombardiet. Enligt
uppgifter i en skrifvelse bärom, ifrån Genua
af: den 30, är Garibaldi född i Nizza och nöd-
gades år 1824 fly; han begaf sig då till Mon-l:
tevideo, der han snart samlade omkring sg en
skara af 500 flyktade Italienare och andra främ-
lingar, öch erbjöd med dem sin. tjenst åt re-
publiken. Han har också tjenat den, i för-
svarskriget emot Rosas under ide sedan för-
flutoa 27 åren, eller till sin hemresa den 3
April. Han: beskrifves som en liten oansenlig
man; ibland hans anbängare skola finnas de
förskräckligaste fribytareansigten. Hela kåren
bär skarlakansröda vapenrockar samt gröna eller
grå kalabreserhattar. I Genua mottogs denna
frikår med mycken hänförelse; men man be-
tviflade att den skulle blifva lika välkommen i
konung Carl Alberts I5ger, helst en kongl.
kungörelse nyligen var der utfärdad, hvari ko-
nungen formligen vägrar, att med sin här in-
förlifva kårer, som af Italienare blifvit sam-
mansatta utrikes.
Venedig var, mot förmodan, ännu icke i
österrikiska belägringshärens våld, ehuru sta-
den. sågs innesluten i hela omkretsen från .Ca-
vanella till Contelazzo. Allt .i Venedig hade
tvärtom antagit-ett- helt krigiskt skick, och ön-
skan efter fransk eller engelsk bemedling varli
ännu temligen allmän.
Äfven i Milano hade en folkdemonstration
ägt rum den 6 Juli, för Frankrikes anropande
om hjelp i kriget emot Österrike, i fall. Carl
Albert vore oförmögen att sluta det, Demon-
strationen qväfdes, och Lombardiets styrelse
troddes, för närvarandenr, icke komma att
vånda sig till Frankrike,
Sardinska representationen hade den 928
Juni, med 427 röster emot 7, antagit lagför-
slaget om föreningen emellan Piemont, Lom-
bardiet .och: de fyra venezianska provinserna, —
Från krigsteatern ingenting nytt; piemontesiska
hären låg stilla, vid Rivoli, Goito och långsåt
Mincio.
Enligt. statstidnipgens i Neapel förklaringar
syntes; regeringen fast:beslutit att den 4 Juli
öppna ;represenlantkammaren, i trots af alla
förutsägelser och farhågor från den större sll-
mänbheten.; fostän en del-af landsortertia och i
synnerhet, de under resning varande-kalabriska
provinserna.ganska säkert icke komma att dit-!
sända några. ombud. Konung Ferdinand nytt-)
jade hafsbaden wid Darsena, bakom: slottet-
mm ren Ir Am FR - SR oc FR Ut KR mo mm ta Fn BK mf Krk mr mn KT km fm rr RR AA 7
i om sm om J- ÅRA KRA BR bg g Am VR: RR mm KR
ns mm: . msn. få Mm m om fv et mm omm femte fr ÅA