Bondeståndets öfverläggning vid föredragnin-(d en af Konslitutionsutskollets memorial till Rikets Ständer, angående Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse med förslag till ny riksI dagsordning. Plenum den 9 Juni 4848. f 8 (Forts. fr. Onsdagsbl.) eftermiddagens plenum samma dag (d. 9 Juni) fortsattes diskussionen, och yttrade Olof Persson från Gefleborgs län, skriftligen: Uti förevarande memorial har Konstitutionsutskottet utlåtit sig med tillstyrkande ä en af Konungen gjord proposition angående nationalrepresentationens ombildning. Innan jag går att yttra mig i sjelfva saken, torde jag först få tillkännagifva min åsigt om det grundlagsenliga för frågans behandling. Genom 81 Regeringsformen stadgades den 6 Juni 4809, att så väl Konstitutionsutskottets egna förslag till ändring af grundlagarne, som ock alla de Kongl. propositioner derom, hvilka utskottet tillstyrkte, skulle blifva hvilande till nästa riksdag, för att då af Rikets Ständer antagas eller förkastas. Skälen för ett sådant stadgande igenfinnas uti Konstitutionsutskottets motiver till Regeringsformen, så lydande: Utskottet, som föreser att den grundlag Rikets Ständer nu komma att fastställa icke kan blifva fnllkomlig. har velat öppna en möjlighet att förbättra den, när ett mer än tillfälligt allmänt tänkesätt derom hunnit stadgas. Denna möjlighet torde likväl vara omgifven af försvårande formaliteter, nödvändige för att afhålla icke nog betänkte försök och att förekomma förhastade beslut m. m. Rikets Ständer fingo dockl: snart erfara det ofördelaktiga uti att på sådantl sätt försvåra sjelfva möjligheten af en grundlagsförändring och att göra den ensamt beroende af en så liten delegation af Rikets Ständer som sex ledamöter af hvarje stånd. Vid en följande riksdag beslutades, att Rikets Ständer sjelfva, men icke Konstitutionsutskottet, skulle ega rätt att bestämma hvilka och hurudana förslag till förändringar af grundlagarna skulle förblifva hvilande till en kommande riksdag. Stadgandet härom intogs såsom ett! andra moment i 56 Regeringsformen, och innehåller, att, ehvad Konstitutionsutskottet tillstyrker hvad en riksdagsman hos detsamma föreslagit, eller utlåter sig med tilleller afstyrkande ä en af Konungen gjord proposition, så skall utskottets yttrande vid samma riksdag öfverlemnas till Rikets Ständer. Göras då i Rikets Ständers plena icke några anmärkningar emot Konstitutionsutskottets yttrande, hvile detsamma såsom ett Rikets Ständers utlåtande, hvaröfver först vid nästa riksdag, och då endast med ja eller nej, skall kunna beslutas. Göras åter vanmärkningar emot utskottets yttrande, skall hvarje stånds gemensamma tanka till utskottet hänvisas, och det åligger utskottet att i möjligaste måtto sammanjemka riksståndens tankar till ett helt utlåtande, samt, om oförenliga skiljaktigheter finnas, dem derjemte till samteliga riksståndens behandling anmäla o. s. Y. Grundlagarna hafva aldrig stadgat ett olika sätt för behandlingen af de grundlagsförändringar, som Konstitutionsutskottet tillstyrkt, vare sig med anledning af Kongl. propositioner eller enskilde riksdagsmäns motioner. I anledning häraf och ehuru 81 S regeringsformen, och 4 mom. 29 riksdagsordningen qvarstå oförändrade, är det min fulla öfvertygelse, att 2:a mom: i 56 regeringsformen bör ligga till grund för den speciella behandlingen af förevarande grundlagsförändrings förslag, och följaktligen anser jag detsamma antingen kunna godkännas eller äterremitteras med de anmärkningar, hvilka ståndet förklarar utgöra deras gemensamma tankar. Hvad nu angår det af Konzl. Maj:t afgifna, af konstitutionsutskottet till grundlagsenlig behandling tillstyrkta förslag till ny riksdagsordning m. m.,så anser jag mig icke kunna antaga detsamma. Den nu värande och så mycket öfverklagade ståndsfördelningen skulle väl med det nya förslaget upphöra; men mig vill det synas, som tvenne kamrar, bildade på det sätt som nu är föreslaget, icke skulle äga något företräde framför de nu varande riksstånden. Af det besynnerliga stadgandet, att alla som eljest äro valbara icke kunna väljas til ledamöter i första kammaren genom enkel pluralitet, utan endast de högre embetsmännen, såsom erkebBiskop, biskopar, professorer vid rikets universiteter m. fl., måste man ovillkorligen komma till den slutsats, att första kammaren endast skulle komma att utgöras af löntagande embetsmän, ock desse, oafsättlige för en tid af nio är, skulle då utöfva svenska folkets urgamla rätt, att sig sjelit beskätta. Äfven i många andra delar innehåller förslage lika oantagliga stadganden, och tillfredsställer pi intet sätt nationens rättmätiga fordringar på erkän nande af menniskorätt och menniskovärde; hvadal jag, utan att vidare till granskning upptaga de sär skilda delarne af förslaget, föreslår att ståndet, me. godkännande af grundsatsen i den kongl. proposi tlonen: alt representanterna skola af folket ulse medelst samfälda val, men med ogillande af de föreslagna texten till Dy riksdagsordning m. m. förklarar såsom sin gemensamma tanka, attgen n representationsförfatniog, i öfverensstämmelse me Bengt Gudmundssons vid betänkandet fogade re servation, måtte af utskottet för riksstånden fram läggas. Häruti instämde Eric Carsson från Stockholm län. ZG2 (Forts) ANNO