Bondeståndets öfverläggning vid föredragnin-(d
en af Konslitutionsutskollets memorial till
Rikets Ständer, angående Kongl. Maj:ts
nådiga skrifvelse med förslag till ny riks- I
dagsordning. Plenum den 9 Juni 4848.
f 8 (Forts. fr. Onsdagsbl.)
eftermiddagens plenum samma dag (d. 9 Juni)
fortsattes diskussionen, och yttrade Olof Persson
från Gefleborgs län, skriftligen:
Uti förevarande memorial har Konstitutionsut-
skottet utlåtit sig med tillstyrkande ä en af Ko-
nungen gjord proposition angående nationalrepre-
sentationens ombildning. Innan jag går att yttra
mig i sjelfva saken, torde jag först få tillkänna-
gifva min åsigt om det grundlagsenliga för frågans
behandling.
Genom 81 Regeringsformen stadgades den 6
Juni 4809, att så väl Konstitutionsutskottets egna
förslag till ändring af grundlagarne, som ock alla
de Kongl. propositioner derom, hvilka utskottet
tillstyrkte, skulle blifva hvilande till nästa riksdag,
för att då af Rikets Ständer antagas eller förka-
stas. Skälen för ett sådant stadgande igenfinnas
uti Konstitutionsutskottets motiver till Regerings-
formen, så lydande: Utskottet, som föreser att
den grundlag Rikets Ständer nu komma att fast-
ställa icke kan blifva fnllkomlig. har velat öppna
en möjlighet att förbättra den, när ett mer än till-
fälligt allmänt tänkesätt derom hunnit stadgas.
Denna möjlighet torde likväl vara omgifven af för-
svårande formaliteter, nödvändige för att afhålla
icke nog betänkte försök och att förekomma förha-
stade beslut m. m. Rikets Ständer fingo dockl:
snart erfara det ofördelaktiga uti att på sådantl
sätt försvåra sjelfva möjligheten af en grundlags-
förändring och att göra den ensamt beroende af
en så liten delegation af Rikets Ständer som sex
ledamöter af hvarje stånd. Vid en följande riks-
dag beslutades, att Rikets Ständer sjelfva, men icke
Konstitutionsutskottet, skulle ega rätt att bestämma
hvilka och hurudana förslag till förändringar af
grundlagarna skulle förblifva hvilande till en kom-
mande riksdag. Stadgandet härom intogs såsom ett!
andra moment i 56 Regeringsformen, och inne-
håller, att, ehvad Konstitutionsutskottet tillstyrker
hvad en riksdagsman hos detsamma föreslagit, el-
ler utlåter sig med till- eller afstyrkande ä en af
Konungen gjord proposition, så skall utskottets
yttrande vid samma riksdag öfverlemnas till Ri-
kets Ständer. Göras då i Rikets Ständers plena
icke några anmärkningar emot Konstitutionsutskot-
tets yttrande, hvile detsamma såsom ett Rikets
Ständers utlåtande, hvaröfver först vid nästa riks-
dag, och då endast med ja eller nej, skall kunna
beslutas. Göras åter vanmärkningar emot utskot-
tets yttrande, skall hvarje stånds gemensamma tanka
till utskottet hänvisas, och det åligger utskottet
att i möjligaste måtto sammanjemka riksståndens
tankar till ett helt utlåtande, samt, om oförenliga
skiljaktigheter finnas, dem derjemte till samteliga
riksståndens behandling anmäla o. s. Y. Grund-
lagarna hafva aldrig stadgat ett olika sätt för be-
handlingen af de grundlagsförändringar, som Kon-
stitutionsutskottet tillstyrkt, vare sig med anledning
af Kongl. propositioner eller enskilde riksdagsmäns
motioner.
I anledning häraf och ehuru 81 S regeringsfor-
men, och 4 mom. 29 riksdagsordningen qvarstå
oförändrade, är det min fulla öfvertygelse, att 2:a
mom: i 56 regeringsformen bör ligga till grund
för den speciella behandlingen af förevarande grund-
lagsförändrings förslag, och följaktligen anser jag
detsamma antingen kunna godkännas eller äterre-
mitteras med de anmärkningar, hvilka ståndet för-
klarar utgöra deras gemensamma tankar.
Hvad nu angår det af Konzl. Maj:t afgifna, af
konstitutionsutskottet till grundlagsenlig behandling
tillstyrkta förslag till ny riksdagsordning m. m.,så
anser jag mig icke kunna antaga detsamma. Den
nu värande och så mycket öfverklagade ståndsför-
delningen skulle väl med det nya förslaget upphö-
ra; men mig vill det synas, som tvenne kamrar,
bildade på det sätt som nu är föreslaget, icke
skulle äga något företräde framför de nu varande
riksstånden. Af det besynnerliga stadgandet, att
alla som eljest äro valbara icke kunna väljas til
ledamöter i första kammaren genom enkel plurali-
tet, utan endast de högre embetsmännen, såsom
erkebBiskop, biskopar, professorer vid rikets univer-
siteter m. fl., måste man ovillkorligen komma till
den slutsats, att första kammaren endast skulle
komma att utgöras af löntagande embetsmän, ock
desse, oafsättlige för en tid af nio är, skulle då
utöfva svenska folkets urgamla rätt, att sig sjelit
beskätta.
Äfven i många andra delar innehåller förslage
lika oantagliga stadganden, och tillfredsställer pi
intet sätt nationens rättmätiga fordringar på erkän
nande af menniskorätt och menniskovärde; hvadal
jag, utan att vidare till granskning upptaga de sär
skilda delarne af förslaget, föreslår att ståndet, me.
godkännande af grundsatsen i den kongl. proposi
tlonen: alt representanterna skola af folket ulse
medelst samfälda val, men med ogillande af de
föreslagna texten till Dy riksdagsordning m. m.
förklarar såsom sin gemensamma tanka, attgen n
representationsförfatniog, i öfverensstämmelse me
Bengt Gudmundssons vid betänkandet fogade re
servation, måtte af utskottet för riksstånden fram
läggas.
Häruti instämde Eric Carsson från Stockholm
län. ZG2 (Forts)
ANNO