POSTSCRIPTUM,
Samtliga riksstånden hafva i dag haft plena.
Ridderskapet och Adeln har genomgått ekonomi
utskottets betänkande JV 96 i anledning af väckt:
frågor om förändrad reglering af löningssättet fö
presterskapet o. fl. detta stånd rörande ämnen.
allmänhet har ridd. och adeln stannat i samma be
slut som presteståndet fattat öfver de särskilda punk
terna.
— Presteståndet förehade Konstitutionsutskottet
utlåtande AA? 21, med förslag till ändringar i 35
och 81 S Regeringsformen. Doktor Broman ut.
vecklåde i ett längre anförande sin reservation
och ansåg förslaget blott såsom ett palliati, de
han ogillade. Begge förslagerne fingo slutligen, på
biskop Hallströms hemställan, hvila såsom en kon-
cession åt tidsandan, ej för deras öfverensstämmelst
med grundlagens anda och analogi.
Enskilda Utskottets lagafdelnings bestänkande om
pensionsinrättrningar inom stiften föranledde ytters
lifliga debatter. Slutligen beslöts underdånig skrif.
velse i ämnet, hvarvid voteringar anställdes om
uttrycken i nästan hvarje punkt. Ektra nådåren
uppoffrades, och frågan om statsanslag för någre
stift såsom grundfond, skulle äfven inbegripas, at!
bero på derom skeende serskild begäran.
— Borgareståndet afejord2 flera ärenden, bland
hvilka Lag- och Ekonomiutskottens JV 22, om än-
dring och utrifning af vattenverk, godkändes. JM
23—27 godkändes. JM 23, om ändring af bestäm-
melserna rörande hemmansklyfning och besutenhet.
Hr Ekholm: Åtgärder borde vidtagas för minskan-
de af proletärernas tillväxt, hvilken hos oss särde-
les befrämjats af stattorparesystemet. Rättigheten
att förvärfva smärre jordlotter vore ett bland de
kraftigaste medel, att, i stället för proletärer, fram-
kalla arbetare, som egde sia bergning. Det vore
större våda uti fastigheters accumulation på få hän-
der, än uti styckningar. Judarnes, Grekernas och
Romarnes lagstiftning hade gått ut på att befrämja
dessa och hindra bildandet af alltför stora posses-
sioner. Irlands exempel bevisade just hvart dessa
ledde, ehuru det i motsatt syfte blifvit åberopadt.
Hrr Tauson, Sjöqvist, Wahlgren med många flere
instämde.
Hr Winge talade i samma syfte.
Hr Wetterberg, som understöddes af br Fager-
berg, försvarade betänkandet och talade om par-
celleringens otjenlighet.
Hr Indebetou instämde med hr Ekholm.
— Hos Bondeståndet föredrogs konstitutions-
utskottets memorial M 21, med förslag till ändrin-
gar och tillägg i 56 och 81 SS regeringsformen,
äfvensom 29 8 4 mom. 49 3 mam. och 73 S
riksdagsordningen. Förra afdeiningen, om försleg
till grundlagsförändringar, som väckas af eller in-
gifvas till konstituiions-utskottet, bestreds af Lars
Mattsson, som ansåg representationen först bö:a
förändras, och derefter grundlagarne. Bengt Gud
munadssen yrkade återremiss, och framstälide till
ståndets bepröfvande ett skriftligt förslag; att 56 5
2 mom måilte bibehiilas o:örändrad, och öfrige SS
bringas i öfverensstämmelse dermed, så att rikets
ständer hädanefter finge rätt att yttra sig och göra
anmärkningar öfver förssger till grundlagsförän-
dringar. — Andreas Benat:son, Christen Anders-
son, Johan Johansson, Per Nilsson, Sven Is-ksson,
Lars Larsson med flera andra instämde, och den-
na del återremitteredes, med förklarande at stån-
dets gemensamma tanke låge uttryckti Bengt Gud-
mundssons anförande,
Vid andra afdelningen, rörande kungliga propo-
sitioner till grundlagsförändringar, yttrade Bengt
Gudmundsson att utskottets pluralitet här ändtli-
gen inträdt på en bana, den han ansåg riktig: den
hade lemnat rum för alternativa förslager, — sam-
ma pluralitet, som nyss förut nekat något sådant
för talarens eget förslag. För öfrigt borde utskot-
tet här endast hänvisas till ståndets beslut i afsc-
ende på föregående punkt. — Återremitterades.
Statsutskottets utlåtande AM 429, angående inrät-
tande af ett arkiv i Riktets Ständers hus, förorda-
des af en mängd talare, och bifölls. — Sven Isaks-
son reserverade sig.
Samma utskotts mem. N:o 230, angående rödj-
ning af riksgäldskontorets gårdsplats m. m., afslogs.
Bevillningsutskottets utlåtande N:o 24, i anled-
ning af anmärkningar emat utlåtandet N:o 24, om
betalning af krigsrustningskreditivlånet, föranledde
någon diskussion. Åtskilliga ledamöter yrkade af-
slag; Rulberg deremot bifall, då det blefye nöd-
vändigt att genom bevillning betala det lån man
förut oyckligtvis beviljat. Vice talm. Nils Pers-
son föreslog denna frägas uppskjutande till dess
statsregleringens grunder och belopp blifvit afgjor-
da. Utlåtandet fick hvila enligt deita förslag.
——— rr OTAOEMENTNGN SAMER
om a mm SN DTS ERS OA RA INTET SITER