POSTSCRIPTUM, Samtliga riksstånden hafva i dag haft plena. Ridderskapet och Adeln har genomgått ekonomi utskottets betänkande JV 96 i anledning af väckt: frågor om förändrad reglering af löningssättet fö presterskapet o. fl. detta stånd rörande ämnen. allmänhet har ridd. och adeln stannat i samma be slut som presteståndet fattat öfver de särskilda punk terna. — Presteståndet förehade Konstitutionsutskottet utlåtande AA? 21, med förslag till ändringar i 35 och 81 S Regeringsformen. Doktor Broman ut. vecklåde i ett längre anförande sin reservation och ansåg förslaget blott såsom ett palliati, de han ogillade. Begge förslagerne fingo slutligen, på biskop Hallströms hemställan, hvila såsom en koncession åt tidsandan, ej för deras öfverensstämmelst med grundlagens anda och analogi. Enskilda Utskottets lagafdelnings bestänkande om pensionsinrättrningar inom stiften föranledde ytters lifliga debatter. Slutligen beslöts underdånig skrif. velse i ämnet, hvarvid voteringar anställdes om uttrycken i nästan hvarje punkt. Ektra nådåren uppoffrades, och frågan om statsanslag för någre stift såsom grundfond, skulle äfven inbegripas, at! bero på derom skeende serskild begäran. — Borgareståndet afejord2 flera ärenden, bland hvilka Lagoch Ekonomiutskottens JV 22, om ändring och utrifning af vattenverk, godkändes. JM 23—27 godkändes. JM 23, om ändring af bestämmelserna rörande hemmansklyfning och besutenhet. Hr Ekholm: Åtgärder borde vidtagas för minskande af proletärernas tillväxt, hvilken hos oss särdeles befrämjats af stattorparesystemet. Rättigheten att förvärfva smärre jordlotter vore ett bland de kraftigaste medel, att, i stället för proletärer, framkalla arbetare, som egde sia bergning. Det vore större våda uti fastigheters accumulation på få händer, än uti styckningar. Judarnes, Grekernas och Romarnes lagstiftning hade gått ut på att befrämja dessa och hindra bildandet af alltför stora possessioner. Irlands exempel bevisade just hvart dessa ledde, ehuru det i motsatt syfte blifvit åberopadt. Hrr Tauson, Sjöqvist, Wahlgren med många flere instämde. Hr Winge talade i samma syfte. Hr Wetterberg, som understöddes af br Fagerberg, försvarade betänkandet och talade om parcelleringens otjenlighet. Hr Indebetou instämde med hr Ekholm. — Hos Bondeståndet föredrogs konstitutionsutskottets memorial M 21, med förslag till ändringar och tillägg i 56 och 81 SS regeringsformen, äfvensom 29 8 4 mom. 49 3 mam. och 73 S riksdagsordningen. Förra afdeiningen, om försleg till grundlagsförändringar, som väckas af eller ingifvas till konstituiions-utskottet, bestreds af Lars Mattsson, som ansåg representationen först bö:a förändras, och derefter grundlagarne. Bengt Gud munadssen yrkade återremiss, och framstälide till ståndets bepröfvande ett skriftligt förslag; att 56 5 2 mom måilte bibehiilas o:örändrad, och öfrige SS bringas i öfverensstämmelse dermed, så att rikets ständer hädanefter finge rätt att yttra sig och göra anmärkningar öfver förssger till grundlagsförändringar. — Andreas Benat:son, Christen Andersson, Johan Johansson, Per Nilsson, Sven Is-ksson, Lars Larsson med flera andra instämde, och denna del återremitteredes, med förklarande at ståndets gemensamma tanke låge uttryckti Bengt Gudmundssons anförande, Vid andra afdelningen, rörande kungliga propositioner till grundlagsförändringar, yttrade Bengt Gudmundsson att utskottets pluralitet här ändtligen inträdt på en bana, den han ansåg riktig: den hade lemnat rum för alternativa förslager, — samma pluralitet, som nyss förut nekat något sådant för talarens eget förslag. För öfrigt borde utskottet här endast hänvisas till ståndets beslut i afscende på föregående punkt. — Återremitterades. Statsutskottets utlåtande AM 429, angående inrättande af ett arkiv i Riktets Ständers hus, förordades af en mängd talare, och bifölls. — Sven Isaksson reserverade sig. Samma utskotts mem. N:o 230, angående rödjning af riksgäldskontorets gårdsplats m. m., afslogs. Bevillningsutskottets utlåtande N:o 24, i anledning af anmärkningar emat utlåtandet N:o 24, om betalning af krigsrustningskreditivlånet, föranledde någon diskussion. Åtskilliga ledamöter yrkade afslag; Rulberg deremot bifall, då det blefye nödvändigt att genom bevillning betala det lån man förut oyckligtvis beviljat. Vice talm. Nils Persson föreslog denna frägas uppskjutande till dess statsregleringens grunder och belopp blifvit afgjorda. Utlåtandet fick hvila enligt deita förslag. ——— rr OTAOEMENTNGN SAMER om a mm SN DTS ERS OA RA INTET SITER